M

Storbritannien i början av andra världskriget

Del 1 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Till en början gjorde Storbritannien eftergifter åt Hitler i tron att han skulle låta nöja sig med några landområden. Winston Churchill varnade tidigt för Hitlers framfart och slutligen tvingades britterna inse att Hitler inte tänkte nöja sig och att han måste stoppas.
Bild:

Winston Churchill (till höger) kikar ut över Engelska kanalen från en observationspost vid Dover.

Neville Chamberlain och eftergiftspolitiken

Den brittiske premiärministern Neville Chamberlain hade gjort ödesdigra eftergifter åt Nazityskand. Trots detta åtnjöt han länge sina landsmäns förtroende. Chamberlain räddade freden i Europa 1938, genom att offra tjeckerna till Hitler. När han tillmötesgick Hitlers krav förstod medelklassbritten honom. Det var inte överraskande att engelsmännen blev lättade av Münchenöverenskommelsen och önskade fred. Om kriget skulle komma fruktade man förödande bombningar, gasanfall och evakueringar av barnen. Det moderna kriget verkade skrämmande.

Men krigshotet upplevdes samtidigt inte mer påträngande än hotet om arbetslöshet och social utslagning. Även om Chamberlain hade stöd i de mer välbärgade leden, möttes han av fientlighet från delar av landets arbetarklass. Antalet arbetslösa var vid krigsutbrottet 1939 över en miljon. Det brittiska folket upplevde en stor osäkerhet om såväl kriget som den sociala situationen.

Neville Chamberlain

Många medelklassbritter kände igen sig själva i honom. Han var som den ordinarie britten, inte briljant men kompetent. Hans äktenskap var stabilt som det skulle vara i en engelsk medelklassfamilj på 1930-talet. Varje dag bar han samma kritstrecksrandiga kostym och det vare sig han promenerade med sin fru i Hyde Park eller tvingades träffa Hitler i München. Det var så medelklassbritten också ständigt gick klädd.

Snart stod det dock klart att Hitler inte ville nöja sig med Tjeckien. Nu stod Polen på tur. Världskriget kunde inte undvikas. Krigsutbrottet mottogs med uppgivenhet av britterna. För många hade osäkerheten varit olidlig. Den fruktansvärda väntan var över. En kvinna skrev att hon kände sig samtidigt både sjuk och lättad.

Winston Churchill tar över

Tyskarna tog Danmark, Norge och trängde segrande fram i Nederländerna, Belgien och Frankrike. Den försiktige Neville Chamberlain efterträddes som brittisk premiärminister av den energiske krigsledaren Winston Churchill. I sitt tal till underhuset sade Churchill: " Jag har ingenting annat att bjuda än blod, möda, tårar och svett".

Churchill bildade en samlingsregering där tories, labour, liberaler och fackföreningsfolk ingick. (Se rutan längre ner för mer fakta om Churchill.)

Bild:

Evakueringen vid Dunkerque varade mellan 26 maj och 4 juni 1940. På bilden syns brittiska skepp som räddar allierade trupper samtidigt som de anfalls av tyska störtbombare (Stuka).

Evakueringen från Dunkerque

Tyskarna hade i rasande fart störtat genom Belgien. De närmade sig den franska Kanalkusten. Hela den brittiska expeditionskåren i Frankrike tillsammans med åtskilliga fransmän, polacker och belgier satt fast i en fälla. Från alla sidor tryckte tyskarna på mot staden Dunkerque. En sjöman på de brittiska undsättningsfartyg såg stora, svarta skuggor på den vita stranden, när de närmade sig Frankrikes kust. De svarta fläckarna visade sig vara väldiga skaror av soldater. De stod där och väntade på att bli evakuerade.

Soldaterna i de främsta leden stod upp till axlarna i vattnet. Sedan de stuvats in i båtarna kom de bakre leden fram och väntade på sin tur.

Under nio dagar gick en improviserad flotta i skytteltrafik över kanalen. Räddningsflottan bestod av en mycket konstig armada. Förutom Royal Navy deltog i räddningsaktionen privata yachter, franska fiskebåtar, holländska skutor, handelsfartyg, bilfärjor, passagerarbåtar, hjulångare, småbåtar med namn som Peggy IV, Folkestone Belle, Boy Billy, Ethel Maud, Lady Haig, Mary Jane. Cockneytalande bilchaufförer blandades med hamnarbetare från Londons dockor, citymän i plommonstop, läkare, scouter. Alla hjälpte till med evakueringen.

Bild:

Brittiska soldater räddade vid Dunkerque.

De som återvände från Dunkerque var trötta och ofta svårt skadade. På detta tema gjordes den amerikanska propagandafilmen Mrs Miniver 1942 i regi av William Wyler. Det är en av de bästa krigspropagandafilmer någonsin.

