Hattar och mössor

Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på frihetstiden under 1700-talet. De båda partierna var uppkallade efter de samhällsgrupper de företrädde. Hattarna var främst adelns parti medan mössorna i första hand representerade de lägre stånden. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.

De politiska dispyterna mellan de båda partierna var många och ofta mycket hårda under stora delar av frihetstiden. Gustav III kunde därför genomföra en statskupp 1772 och återinföra det kungliga enväldet i Sverige.

Här hittar du material som kan relateras till frihetstidens politiska partier - hattar och mössor.

Annons

Länkar om Hattar och mössor

Sortera efter:
          

Genomgång (8:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om frihetstiden ur olika perspektiv. 

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (18:53 min) där läraren Mattias Södergren berättar om den politiska utvecklingen i Sverige under frihetstiden - hattar och mössor - samt under Gustav III:s tid. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Sveriges krig mot Ryssland 1741-1743.

Spara som favorit
          

Grundskoleboken är en webbplats som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om frihetstidens Sverige ur olika perspektiv. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Spara som favorit
          

På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.

Spara som favorit
          

Artikel på Aftonbladets hemsida där Herman Lindqvist berättar kortfattat om utländska makters inverkan på 1700-talets svenska politiker. Värst var det under mitten av 1700-talet – under den så kallade frihetstiden, då den politiska makten låg hos riksdagens fyra ständer på kungahusets bekostnad. Då tog de flesta av riksdagsmännen mutor...

Spara som favorit
          

Faktasida på Historiesajten där du kan läsa om hattpartiet och mösspartiet som växelvis dominerade den svenska inrikes- och utrikespolitiken under frihetstiden.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om statsmaktens och andra organisationers användning av propaganda i Sverige från 1400-talet och framåt. I sin nuvarande betydelse kan ordet ”propaganda” definieras som systematiska försök att påverka människors åsikter, värderingar och handlingar i en bestämd riktning – företeelsen är alltså närmast en form av reklam. Därav följer att propagandans historia är intimt relaterad till kommunikationsmedlens utveckling...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges första politiska partier - Hattarna och Mössorna. I dag ses förekomsten av rivaliserande politiska partier som ett slags garanti för att det demokratiska samhället fungerar. På 1700-talet ansågs däremot partibildningar söndra och försvaga den samdräkt och enighet som hela samhället vilade på...

Spara som favorit
          

På Uppsala universitets hemsida hittar du en sammanfattning över frihetstiden i ett politiskt perspektiv. Perioden 1719-1772 i svensk historia brukar kallas frihetstiden. Ordet frihet syftar i detta sammanhang på frihet från kungligt envälde...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som behandlar frihetstiden som är en benämning på epoken i Sveriges historia mellan 1719 och 1772. Anledningen till att denna period kallas frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses…

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om kungafamiljens roll under frihetstiden. Rådet och ständerna gav den maktlösa kungafamiljen en viktig roll i nationsbyggandet under frihetstiden. En ny bok beskriver hur den frihetstida monarkin uppfattades i sin samtid...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om krigaren och politikern Arvid Horn (1664-1742). Han är en av de mest sammansatta figurerna i svensk historia. Först krigare, sedan statsman; den djärvaste bland de djärva som anförare för Karl XII:s livdrabanter; en försiktigt beräknande kanslipresident när han styrde det frihetstida Sverige in i nya banor efter stormaktens sammanbrott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Christine Skuncke berättar om Gustav III och hans uppväxt under frihetstiden. Få svenska regenter har rört upp så starka känslor och varit så omstridda. Redan som spädbarn förbereddes han för sin roll; han var det offentliga barnet...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du hittar fakta om hattarnas ryska krig 1741-1743. Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i stora nordiska kriget. Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland...

Spara som favorit
          

Artikel i Gefle Dagblad där du kan läsa om ett av de mest kända bondeupproren i Sveriges historia. Mitt under frihetstiden år 1743 utbröt det sista stora bondeupproret i Sverige. Det har kallats Stora daldansen. Det härskande adelspartiet, hattarna, hade börjat ett oansvarigt krig mot Ryssland 1741. Fälttåget slutade med en katastrof...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hattarnas krig 1741-1743. Få eller inget av krigen i Sveriges historia har varit så katastrofalt misslyckat som det hattpartiet efter hård strid i riksdagen lyckades driva igenom 1741…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wetterberg berättar om kungamaktens begränsade inflytande under frihetstiden. Under frihetstiden var riksdagen centrum för den politiska makten. Hattar och mössor kämpade mot varandra, medan kungen fick se sin namnteckning ersättas med en stämpel…

Spara som favorit
          

På Terra Scaniaes trevliga webbsida kan du läsa om frihetstiden och riksdagen som den såg ut då. När kung Karl XII blev skjuten i Fredrikshald i Norge 1718 upphörde enväldet och avlöstes av den s.k. frihetstiden. Under enväldet bestämde kungen själv vilka beslut som skulle genomföras. Under den följande frihetstiden kom besluten istället att tas av riksdagen...

Spara som favorit
          

På Komvux Gotlands hemsida kan du läsa om frihetstiden. Karl XII:s död innebär slutet för enväldets tid i Sverige. Den kommande perioden har kallats Frihetstiden, eftersom den redan av samtiden sågs som en motsats till den föregående periodens envälde. Två partier, hattar och mössor, dominerar för ett tag den inrikespolitiska scenen, men utrikespolitiskt lurar stormakterna i vassen. Perioden tar slut i och med Gustav III:s statskupp 1772…

Spara som favorit

Annons