L

Henrik Sjöfararen lade grunden för de portugisiska upptäcktsresorna

Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet till Afrika.
Bild:

Porträtt som vissa konsthistoriker tror vara en verklig avbildning av Henrik.

Svårt att frakta varor mellan Europa och Asien

Prins Henrik var son till Portugals kung Johan I. År 1415 erövrade Portugal staden Ceuta i norra Afrika mittemot Gibraltar. Det var den första inbrytning som européerna gjorde i det muslimskt dominerade Nordafrika.

I början av 1400-talet trodde européerna att det fanns fyra kontinenter: Europa, Asien, Afrika och Terra Incognita, som var en okänd landmassa någonstans i söder.

I många hundra år hade européerna handlat med norra Afrika och Asien. Eftertraktade varor från Asien, bland annat kryddor, fraktades längs Sidenvägen med kameler (se faktarutan längre ner).

Relevanta begrepp

Upptäcktsresa: En resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina) okända hav eller landområden.

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.

Terra Incognita - okända landområden

Större delen av Afrika var en okänd kontinent för européerna. I Europa spreds rykten om att det skulle finnas ett land fullt med guld i Afrika. I detta land skulle det finnas en flod av rent guld som flöt ut i ett tropiskt hav. Men att se havet innebar en säker död. Ett annat rykte sade att det fanns ett mäktigt kristet rike i det inre av Afrika, som leddes av prästkungen Johannes.

Prins Henrik hade en dröm att hans skepp skulle nå det rika guldlandet, men Afrikas västkust var helt okänd för portugiserna. Många sjömän var rädda för att resa alltför långt söderut eftersom man trodde att det skulle finnas ett kokande hav där. Detta hav dödade alla som inte redan bränts svarta av solen.

Bild:

Det var prins Henrik som organiserade de stora portugisiska upptäcktsfärderna vid medeltidens slut.

Prins Henrik grundade en sjöfartsskola

Prins Henrik Sjöfararen fick sitt tillnamn för att han såg till att de stora sjöresorna blev möjliga. I Sagres i Portugals sydvästra hörn grundade Prins Henrik år 1416 ett skeppsvarv och en sjöfartsskola. Vid skolan fanns kartritare och astronomer liksom experter på skeppsbyggnad och navigation.

Sjöfartsskolan sponsrades (stöttades ekonomiskt) av bland annat portugisiska sjömän som hoppades att skolans elever skulle finna vägen till nya handelsmarknader.

Henrik Sjöfararens upptäcktsexpeditioner

Prins Henrik tog nu initiativet till flera av de sjöexpeditioner som förde portugiserna till bland annat Azorerna, Kap Verdeöarna, Senegal och Gambia.

Prins Henrik upplevde en stor framgång när en av hans kaptener, Bartholomeu Diaz, under storm rundade Afrikas sydligaste udde. Diaz döpte udden till Stormarnas udde, men Prins Henrik ändrade namnet till Godahoppsudden. Udden skulle ge kaptenerna ett hopp om att finna sjövägen till Indien.

Bild:

Vasco da Gama går i land vid Calicut i Indien, den 20 maj 1498.

Prins Henriks insatser låg uteslutande på det organisatoriska och finansiella planet, men han deltog aldrig personligen i några sjöfärder. Henrik Sjöfararens motiv till alla dessa sjöfärder var blandade, dels ville han frälsa hedningar, men det främsta målet var att skaffa guld, kryddor och slavar utan muslimsk förmedling (se faktarutan nedan).

Upptäckten av sjövägen till Indien

Vid Henriks död hade portugiserna nått till Sierra Leone. Prins Henriks insatser banade väg för upptäckten av sjövägen till Indien. Henrik Sjöfararen deltog inte själv i några sjöexpeditioner. Den längsta sjöresa Henrik var med på var från Oporto till Gibraltar sund, d.v.s ungefär så långt som från Stockholm till Visby.

Den 20 maj 1498 kom den portugisiske sjöfararen Vasco da Gama till Calicut i Indien. Därmed var han den förste som färdades från Europa till Indien sjövägen. Resan tog två år och två dagar.
 

Sidenvägen band ihop Europa med Asien

Under medeltiden var Sidenvägen en viktig handelsrutt som utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kina västerut till hamnstäderna vid östra Medelhavet. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelsman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad.

Handelsvarorna bestod inte bara av siden utan även guld och kryddor som ingefära och kanel. Handeln med Europa via Sidenvägen upphörde i princip helt när européerna upptäckte sjövägen till Indien runt Godahoppsudden 1498 och senare började handla direkt med Kina. Nyttan med Sidenvägen var tvåfaldig; det ekonomiska utbytet var mycket omfattade, men längs Sidenvägen spreds också olika religioner och andra idéer.

Uppgifter och frågor

  1. Varför ville Henrik grunda en sjöfartsskola?
     
  2. Var Henrik Sjöfararens satsning på en sjöfartsskola och olika upptäcktsexpeditioner lyckad? Motivera.
     
  3. Vad var Sidenvägen? (Se faktarutan längst ner)
     
  4. Varför kan man säga att Vasco da Gama har Henrik Sjöfararen att tacka för sin framgång?
     
  5. Vad tror du hände med Sidenvägens betydelse efter att portugiserna hittat sjövägen till Indien 1498?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Publicerad: 28 november 2016

Annons