Bild:
Obegränsad användning av dricksvatten är en självklarhet för oss i Europa. Men av världens befolkning saknar över en miljard människor tillgång till rent vatten.

Befolkning, u-länder och fattigdom

Jordens befolkning består idag av över sju miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten

Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.

No Flash

I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra

För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s milleniemål är att halvera fattigdomen i världen till år 2015.

Bruttonationalprodukt (BNP) - ett mått på fattigdom och välfärd

Bruttonationalprodukt (BNP) används ofta som ett mått på levnadsstandarden i ett land men då används benämningen BNP/capita (BNP/person).

Inom ekonomi används BNP för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna i Finland eller Sverige att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP. Detta ger emellertid inte en sann bild av hur förmöget ett lands befolkning är eftersom BNP/capita räknas ut genom att dividera landets BNP med befolkningsmängden. BNP fördelas på hela befolkningen och berättar därför inte hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste i landet och de rikaste.

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är outvecklad, men det finns potential hos länderna att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/capita.
På den här sidan i Wikipedia kan du studera olika länders BNP

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har t.ex. långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

I webbklippet här under presenterar Hans Rosling aktuell och relevant statistik om världen där bland annat BNP-statistik används för att öka kunskapen om olika delar av världen idag.

Viktiga begrepp

Befolkning: de människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Integration: Att mötas, anpassa och påverkas av varandra för att fungera och leva tillsammans.

Assimilering: En grupp överger sin gamla kultur för att fullt ut bli en del av den nya.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

 

Internetkällor:
http://www.oikeus.fi/5620.htm (31/10 2011)
http://www.millenniemalen.nu/ (31/10 2011)
http://www.lakareutangranser.se/vart-medicinska-arbete (31/10 2011)
http://www.globalis.se/Statistik/Rent-vatten#bars (31/10 2011)
 

Text: Charlotta Hilli, FM, Lärare i samhällslära vid Kyrkslätts gymnasium, Finland

Jordens befolkning består idag av över sju miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Uppdaterad: 19 augusti 2015

Annons

Lärarmaterial om Befolkning, u-länder och fattigdom

Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
SOS Barnbyar och BRIS
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad menas med positiv och negativ globalisering? Syftet med uppgiften är att ge eleverna insyn i hur världshandeln och globaliseringen hänger ihop.
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
”Resan” är ett roligt och spännande grupparbete där eleverna genomför en påhittad längre resa ut i världen genom flera länder. Under resans gång förbättras elevernas kunskaper om de besökta länderna vilket också ökar deras förståelse för andra kulturer.
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Högstadiet
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Visste du att andelen extremt fattiga i världen halverats sedan 1990? Och att två miljarder människor har fått tillgång till rent vatten de senast tjugo åren? På Svenska FN-förbundets sajt Världskoll.se kan du nyansera din bild av världen och ta reda på alla framsteg som sker. Till webbplatsen finns också en lärarhandledning med exempel på hur man kan använda sajten i undervisningen.
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
Amnesty International
Målgrupp:
Gymnasiet
Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid. Det vill både skolan och Amnesty lära eleverna. I sitt utbildningsmaterial för gymnasieskolan presenterar Amnesty olika metoder som kan användas i undervisningen. Ingångarna är många och valmöjligheterna stora. Utbilda om mänskliga rättigheter på ett sätt som passar dig och dina elever.

Artiklar om Befolkning, u-länder och fattigdom

Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Bistånd minskar fattigdomen i världen. När ett rikt land som Sverige hjälper fattiga länder med kunnande och pengar kan dessa länder växa, både ekonomiskt och politiskt. Då kan de stärka eller...
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens u-länder. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll...
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-17
Inget tyder på att antalet slavarbetare minskar i världen, tvärtom ökar antalet stadigt. För att stoppa det nutida slaveriet måste både fattigdomen och efterfrågan minskas...
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-07
Idag är slaveri förbjudet i hela världen. Det är olagligt att göra någon till slav. Ändå tvingas miljontals barn, kvinnor och män till slavarbete varje dag...
Svenska FN-förbundet
2013-10-21
Vet du hur många barn som börjar skolan runt om i världen? Om du känner dig lite osäker så är du inte ensam. Faktum är att svenskar har dålig koll på läget i världen. Ofta känner man inte till...

