L

Fossilet Ardi - vår äldsta kända förmänniska

År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm lång och vägde runt 50 kilo. Hon var varken människa eller apa. Men hon var troligen vår äldsta föregångare. Vår äldsta hittills kända, för forskarna gör ständigt nya fynd.
Bild:

Ardi levde troligtvis i skogen vilket talar emot teorin om att de första människorna utvecklades på grässlätterna.

Namnet Ardi utgör en förkortning av artens beteckning Ardipithecus ramidus. Fynden gjordes i Awash-flodens dalgång i Etiopien.

Den här dalgången ligger i en spricka som har bildats av kontinentalplattornas rörelser. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning genom större delen av Östafrika. Plattornas rörelser får urgamla sediment att tränga upp mot jordytan. Där har vind, regn och flodvatten eroderat fram fossilen, synliga och gripbara för arkeologer. Fynden kring Ardi är med säkerhet inte de sista i det här området. Den amerikanske paleoantropologen Tim White och hans grupp gräver vidare. Fler fynd av fossiler från förmänniskor kommer att göra bilden av människans utveckling tydligare.

Ardis tänder visar att hon åt föda av olika slag. Kraniet är väl balanserat vilket tyder på att hon gick upprätt. Ansiktet är förhållandevis litet. Hjärnans volym var något mindre än en nutida schimpans. Bäckenbenen avslöjar att hon kunde hålla balansen ,både när hon gick på marken och när hon klättrade i träden. Händerna har långa starka fingrar. Man ser att hon inte gick på knogarna – men att hon gick på alla fyra uppe i träden. På fötterna fungerade stortån som en griptå, liksom hos många apor. Men samtidigt var foten formad så att den fungerade både när Ardi gick på marken och när hon klättrade.

Ardi anses ha varit en förmänniska, inte en schimpans. Det beror på ett antal utmärkande drag som återkommer hos Lucy och andra hominider, inte hos några människoapor. Det är upprätt gång, ett kort kranium, en speciell form på bäckenet med nya fästpunkter för muskler.

Likaså unikt för förmänniskan är ett antal speciella ben i foten samt Ardis korta hörntänder som bara finns hos människan.

Ardi är ganska lik den gemensamma urfadern, men ändå mycket olik schimpansen. Detta tyder på att både människan och schimpansen vid denna tid hunnit utvecklas (var för sig) sedan delningspunkten (den tidpunkt då de gick isär). Schimpansen och gorillan har mycket långa armar och korta ben, medan Ardi har helt andra proportioner på dessa lemmar.

Kemiska analyser av Ardis tänder och jorden runt fynden visar att hon levde i skogen och åt det som fanns i skogen. Detta talar emot teorin att människans av klimatförändringar tvingats lämna skogen och ge sig ut på grässlätterna – att hon reste sig på två ben för att kunna se över det höga gräset.
 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Publicerad: 24 januari 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016