S

Tjeckiens historia från medeltiden till 1989

Under 1000-talet införlivades Tjeckien i det tysk-romerska kejsardömet. Tjeckerna tillhörde den slaviska kulturkretsen. Det tyska inflytandet växte starkt genom tyska kolonisters inflyttning. Emellertid fanns alltid en stark tjeckisk nationalkänsla.
Bild:

Flaggan antogs första gången något år efter Tjeckoslovakiens självständighet från Österrike-Ungern efter första världskriget.

Husitkrigen

Husitkrigen, som fördes mot det tyska inflytandet under 1420- och 1430-talen, räddade den tjeckiska nationaliteten från att förkvävas. Det var en allmän tjeckisk rörelse under ledning av John Zizka mot det tyska inflytandet.

Han förde sina bondeskaror till seger mot de tyska riddarhärarna. Tjeckerna använde sig i dessa strider framgångsrikt av en taktik med vagnborgar.

Husitkrigen utspelade sig samtidigt som Engelbrektsstriderna i Sverige. I bägge fallen handlade det om bondeuppror mot utländska förtryckare.

Trettioåriga kriget

Under trettioåriga krigets (1618-1648) första skede möter vi åter den tjeckiska nationalismen. Överheten i Böhmen och Mähren [nuvarande Tjeckien] utgjordes av tyskarna som huvudsakligen var katoliker. Tjeckerna var påverkade av den reformerta husuitrörelsen.

Den svenske författaren Verner von Heidenstam skriver i skolboken Svenskarna och deras Hövdingar om dettta: Mellan Böhmens berg låg det stolta Prag med sina murar och torn. Folket höll på sin självständighet och frihet. Där bodde många protestanter. En majdag 1618 samlades protestanterna, ty den katolske kejsaren hade låtit stänga deras kyrka. "Vi är fria män och fri är vår tro", ljöd det från skaran. De begav sig in i salen till de kejserliga ståthållarna. Utan att spilla fler ord grep de två förskräckta ståthållare och kastade ut dem genom fönstret.

Böhmen och Mähren

Böhmen och Mähren (nuvarande Tjeckien) var delar av Österrike-Ungern (se karta) fram tills 1918 då det österrikiska kejsarriket upplöstes då staten Tjeckoslovakien bildades.

Trettioåriga kriget tog sin början. Tjeckernas nationella rörelse led dock nederlag vid Vita berget 1620. Med obönhörlig hårdhet slogs allt motstånd ned. De tjeckiska motståndsmännens jord konfiskerades och katolicismen infördes med tvång. Sedan dess lydde landet under de österrikiska habsburgarna ända till 1918 (se karta). Trots att katolicismen var statskyrka, kände tjeckerna samhörighet med Jan Hus protestantism.

Första världskriget och Versaillesfreden

Den egentlige skaparen av det moderna Tjeckoslovakien är Thomas Masaryk. Han studerade vid Prags tjeckiska universitet och blev professor i filosofi. På våren 1918 besökte han USA och framlade sitt oavhänglighetsprogram för Tjeckien inför den amerikanske presidenten Woodrow Wilson.

USA hade inträtt i första världskriget på Storbritanniens och Frankrikes sida mot Tyskland och Österrike-Ungern. Tjeckien ingick i Österrike-Ungern. Efter kriget och i samband med Versaillesfreden sönderföll det mångkulturella kejsardömet i ett antal självständiga stater. Tjeckoslovakien var en av dessa.

Till det nybildade Tjeckoslovakien fördes också Sudetområdet som till stor del befolkades av tyskar.

Hitler invaderar Tjeckoslovakien

Efter Hitlers maktövertagande i Tyskland, växte det fram en naziströrelse bland sudetområdets tyskar. Dessa önskade frigöra sig från Tjeckoslovakien och förena sig med Tyskland. Hitler använde sig av dessa sudettyskar för att utöka Tysklands område.

I ett tal i januari 1938 förklarade Hitler att Tyskland skulle ta initiativet till att hjälpa alla tyskar som bodde i Tjeckoslovakien. Den nazikontrollerade tyska radion och pressen satte igång den mest våldsamma propaganda i skildringarna om den misshandel och det förtryck sudettyskarna utsattes för. Men i huvudsak var dessa skildringar påhittade.

Bild:

Tyska trupper i Böhmen-Mähren, mars 1939. I Münchenavtalet den 29 september 1938 fick Hitler igenom sitt krav på att annektera Sudetenland, den tyskspråkiga delen av Tjeckoslovakien. Den 1 oktober 1938 marscherade tyska trupper in i Sudetenland. Den 15 mars 1939 gjordes även den västra delen, Böhmen-Mähren, till ett tyskt protektorat.

Tjeckoslovakien var allierat med Storbritannien och Frankrike. Men dessa makter var ovilliga att gå i krig för tjeckernas skull. Minnena av ohyggligheterna från första världskriget var ännu alltför färska. Europas folk ville inte till något pris ha krig igen. Hitler kunde utnyttja denna motvilja att sätta hårt mot hårt i sin utpressningspolitik.

Storbritanniens och Frankrikes regeringschefer accepterade att tyskarna tog Sudetområdet. Den brittiske premiärministern Chamberlain förklarade, att man räddat freden i vår tid.

Men Hitler nöjde sig inte med Sudetområdet. Han hade visserligen deklarerat att Sudetområdet var hans sista krav på områden i Europa, men snart ockuperade han också resten av Tjeckoslovaken. Det handlade om att öka det "tyska livsrummet" (se karta).

Tjeckoslovakien blir kommunistiskt

Efter andra världskriget kom Tjeckoslovakien (se karta) att inordnas i Östeuropa under Sovjetunionens ledning. Men det påtvingade kommuniststyret var inte populärt.

Bild:

Pragvåren 1968 började med att ledaren för det tjeckoslovakiska kommunistpartiet började föra en öppnare politik. Pragvåren slutade med att Warszawapaktens makter invaderade Prag då de fruktade att Tjeckoslovakien skulle bryta sig loss från östblocket.

Ett försök gjordes 1968 att lätta på diktaturen, men revolten slogs ned. Reformrörelsen med Alexander Dubcek i spetsen under den så kallade Pragvåren 1968 fick ett plötsligt slut, när sovetisk militär invaderade landet. En grupp dissidenter (kritiker av kommunistregimen) inom den så kallade Charta 77-rörelsen, med författaren Václav Havel, fortsatte dock sina protester mot regimen. Václav Havel fängslades.

Tjeckoslovakien blir fritt och landet delas

Men 1989 började studenterna att demonstrera. Och de stöddes av andra grupper i samhället.

Václav Havel som suttit fängslad talade till folkmassorna på Václavplatsen mitt i Prag. Vid sin sida hade han Alexander Dubcek, mannen från Pragvåren 1968. Václav Havel blev statschef.

Slovakien bröt sig ur Tjeckoslovakien och bildade en självständig republik 1993.

 

Litteratur:
Kjell Albin Abrahamson, Fakta om Tjeckien och Slovakien, Liber, 1994
Kristian Gerner, Centraleuropas historia, Natur och Kultur, 1997
Robert Kann, A History of the Habsburg Empire 1526-1918, Univ. of California
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Publicerad: 20 april 2017
Uppdaterad: 24 april 2017