Länkar om Befolkning, u-länder och fattigdom

Sortera efter:
          

Genomgång (7:34 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkning och resurser" (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: tätbefolkat, glesbefolkat, befolkning, storstad, tjänst, råvara, förädla, industri, turism, bördig jord samt skörd.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:41 min) av läraren Anders Brogren. Bildspelet har sin utgångspunkt från en lärobok i samhällskunskap och tar (utan manus...) upp tre teorier som som ger olika förklaringar till varför vissa länder är så kallade u-länder. De tre teorierna är katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin. Nämner också malthusianism, beroendeteori och satellit-metropolteorin.

Spara som favorit
          

Presentation (8:43 min) om begreppen HDI och BNP. Presentationen går igenom hur man kan mäta välfärd och fattigdom. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (9:10 min) där du får lära dig hur man kan analysera orsaker och konsekvenser av en händelse eller ett fenomen. Presentationen går igenom tre exempel inom arbetsområdet fattigdom om hur vi kan resonera kring orsak och konsekvens. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Se även genomgången om Orsaker till fattigdom.

Spara som favorit
          

Presentation (14:40 min) om orsaker till fattigdom som tex brist på mat, vatten och utbildning. Orsakerna tas upp en och en. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:58 min) med fokus på hur jordens befolkning är fördelad och vad som får människor att slå sig ned där de just gör. Förtydling av begrepp befolkningstäthet och befolkningsfördelning. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:17 min) kring orsaker till migration, förtydligar begreppen migration, immigration och emigration. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:19 min) om begreppet befolkningsutveckling. Genomgången innehåller även den demografiska transitionen. Materialet är gjort av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Bildspel i pdf-format (6 sid) med kortfattad kärnfull fakta om världens befolkningsfördelning. Varför bor människor hellre på vissa platser än andra? Vilka faktorer spelar in?

Spara som favorit
          

Befolkningslära i form av ett bildspel i pdf-format (10 sid) med kortfattad kärnfull fakta om jordens befolkningsutveckling i ett historiskt och nutida perspektiv.

Spara som favorit
          

Bildspel i pdf-format (7 sid) med kortfattad kärnfull fakta om jordens befolkningsutveckling ur ett histioriskt perspektiv.

Spara som favorit
          

På Seterra online kan du testa dina kunskaper om världens 25 största städer.

Spara som favorit
          

Få intressanta fakta med demografi. Den unika statistiktjänsten factlab levererar sanning och kunskap för dig i skolan om vår gemensamma omvärld… Din Kunskap, Din Sanning… I factlab kan du bl.a. jämföra alla världens länder. Se även Factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:47 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den sista av fyra videos. Ibland kan det vara lätt att känna att alla problem som finns i världen är alldeles för överväldigande. Det kan verka vara en omöjlighet att ställa till rätta med de orättvisor som finns på vår jord. Men det finns möjligheter till förändring som än sker idag. Denna presentation går igenom olika sätt som vi arbetar mot de globala orättvisornas existens.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (19:38 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den tredje av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Varför flyttar människor?
  • Vilka typer av orättvisor existerar?
  • Varför existerar de?
  • Vad kan vi som individer och samhället göra för att förbättra situationen?
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Vad är ett i-land, u-land?
  • Vad är skillnaderna mellan i-länder och u-länder?
  • Hur ser befolkningsfördelningen ut i världens länder? Vad beror det på?
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:46 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den första av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Varför bor människor där de bor?
  • Varför flyttar människor?
  • Vilka typer av orättvisor existerar?
  • Varför existerar de?
  • Vad kan vi som individer och samhället göra för att förbättra situationen?
Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Ekonomiämnen som berör det mesta från internationell ekonomi och global handel till privatekonomi och enskild konsumtion.

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....