+ Visa hela artikelserien
M

Hitlers medarbetare: Heinrich Himmler

Heinrich Himmler byggde upp det fruktade Schutzstaffel eller kort och gott SS. Han ledde drygt en kvarts miljon SS-män och organiserade politiska celler över hela Tyskland. Dessutom blev han även chef för den politiska polisen Gestapo. Gestapo genomförde i regel sina häktningar nattetid. Folk bara försvann i nattens mörker. En terrorstat växte fram.
Bild:

Himmler (1900-1945) var chef för Schutzstaffel (SS) från 1929 till 1945.

En drömmare med klen hälsa

En australiensisk reporter träffade Himmler och beskrev honom som "ett blodtörstigt odjur". Men i sitt privatliv sägs han ha varit värdig och anspråkslös. Han umgicks gärna med sina SS-män och deltog i deras sånger.

Himmlers far var en gymnasielärare och sträng katolik. Himmler var en flitig, blyg och artig skolelev som regelbundet gick i kyrkan. När han inställde sig som officersaspirant var han fast besluten att lyckas med sin utbildning. I övrigt klagade Himmler hela livet över småkrämpor. Han var själv fysikt svag, men samtidigt drömde han om att skapa en "herreras".

Gestapo

Gestapo bevakade varje hem i Tyskland, slog omedelbart ner varje antydan till opposition och bestraffade godtyckligt. I och med att arresteringarna ökade brydde sig Gestapo mindre och mindre om att undersöka grunden för angiverierna. Folk blev skickade till koncentrationslägren på blotta misstankar.

Enligt senare forskning skulle dock Gestapo inte ha varit överdrivet effektiv. Verksamheten byggde mycket på angiveri och tips från allmänheten. Många män sändes till koncentrationsläger efter att ha blivit angivna av sina fruar. I vissa fall var fruarna fanatiska nazister, men ibland kanske de bara ville bli fria från sina män.

Himmler gick över lik för att göra karriär

Tiden efter första världskriget var besvärlig för Himmler. Detta gällde för övrigt många andra unga vid den här tiden.

Himmler attraherades av nazipropagandan och talade om den präktiga bonden och de korrumperade kapitalisterna och judarna. Han gick med i SA, Ernst Röhms militära styrka.

Under de "långa knivarnas natt" 1934 deltog Himmler i likvideringen av Röhm som var hans chef och gynnare. Han gjorde tillsammans med sin närmaste man Heydrich upp dödslistor över SA männen som skulle avrättas. Många av dessa hade varit Himmlers vänner och kamrater. Men karriären kom i första hand.

Himmler fascinerades av myter och mystik

Himmler byggde systematiskt upp sin maktställning men levde samtidigt i en fantasivärld befolkad med asagudar och gamla historiska hjältar. Han stod bland annat bakom expeditioner till det man trodde var ariernas urhem i Tibet.

Himmler var såväl brutal som romantiker. Hans mystiska brödrarskap firade varje år i november minnet av Münchenkuppen. Framför Feldherrenhalle svor de då trohetseden till Hitler. Eldar kastade ett egendomligt sken över ceremonierna.

Bild:

Som chef för SS var Himmler högste ansvarig för Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger och Einsatzgruppen. På bilden inspekterar Himmler trupper från waffen-ss-elitdivisionen "Leibstandarte Adolf Hitler".

En fanatisk rasist

Himmler stod för stabiliteten i det nygrundade nazipartiet. Han uppvisade en fanatisk rasism och var helt besatt av idén om bevarandet av den ariska rasens renhet.

Himmler studerade noga utseendet på SS-kandidaterna. De måste se ut som riktiga arier. Till en början - innan utbyggnaden av Waffen SS och de höga förlustsiffrorna bland manskapet under andra världskriget gjorde sig kännbara - fick alla SS-män sin stamtavla noga kontrollerad.

Bild:

Heinrich Himmler efter sitt självmord den 23 maj 1945.

När en medlem ur SS gifte sig måste också bruden kunna visa att hon var av rent ariskt blod. Hennes förfäder fick vare sig ha judiskt eller slaviskt påbrå. Hon måste också underkasta sig fertilitetsprov. Det var varje SS-mans plikt att skaffa sig åtminstone fyra barn. Himmler beordrade alla sina SS-män att göra sina hustrur gravida. Han grundade 1935 institutet för ras- och arvsforskning.

Himmlers självmord

Efter Tyskland sammanbrott greps Heinrich Himmler den 20 maj 1945 av de allierade. Han hade rakat av sig mustachen och satt en svart lapp över höger öga. Hans identitetspapper var ställda på en viss Nitzinger. När en läkare sade till honom att öppna munnen bet han sönder en giftkapsel och dog inom några minuter.
 

