L

De stora upptäckternas tid

Hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?
Bild:

De nygamla idéerna om att jorden var klotformad bidrog, tillsammans med förbättrade sjöfartskunskaper, till att påkostade upptäcktsexpeditioner sändes ut över oceanerna.

Ut på de stora haven

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Därifrån hade man nämligen sedan länge fått lyxvaror som fraktats längs karavanvägar och med handelsskepp. I hundratals år hade arabiska fartyg kommit lastade med bland annat kryddor. Men ännu hade inga europeiska skepp seglat åt andra hållet, till Indien och Kina.

Nya tankar – ny teknik

I Europas historia omfattar medeltiden åren mellan 500 och 1500. Den ansågs länge vara en tid då inga framsteg gjordes. Medeltiden har därför tidigare setts som en mörk och grym period. Kyrkan hindrade å ena sidan många nya tankar, bland annat att det är solen – och inte jorden – som är universums mittpunkt. Å andra sidan gjorde klostrens munkar och nunnor viktiga upptäckter inom sjukvård och växtodling.

Hantverket stod verkligen inte stilla under medeltiden. Nya sätt att konstruera stora byggnader gjorde att skickliga murare kunde bygga vackra katedraler. Timmermän byggde vattenhjul och väderkvarnar som tog till vara vindens och vattnets energi. De första vävstolarna kom till, och tack vare spinnrocken slapp man den gamla metoden att spinna med slända.

500 år efter kineserna lärde sig nu européerna att göra papper och trycka böcker. Tysken Johann Gutenberg förbättrade tekniken i mitten av 1400-talet. Han använde sig av lösa bokstavstyper, metallbitar med enskilda bokstäver på. Dem satte han samman till ord och meningar som sedan kunde tryckas på sida efter sida. Tidigare böcker hade varit handskrivna och därför mycket dyra. Nu fick allt fler råd att köpa tryckta böcker. Den tidens bästsäljare var Bibeln.

Christofer Columbus upptäcker Nya världen

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till Indien. Columbus var övertygad om att det skulle gå att nå Indien genom att segla västerut över Atlanten.

En upptäckt av en kortare och snabbare sjöväg till Indien skulle ge både rikedom och berömmelse till den som lyckades. Och han lyckades... det var i alla fall vad alla trodde tills man insåg att "Västindien" inte var en del av Indien utan istället tillhörde en helt ny okänd kontinent.

Columbus upptäckt av "den nya världen" (Amerika) var en händelse som skulle få enorm betydelse för världshistoriens fortsatta gång.

Krutet var en annan uppfinning från Kina som kom till Europa på den här tiden. I början användes det för att spränga hål i befästningarna till borgar och städer. Under slutet av 1400-talet lärde man sig hur det kunde användas till skjutvapen. Vapen som gav européerna ett övertag när de ville ta kontroll över handel och områden i andra världsdelar.

Ny världsbild

Mot medeltidens slut växte intresset för naturvetenskapen. Forskarna reste, experimenterade, räknade och mätte. Det ledde till en rad tekniska uppfinningar och geografiska upptäckter.

Astronomerna byggde stjärnkikare som gjorde att de kunde se längre ut i universum än tidigare. Det de såg i sina kikare stämde inte med kyrkans världsbild. Därför menade de, tvärtemot vad kyrkan lärde, att den klotformade jorden roterar runt solen som också är världsalltets centrum. Men det var farligt att säga och skriva sådant som stred mot kyrkans läror. Polacken Kopernikus låg på sin dödsbädd när hans skrift om denna nya världsbild trycktes, så honom kom kyrkan inte åt. Däremot råkade andra astronomer illa ut. Ändå kom den nya världsbilden att slå igenom i början av 1500-talet. De stora geografiska upptäckterna byggde alltså på vetskapen om att jorden är ett klot.

Bild:

År 1519 seglade fem spanska fartyg ut över Atlanten. Målet var att göra en världsomsegling, den första i sitt slag. Befälhavare över expeditionen var Ferdinand Magellan, en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande, som även tjänstgjorde för Spanien. Expeditionen utsattes för många prövningar (läs mer nedan). På Filippinerna möttes de av fientliga infödingar och Magellan blev ihjälslagen.

De sökte nya vägar till lands och till sjöss

Den äventyrlige resenären Marco Polo från Norditalien hade redan omkring 1300 rest landvägen österut genom torra öknar och väglösa bergstrakter till Kina. Han och andra berättade vid hemkomsten om Österns sagolika prakt, om gyllene byggnader och jättelika städer. De talade om dyrbara kryddor, parfymer, sidentyger, ädelstenar och andra lyxvaror.

Det hade också gjorts resor till Amerika. Nordbon Leif Eriksson hade seglat från Grönland till Vinland omkring år 1000. Vi vet att han kom till New Foundland och att han utforskade Nordamerikas östkust. Men hans resor var okända för de spanska och portugisiska sjöfararna som seglade över Atlanten fem hundra år senare.

1400-talets kartritare trodde att det fanns två sjövägar till Indien. Kanske gick en av dem söderut runt Afrika och sedan österut över Indiska oceanen. En annan borde gå västerut, över Atlanten. Den portugisiske prinsen Henrik fick tillnamnet Sjöfararen. Detta eftersom han sände ut sjöfarare, särskilt längs Afrikas västkust. En orsak var att man ville öka sina kunskaper om hur världen såg ut. Men den viktigaste anledningen till de långa och farliga resorna var att kungar och köpmän ville tjäna pengar på handel. Det var därför de var beredda att satsa stora summor på att utrusta skeppen.

