L

Kinesiska muren

Kinesiska muren är världens största byggnadsverk. Den långa muren, som kineserna kallar den, är 240 mil lång. Det motsvarar avståndet från Stockholm till Aten i Grekland. Om man tar med de många sidomurarna och dubbla murarna blir längden 640 mil.
Bild:

Stora delar av muren har förstörts av tidens tand eller försvunnit efter att den lokala befolkningen använt stenen till byggmaterial. Idag är muren fredad och finns med på Unescos världsarvslista.

Kinesiska muren slingrar sig som en ofantlig orm genom terrängen från Kanshuh-provinsen i väster till Gula floden i öster. Byggnadsverket sträcker sig över 30 längdgrader på jordklotet. Det innebär att solen går upp två timmar tidigare vid murens östra ände än vid den västra. Men att muren kan ses från månen är inte sant.

Den är så bred att man skulle kunna anlägga en tvåfilig landsväg på dess krön. Det finns ca 24 000 torn på muren. De är ofta belägna vid bergspass och genomfartsvägar.

Muren påbörjades av kejsaren Qin Shi Huangdi år 214 f.kr och byggdes för att hindra intrång av nomadstammar norrifrån.

För att kunna bygga muren tvångsutskrevs flera miljoner människor. De som omkom begravdes i muren. Enligt kinesiska sägner dog en miljon av arbetarna innan muren var färdig. Muren förtjänar därför att kallas ”världens längsta kyrkogård”.

Muren består av enorma mängder sten. På sina håll utefter muren finns det dubbla eller tredubbla försvarslinjer.

De viktigaste hjälpmedlen var skottkärror och en enkel korghiss som underlättade transporten av jord och sten upp till byggnadsplatsen. Det vanligaste transportmedlet var dock två korgar burna på en stång som vilade på en människas axlar samt tusentals getter och åsnor. Åsnorna bar tegelstenar på ryggen medan getterna bar dem fastbundna mellan hornen.

Murens yttersidor murades av tegel och sten i lager, medan dess inre fylldes med sten och grus. Muren har nu förfallit på långa sträckor och är på många ställen helt raserad.

Bild:

Under Shi Huangdis regentperiod började arbetet med att bygga ihop de murar som de olika kinesiska staterna byggt mot varandra för att istället göra dem till en gemensam, till skydd mot alla fientliga folkslag som levde norr om riket. Denna enorma försvarsanordning kom senare att kallas kinesiska muren och räknas alltjämt som världens längsta byggnadsverk.

De flesta turister besöker muren nordväst om Beijing. Där är den fortfarande i mycket gott skick. Den kinesiska muren fick aldrig någon större militär betydelse. De mongoliska ryttarhärskarna hejdades inte av denna långa försvarsmur. Det räckte ju att bryta igenom på ett enda ställe.

Muren fick dock ekonomisk betydelse. Flera garnisoner var förlagda till muren. Det stimulerade uppkomsten av fjärrhandel med bland annat spannmål och textilier.

En rad ”fyrtorn” längs muren var viktiga hjälpmedel för snabb kommunikation. Tornen var utplacerade med 2,5 till 5 kilometers mellanrum, och kineserna hade ett väl utvecklat system av rök och eldsignaler. När en signal hade tagits emot sändes den snabbt vidare. På det sättet kunde viktiga meddelanden sändas flera hundra kilometer och nå kejsaren och hans militära rådgivare på en enda dag.
 

Uppgifter och frågor

1. Nämn fakta om murens längd.

2. Vem lät bygga muren och varför?

3. Vad för slags hjälpmedel hade man när man byggde muren?

4. Varför var muren inget skydd mot mongolerna?

5. Nämn fakta om fyrtornen och dess betydelse.
 

Publicerad: 28 januari 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016