Himmler var en av Förintelsens arkitekter

Heinrich Himmler såg till att alla "icke önskvärda" försvann

Heinrich Himmler hade som chef för SS från 1929, chef för den tyska polisen från 1936, och inrikesminister från 1943 ett avgörande ansvar för Förintelsen och den nazistiska rasläran med dess cyniska syn på andra raser. Himmler var som reichführer för SS huvudansvarig för denna organisations behandling och mord under Förintelsen.

Utdrag från Himmlers tal på ett "Gruppenführermöte" i Poznan 4 oktober 1943
Jag skall här inför er helt öppet beröra ett rätt så svårt kapitel. Bland oss kommer det en gång att kunnas diskuteras utan förbehåll helt öppet, men vi kommer aldrig att tala om det offentligt. Lika lite som vi tvekade att göra vår plikt och lyda order den 30 juni 1934, då vi ställde upp kamrater som hade begått misstag mot en mur och sköt dem. Talade vi då alls om det och kommer vi någonsin att göra det? Det var en, tack och lov, i oss inneboende självklar taktkänsla som gjorde att vi aldrig diskuterade detta sinsemellan, aldrig talade om det. Var och en förskäcktes och ändå var envar klar över, att han skulle göra om det nästa gång om order gavs och om det var nödvändigt. Jag syftar nu på judeevakueringen, utrotandet av det judiska folket. Det är sådant som är lätt att säga. "Det judiska folket utrotas", säger varje partikamrat, "naturligtvis, det står i vårt program, eliminering av judarna, utrotning, det gör vi". Och så kommer de alla, de präktiga 80 miljonerna tyskar, och var och en har sin anständiga jude. Naturligtvis är de andra svin, men just den här är en prima jude. Av alla dem som pratar på detta sätt har ingen sett på, ingen stått ut med det. De flesta av er vet vad det betyder när hundra lik ligger bredvid varandra, när 500 ligger där eller när 1000 ligger där. Att ha stått ut med detta, och - bortsett från undantag på grund av mänsklig svaghet - ha förblivit anständiga, det har gjort oss hårda. Detta är ett ärofullt blad i vår historia som aldrig skrivits och som aldrig kommer att skrivas, för vi vet hur svårt vi skulle ha det om vi ännu idag i varje stad - under bombanfallen och krigets bördor och umbäranden - hade judar som hemliga sabotörer, agitatorer och uppviglare. Om judarna fortfarande vistades i den tyska folkkroppen, skulle vi nu förmodligen ha kommit till det läge vi var i 1916/17. De förmögenheter de hade har vi tagit ifrån dem. Jag har givit strikta order, som har utförts av Obergruppenführer Pohl, att denna förmögenhet, självklart, utan undantag ska tillfalla riket. Vi har inte behållit något för egen del. Enskilda som har felat straffas enligt med en order som jag gav i början och som varnade: Var och en som tar så mycket som en mark är en död man. Ett antal SS-män - de är inte så många - har brutit mot denna order, och de kommer att dö utan förbarmande. Vi hade den moraliska rätten, vi hade plikten gentemot vårt folk att döda detta folk som ville döda oss. Men vi har ingen rätt att berika oss själva med en enda päls, en enda klocka, en enda mark, en enda ciggaret eller någonting annat. Vi utrotade en bacill eftersom vi inte till slut ville bli sjuka av bacillen och dö av den. Jag tänker aldrig godta att ens den minsta lilla varhärd uppstår här och biter sig fast. Var den än skulle bildas kommer vi gemensamt att bränna bort den. Allt som allt kan vi emellertid säga att vi har fullgjort denna ytterst svåra plikt av kärlek till vårt folk. Och vi har inte tagit någon skada av det i vårt inre, i vår själ, i vår karaktär.

Den 6 april, två dagar senare, fortsätter Himmler att utveckla sina tankar inför några partifunktionärer.

Jag ber er att verkligen bara lyssna till vad jag säger i denna krets och inte tala om det. Vi har fått frågan: Hur är det med kvinnorna och barnen? Jag har bestämt mig för att finna en helt klar lösning också här. Jag ansåg mig nämligen inte berättigad att utrota männen - med andra ord - döda eller låta döda - och låta hämnarna i form av barnen växa upp för att hämnas på våra söner och barnbarn. Det svåra beslutet måste fattas, att låta detta folk försvinna från jorden […]. Därmed skulle jag vilja avsluta judefrågan. Ni vet nu besked, och ni håller det för er själva. Betydligt längre fram kan vi kanske diskutera om vi skall berätta lite mer om det för det tyska folket. Jag tror att det är bättre, att vi - vi allihopa - har tagit detta på oss för vårt folk, har tagit på oss ansvaret, ansvaret för en gärning, för en idé, för att sedan ta med oss hemligheten i vår grav.


Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
Horst von Maltitz, The Evolution of Hitler's Germany, New York, 1973
Den inre kretsen, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1992
Mot makten, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994
SS, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
Albert Speer, Inside the Third Reich, London, 1971
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

 

Läs mer om

Publicerad: 24 december 2015
Uppdaterad: 22 november 2016