Amerigo – Amerika

Amerigo Vespucci var också italienare och hade studerat astronomi, geografi och navigation. Vi vet att han varit med på ett spanskt fartyg till Nya världen och att han 1501 seglade med några portugisiska fartyg till Brasilien.

I sina brev påstår han att han funnit en ny kontinent. Vespucci färdades söderut längs kusten. En dag i januari fann han en stor bukt som han trodde var en flodmynning och därför döptes floden till Rio de Janeiro (Januarifloden). Det var en varm och fuktig plats. Längre söderut kom han till en vik med bättre klimat, så den döpte han till Buenos Aires (bra luft).

Vespuccis brev trycktes och kom 1507 ut som en liten bok. Utgivaren skrev att en ny världsdel hade hittats, som han kallade Amerige eller America efter dess upptäckare Amerigo.

Bild:

Karta som visar Latinamerika, d.v.s. de spansk- och portugisisktalande delarna av Central- och Sydamerika.

Sydamerika erövras

Under 1500-talet erövrade spanjorerna hela Sydamerika med undantag för Brasilien. Indianerna kristnades med hårdhänta metoder och tvingades att slita ihjäl sig i gruvor och på spanjorernas plantager. Miljoner dog i sjukdomar, till exempel smittkoppor, som européerna fört med sig. De ersattes av afrikanska slavar som fångades i Afrika och sändes över Atlanten tätt packade i slavskepp.

Idag är nästan alla sydamerikaner katoliker. De allra flesta talar spanska eller portugisiska, dotterspråk till latinet. Det är därför som Amerika söder om USA kallas för Latinamerika.

Från Mexiko seglade spanjorerna under 1500-talet västerut över Stilla havet till Asien. Där fann och erövrade man Filippinerna. Det spanska väldet sträckte sig över så stora delar av världen att kungen Karl V stolt kunde säga att solen aldrig gick ner i hans rike.

Den första världsomseglingen

Ännu hade ingen funnit en västlig väg till Kryddöarna (Moluckerna i nuvarande Indonesien), då den portugisiske officeren Magellan fick Karl V:s stöd.

År 1519 seglade fem spanska fartyg ut över Atlanten. Men utanför Argentina gjorde de spanska kaptenerna myteri. Med våld och list slogs myteriet ner. Kort därefter förliste ett av skeppen. Fartygen gick in i vikarna för att hitta en genomfart. Till slut fann de ett sund, i dag Magellans sund. I sex veckor letade de sig fram i sundet. Ett skepp smet hem med det mesta av provianten. Till slut hittade de ut på andra sidan sundet. När sjömännen såg ett lugnt hav öppna sig jublade de. De kallade det Stilla havet. Med de tre kvarvarande skeppen styrde Magellan västerut. Ombord härjade svält och sjukdom. På Filippinerna möttes de av fientliga infödingar och Magellan blev ihjälslagen. Den överlevande delen av besättningen flydde ombord på ett av skeppen och lyckades ta sig runt Afrika. När de väl nådde Spanien 1522, återstod bara 19 man. De steg iland med kapten del Cano i spetsen och vandrade raka vägen till kyrkan där de tackade Gud och konungen för sin räddning. Vägen de hade upptäckt var för svår för den tidens sjöfart och blev därför inte särskilt använd.

Erövrare, köpmän och präster

Som vanligt följdes upptäckarna av erövrare. Men bland dem fanns också köpmän. De drömde om att finna guld och silver och att tjäna stora summor på handel med te, kryddor och siden. Många av dem var också framgångsrika. Världen kom allt mer att förvandlas till en stor marknad där européerna bestämde över varor och priser.

Det följde även med präster på resorna. De ville sprida kristendomen. Det hade kyrkans män gjort under hundratals år. Missionärerna predikade och befolkningen döptes oftast med tvång. Prästerna var oftast välutbildade. Många av dem skrev utförliga berättelser om människorna och naturen i de erövrade områdena.

Läs mer om upptäckternas tid här > och här >

Uppgifter och frågor

  1. Nämn en eller flera uppfinningar som gav européerna fördelar gentemot andra folk i andra världsdelar.
     
  2. En ny världsbild växte fram i slutet av medeltiden. Förklara.
     
  3. Varför var det viktigt för européerna att hitta en sjöväg till Indien och Kina?
     
  4. Nämn några geografiska namn som namngetts av eller efter Amerigo Vespucci.
     
  5. Varför kallas Central- och Sydamerika ibland för Latinamerika?
     
  6. Berätta om Magellans världsomsegling och varför den inte fick så stor betydelse för samtiden?
     
  7. Det finns många platser i Amerika som fått spanska namn. Kan du reda ut betydelse av namn som Los Angeles, San Francisco, Santa Barbara och Santa Cruz?

Obs! Fler texter och frågor om ämnet hittar du bl.a. i avsnitten om Nya tiden, Upptäcktsresor och en ny världsbild samt Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776.

 

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare

Publicerad: 27 februari 2016
Uppdaterad: 29 november 2016