M
Tagg
Porträtt
Gustav II Adolf

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i början av stormaktstiden, från 1611 till 1632.

När Gustav besteg tronen ärvde han tre olika krig från fadern som han själv fick avsluta. Minst förmånligt slutade kriget mot Danmark där Sverige genom freden i Knäred 1613 fick betala Älvsborgs lösen (för andra gången - se även Älvsborgs lösen 1570). Gynnsammare blev däremot freden i Stolbova 1617 - efter det ingermanländska kriget (1610-1617) mot Ryssland - som utvidgade den finska gränsen i öster.

ANNONS

ANNONS

Kriget mot kung Sigismund i Polen (Johan III:s son och Gustav II Adolfs kusin) som inte hade gett upp sina anspråk på den svenska kronan, flammade återigen upp 1621 och höll Gustav sysselsatt fram till hösten 1629 då ett sexårigt fredsstillestånd slöts i Altmark. Under kriget mot Polen erövrades bland annat Livland (södra hälften av Estland och norra hälften av Lettland, se karta).

Gustav II Adolf är mest känd för Sveriges ingripande i det trettioåriga kriget då han 1630 landsteg i Tyskland med den svenska armén för att hjälpa protestanterna i deras kamp mot den katolske kejsarens trupper som genom sina territoriella vinster nu utgjorde ett hot mot det svenska riket.

Genom ett förbund med Frankrike, som strävade efter att minska den tyska kejsarmakten, lyckades Gustav II Adolf få med sig några av de nordtyska protestantiska länderna.

Efter en rad svenska segrar - bland annat vid Breitenfeld 1631 - vände kriget till protestanternas fördel. Gustav II Adolf - eller lejonet från Norden som han kallades i den svenska och nordtyska propagandan - blev därefter de protestantiska arméernas självklara ledare fram till sin död under slaget vid Lützen den 6 november 1632.

Gustav II Adolfs ingripande i det trettioåriga kriget fick stor betydelse för både Europas och Sveriges historia då det säkrade protestantismens fortlevnad på den europeiska kontinenten och begränsade den tyska kejsarmakten. Det var också i samband med detta som grunden lades för det svenska stormaktsväldet.

Under sitt styre lät Gustav II Adolf omorganisera och bygga ut den svenska krigsmakten. En nationell armé upprättades där varje landskap hade ansvar att sätta upp ett landskapsregemente. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna fortsatte Gustav centraliseringen av den svenska staten som hans farfar Gustav Vasa hade påbörjat under 1500-talet. Olika ämbetsverk (kollegier) - en slags äldre form av myndigheter - upprättades, bland annat krigskollegiet och kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet). Även lagskipningen reformerades med inrättandet av hovrätter runt om i landet. Samtidigt anlades en rad städer, bland annat Göteborg.  Under perioden tillkom även Sveriges första gymnasier.

Gustav II Adolf gifte sig år 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg. Tillsammans fick de dottern Kristina, som senare blev Sveriges drottning.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Gustav II Adolf - svensk hjälte och protestantisk messiasfigur

S  Fördjupning

Gustav Il Adolf var endast 17 år när han tillträdde som regent och fick avge en kungaförsäkran utformad av Axel Oxenstierna. Sverige låg i krig med tre länder - Ryssland, Polen och Danmark. Läget var hotande för den unge kungen och mot den bakgrunden har hans snabba framgångar inom administration och ekonomi samt i de olika krigen tett sig desto märkligare. Men Karl IX hade berett vägen för sin son. Adeln hade tuktats genom Linköpings blodbad och inom landet ifrågasattes inte Gustav Adolfs arvsrätt.

Ändå vore det fel att inte betona Gustav II Adolfs stora insatser. Han förändrade Sveriges ställning inrikespolitiskt och utrikespolitiskt mer än kanske någon annan gjort. Han hade ett snabbt intellekt och stor förmåga att klara kriser.

Inrikespolitiskt var det avgörande att han valde att samarbeta med Axel Oxenstierna och adeln i stället för att ta strid. Därigenom fick han hjälp med det omfattande administrativa reformarbete som han inledde både på det militära och det civila området. Län och landshövdingar, regementen och överstar inrättades och utsågs. Inte mindre än 24 platser fick stadsrättigheter under hans regeringstid - bland dem Göteborg.

Gustav II Adolf har dock främst gått till historien som den store krigarkungen. Han reformerade armén och byggde upp flottan. Efter att ha avslutat de danska, ryska och polska krigen gav han sig in i det som senare skulle kallas trettioåriga kriget.

Många har diskuterat avsikterna med de många krigen. En del har försvarat dem med att de var nödvändiga på grund av att det svenska kärnlandet annars var hotat, andra med att kungen var starkt troende och drevs av en religiös övertygelse då han bekämpade katolikerna. Men det finns också de som ansett att motiven var ren erövringslusta och en glädje i att i spetsen för den svenska armén briljera på de europeiska slagfälten. Han ville göra Sverige större och dessutom spela en central roll i den europeiska politiken, kanske som tysk kejsare.

Två år efter det att han landstigit i Pommern stupade Gustav II Adolf i slaget vid Lützen den 6 november 1632.

Gustav ii Adolfs lik
Bild: SO-rummet.se
Gustaf II Adolfs lik inskeppas i Wolgasts hamn 1633. Målning av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).


 


Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till Gustav II Adolf.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Gustav II Adolf

S

Slaget vid Breitenfeld 1631 - bondelandet Sverige blir militärstat

av: Torbjörn Nilsson
2020-03-14

Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

S

Riga - svensk storstad under stormaktstiden

av: Torbjörn Nilsson
2019-07-03

Med sin strategiska roll för handeln ingick behärskandet av Riga i den svenska drömmen om ett Östersjövälde, ”Dominium maris baltici”. Men svenskarna är inte ensamma om att ha behärskat Riga. Den tidiga staden var ett led i tyska försök att behärska handel och militär verksamhet i sydöstra Östersjöområdet. Riga började byggas redan på 1100-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-16

Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.

+ Läs mer

M

Gustav II Adolf - svensk hjälte och protestantisk messiasfigur

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-09

Under den nationalromantiska eran vid senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fördes många historiska gestalter fram i rampljuset runt om i Europa med syfte att stärka den nationella identiteten och öka lojaliteten till staten. Gustav II Adolf - som ikläddes rollen som hjältekung och protestantismens försvarare - är en av våra mest kända svenska exempel...

+ Läs mer

Podcast om Gustav II Adolf

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Läs mer

Länkar om Gustav II Adolf

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS