Bland de spanska erövrarna (conquistadorerna) på Kuba gick vid den här tiden rykten om att det fanns ett enormt guldrike i det inre av Mexiko på det amerikanska fastlandet (se karta). Folket där kallades för azteker och härskade över andra besegrade urfolk.
Cortés blev nu ledare för en utforskningsexpedition som skulle bege sig till Yucatanhalvön i Mexikanska bukten.
I början av 1519 seglade han från Kuba med 11 fartyg, 15 hästar, 508 soldater och 110 sjömän.
Cortés landstiger i Mexiko
Den 4 mars 1519 landsteg Cortés med sitt följe på en plats som fick namnet Veracruz (Det sanna korset).
Spanjorerna mötte inget motstånd. De fick istället ta emot gåvor av urinvånarna. De inhemska urfolken som aldrig tidigare varken hade sett hästar eller skäggiga bepansrade krigare, trodde först att de spanska ryttarna som fanns med i expeditionen var en sorts övernaturliga djurmänniskor.
I Veracruz, där spanjorerna hade skapat ett litet samhälle, fick Cortés veta att landet styrdes av den store härskaren Montezuma som fanns i huvudstaden Tenochtitlán.
Kort därefter kom ambassadörer som skickats ut av Montezuma med presenter. Genom dyrbara tillfredsställande gåvor av guld hoppades de hålla spanjorerna på avstånd. Detta hade motsatt effekt.
Med Veracruz som bas fortsatte spanjorerna västerut, inåt land mot Tenochtitlán (nuvarande Mexico City), som var aztekernas huvudstad.
Innan Cortés lämnade kusten lät han sänka sina skepp. Detta gjordes eftersom en del av hans följeslagare ville återvända till Kuba med alla riekdomar och annat byte som tagits. Sänkandet av skeppen satte effektivt stopp för alla sådana planer. Nu fanns det bara en väg att gå - inåt land, mot aztekernas huvudstad.
Till sin hjälp hade spanjorerna några infödda vägvisare och ett par tolkar.
En blodig religionI aztekernas religion ingick att offra människor högt uppe på stora tempelpyramider för att tillfredsställa sin gud. Aztekerna ansåg att de måste offra människor varje dag, annars skulle solen inte gå upp nästa morgon. De besegrade urfolken i aztekernas rike var därför tvungna att sända människor som skulle offras till härskarna.
|
Cortés möter Montezuma
I november 1519 mötte Cortés aztekernas härskare Montezuma i Tenochtitlán som låg på några öar i Texcocosjön (se karta).
Spanjorerna blev väl behandlade av den aztekiske härskaren. Efter några månader utnyttjade Cortés aztekernas gästfrihet genom att ta Montezuma tillfånga, som gisslan.
Läget mellan aztekerna och inkränktarna blev nu snabbt spänt. När sedan spanjorerna lät mörda Montezuma och några aztekiska stormän, utbröt uppror. I striderna som följde dödades mer än hälften av spanjorerna.
De överlevande flydde mot kusten.
En ny aztekisk ledare tog nu över styret av riket.
Aztekernas rike erövras
När Cortés återvände till Tenochtitlán ett år senare (1521) tvingades han inleda en belägring av staden. Hela riket hade dessförinnan härjats och lamslagits av smittkoppor som följt i spanjorernas fotspår. I Tenochtitlán hade mer än halva befolkningen dött, däribland aztekernas nya kraftfulla ledare.
Stadens försvar var därför kraftigt försvagat.
Till sin hjälp hade spanjorerna nu även tiotusentals krigare från olika lokala urfolk som hatade aztekerna och därför tog tillfället i akt att göra uppror mot sina förtryckare.
Efter hårda strider intog Cortés Tenochtitlán. Staden förstördes och stora mängder guld och silver föll i spanjorernas händer.
Efter att ha ödelagt hela staden erövrade Cortés resten av aztekriket (se karta).
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
.svg)
