Genomgång (14:29 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om när Europa tog ledningen under tidigmodern tid. Hur kunde Europa ta ledningen under 1500-talet och 1600-talet (i jämförelse med andra civilisationer och riken runt om i världen)?
En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas...
Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad...
Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater,...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två...
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl,...
Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
