L

Kinesiska muren

Kinesiska muren är världens största byggnadsverk. Den långa muren, som kineserna kallar den, är 240 mil lång. Det motsvarar avståndet från Stockholm till Aten i Grekland. Om man tar med de många sidomurarna och dubbla murarna blir längden 640 mil.
Bild:

Stora delar av muren har förstörts av tidens tand eller försvunnit efter att den lokala befolkningen använt stenen till byggmaterial. Idag är muren fredad och finns med på Unescos världsarvslista.

Muren har växt fram under lång tid

Kinesiska muren slingrar sig som en ofantlig orm genom terrängen från Kanshuh-provinsen i väster till Gula floden i öster. Byggnadsverket sträcker sig över 30 längdgrader på jordklotet. Det innebär att solen går upp två timmar tidigare vid murens östra ände än vid den västra. Men att muren kan ses från månen är inte sant.

Den är så bred att man skulle kunna anlägga en tvåfilig landsväg på dess krön. Det finns ca 24 000 torn på muren. De är ofta belägna vid bergspass och genomfartsvägar.

Muren började byggas redan under 700-talet f.Kr och har alltsedan dess byggts på i olika sektioner under historiens gång.

Den mest kände byggherren är kejsaren Qin Shi Huangdi som år 214 f.Kr lät bygga ut och foga samman olika sektioner av muren. Det främsta skälet tros ha varit för att hindra intrång av krigiska nomadstammar (ryttarfolk) norrifrån.

Murens ursprungliga funktion

Murens funktion debatteras fortfarande av arkeologer och historiker. Det finns olika teorier om vad den från början egentligen var till för.  Man har främst diskuterat om den var tänkt som ett handelshinder eller ett skydd mot beridna nomadiska stammar i norr. Vad forskarna kunnat enas om är det faktum att muren har fyllt olika funktioner genom århundradena.

Muren fungerade samtidigt som en kulturell gräns - folken innanför muren tillhörde en jordbrukskultur medan de utanför var nomader. Det var två helt skilda sätt att leva som dessutom ofta stod i konflikt med varandra. Kineserna såg därför också muren som en gräns mellan civilisation och barbari.

Ett offantligt byggprojekt

För att kunna bygga muren tvångsutskrevs flera miljoner människor. De som omkom begravdes i muren. Enligt kinesiska sägner dog en miljon av arbetarna innan muren var färdig. Muren förtjänar därför att kallas ”världens längsta kyrkogård”.

Muren består av enorma mängder sten. På sina håll utefter muren finns det dubbla eller tredubbla försvarslinjer.

De viktigaste hjälpmedlen var skottkärror och en enkel korghiss som underlättade transporten av jord och sten upp till byggnadsplatsen. Det vanligaste transportmedlet var dock två korgar burna på en stång som vilade på en människas axlar samt tusentals getter och åsnor. Åsnorna bar tegelstenar på ryggen medan getterna bar dem fastbundna mellan hornen.

Murens yttersidor murades av tegel och sten i lager, medan dess inre fylldes med sten och grus. Muren har nu förfallit på långa sträckor och är på många ställen helt raserad.

Bild:

Under Shi Huangdis regentperiod började arbetet med att bygga ihop de murar som de olika kinesiska staterna byggt mot varandra för att istället göra dem till en gemensam, till skydd mot alla fientliga folkslag som levde norr om riket. Denna enorma försvarsanordning kom senare att kallas kinesiska muren och räknas alltjämt som världens längsta byggnadsverk.

Murens ekonomiska betydelse

Den kinesiska muren är idag en av Kinas viktigaste sevärdigheter och turistmål. De flesta turister besöker muren nordväst om Beijing. Där är den fortfarande i mycket gott skick.

Genom historien har muren aldrig fått någon större militär betydelse. De mongoliska ryttarhärarna hejdades inte av denna långa försvarsmur. Det räckte ju att bryta igenom på ett enda ställe.

Muren fick dock ekonomisk betydelse. Flera garnisoner var förlagda till muren. Det stimulerade uppkomsten av fjärrhandel med bland annat spannmål och textilier.

En rad ”fyrtorn” längs muren var viktiga hjälpmedel för snabb kommunikation. Tornen var utplacerade med 2,5 till 5 kilometers mellanrum, och kineserna hade ett väl utvecklat system av rök och eldsignaler. När en signal hade tagits emot sändes den snabbt vidare. På det sättet kunde viktiga meddelanden sändas flera hundra kilometer och nå kejsaren och hans militära rådgivare på en enda dag.
 

Uppgifter och frågor

1. Nämn fakta om murens längd.

2. Vem lät bygga muren och varför?

3. Vad för slags hjälpmedel hade man när man byggde muren?

4. Varför var muren inget skydd mot mongolerna?

5. Nämn fakta om fyrtornen och dess betydelse.
 

 

Litteratur:
Brian Williams, See Through History: Ancient China, Raintree UK, 1996
Vetenskapsradion historia: Kinesiska murens monster och myter

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare
 

Läs mer om

Kartor

Uppdaterad: 31 maj 2017
Publicerad: 28 januari 2014