Evakueringen från Dunkerque gick visserligen bra, men nu stod britterna ensamma i kriget mot Hitler. Som en Londonbo uttryckte saken "Skönt, nu har vi kommit med i finalen". Trotsigt förklarade Churchill: "vi skall försvara vår ö, vad det än kostar, vi skall slåss på stränderna, vi skall slåss på flygfälten, vi skall slåss på åkrarna och på gatorna, vi skall slåss bland bergen. Vi skall aldrig ge oss."
 

Winston Churchill genomskådade Hitler

Winston Churchill varnade under hela mellankrigstiden för Hitler. Mellan åren 1936-1939 skrev han boken Steg för steg. Budskapet var att demokratierna måste sluta sina led mot diktaturerna och främst mot Hitlertyskland. Framförallt krävde Chuchill brittisk upprustning för att kunna möta den ständigt växande tyska krigsmakten. Hitlers taktik, vilken Churchill genomskådade, var att ta ett område eller ett land i taget. Västmakterna skulle fås att tro just detta territorium var det sista Nazityskland eftersträvade. England och Frankrike skulle då förmås att i världsfredens intresse avstå från att motsätta sig detta sista krav.

Hitler besatte och militariserade Rhenlandet 1936 (detta område var visserligen tyskt men enligt överenskommelse skulle det vara demilitariserat). Österrike anslöts med våld till Tredje riket 1938. Det följdes av Sudetområdet i Tjeckoslovakien samma år. Resten av Tjeckoslovakien tog Hitler 1939. Först när han på samma sätt avsåg lägga beslag på Polen förmådde äntligen västmakterna förklara sig beredda att möta det nazistiska hotet med vapen.

Fram till andra världskrigets utbrott 1939 talade Churchill oftast för döva öron om det nazistiska hotet. Folk var trötta på allt vad krig och upprustningar hette efter de fruktansvärda erfarenheterna från första världskriget. Man vägrade helt enkelt ta till sig vad Hitlertyskland stod för och den fara det utgjorde för alla Europas folk.

Winston Churchill betydde kanske mer än någon annan för besegrandet av Nazityskland. Han varnade alltså tidigt för nazismen. Han förmådde Storbritannien att inta en kompromisslös hållning i kampen mot Hitlertyskland. Storbritannien stod ensamt efter det att Hitlers Wehrmacht (den tyska krigsmakten) hade besegrat Frankrike och behärskade kontinenten. Då var det Churchill som med sin briljans uppehöll modet hos britterna och fick dem att fortsätta kampen. Genom sina personliga kontakter med den amerikanske presidenten Franklin Roosevelt lade Churchill grunden för de stora engelsktalande demokratiernas samverkan. Tillsammans bildade de det demokratiska alternativet till Nazistyskland. Churchill och Roosevelt samlade sina folk till den militära kraftansträngning som slutligen tillsammans med Sovjetunionens insatser besegrade Hitlerriket.

Churchill härstammade från den engelska aristokratin. Han sade om demokratin att det var ett uruselt system, men att det aldrig uppfunnits något bättre. Men Churchill var också imperialist. I sin ungdom hade han tjänstgjort i Indien, Sudan och Sydafrika och deltagit i många av de olika kolonialkrigen. Visserligen upprördes Churchill av nazisternas antisemitism och våldspolitik. Men han ansåg också att Nazityskland utgjorde ett hot mot det brittiska imperiet. Det var kanske det viktigaste skälet till att han varnade för och förde sin kamp mot Nazityskland.

Mrs Miniver - filmens handling i korthet

På den engelska landsbygden lever en familj, där sonen är stridsflygare. Sonen träffar under en blomstertävling (typiskt engelskt) en flicka som han blir förtjust i. Men den 1 september 1939 bryter andra världskriget ut. Man hör Chamberlains tal i radio: "I'm speaking to you from 10 Downing street ..." och så förklarar han att krig råder mellan Storbritannien och Tyskland. De unga tu förlovar sig. Så kommer Dunkerque. Sonen ger sig i väg i en liten båt tillsammans med många andra för att hjälpa till med evakueringen av de brittiska trupperna. Han återvänder skäggig och illa medfaren. De gifter sig och den unge mannen återvänder till kriget. Han körs till sin bas av hustrun. På väg därifrån blir hennes bil beskjuten av ett tyskt flygplan och hon dödas. Hela samhället med kyrkan förvandlas också till ruiner av tyska bombare. Begravningen sker bland kyrkruinerna. I skyn ser man RAF-planen.

 

Litteratur:
Winston Churchill, Steg för steg, Aktiebolaget Skoglunds Bokförlag, 1939
Winston Churchill, Historia 4, De stora demokratierna, Skoglunds Bokförlag, 1959
Winston Churchill, Andra världskriget Minnen: Stormmolnen hopas, Skoglunds Bokförlag, 1950
Len Deighton, Battle of Britain, London, 1980
Len Deighton, Jaktpiloterna: slaget om Storbritannien, Stockholm, 1980
Eric Taylor, Women who went to war 1938-46, London, 1988
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Publicerad: 22 juli 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016