L

Neandertalarna

I Europa och västra Asien levde en art av den upprättgående människan kvar länge. Vi kallar dessa människor neandertalare efter orten Neanderthal i Tyskland, där de första fynden av dem gjordes. De måste ha varit de starkaste människor som någonsin funnits. Det syns på det stabila skelettet och musklernas kraftiga fästen.
Bild:

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla.

De var 160–165 cm långa, men bör ändå ha vägt omkring 100 kilo. Därför kunde de överleva i det kalla klimatet söder om inlandsisen, även om det i långa tider var ont om mat.

Jägare och nomader

Trots den kraftiga kroppen råkade neandertalarna ofta ut för benbrott, brutna fingrar och andra skador på skelettet. Forskarna tror att det berodde på deras jaktmetoder. De hade inte pilbågar men träskaftade spjut med vassa stenspetsar att stöta mot jaktbytet. Med dem störtade de sig modigt i närkamp med bjässar som bisonoxen, jättehjorten, mammuten och den ullhåriga noshörningen. Bytet bar de hem på sina breda axlar. Med vassa stenknivar flådde de djuren. Skinnen blev kläder i kylan. Köttet blev viktigaste födan.

Grottan var ingen fast bostad för dessa jägare. De levde som nomader; när villebråden flyttade sig följde neandertalarna efter. Ibland byggde de skydd mot regn och vindar av grenar och ris. Då använde de vassa handyxor av sten och hammare av ben eller trä. De kunde göra upp eld för att värma sig och kanske också halstra köttet (på pinnar).

Neandertalarna begravde sina döda

Neandertalarnas hjärna var större än vår. Därför bör de ha kunnat tala. Men deras mun såg annorlunda ut än vår och därför kan det ha varit svårt för dem att bilda vissa vokaler.

I neandertalarnas gravar har forskare funnit flera skelett efter invalider. Dessa har levt i många år så hjälplösa att de måste ha vårdats av andra. Kanske trodde man på ett liv efter döden. I en del gravar har forskarna funnit rester av blommor och verktyg.

Neandertalarna lade inte upp förråd av föda. De tycks inte ha använt båtar eller flottar. Inte heller fisknät eller fiskkrokar. Inte nål och tråd, inga sydda kläder. Vi vet inte om de använde skor och värmande mössor. Det finns inga fynd som visar på byteshandel över längre avstånd. Man levde i små grupper – föräldrar, barn – kanske syskon och kusiner.

En del av våra förfäder är neandertalare

Neandertalarna försvann snabbt och nästan spårlöst för cirka 30 000 år sedan. Mindre grupper trängdes bort till svårtillgängliga trakter där det var dåligt med mat, vilket gjorde att de dog ut. Samtidigt dök det upp en ny typ av människa. Forskarna har inte hittat några spår av strid mellan dem och neandertalarna. Inte heller på samarbete. Däremot vet vi att de båda arterna under en kortare period födde barn tillsammans. En del av våra förfäder var neandertalare.

Enligt de allra senaste forskningsrönen (2014) ska neandertalarna ha varit långt färre än vad vi tidigare trott. Flertalet av dem dog ut för ca 50 000 år sedan. Bara mindre grupper levde kvar ytterligare ca 10 000 år i Väst- och Centraleuropa. Försvinnandet kan ha berott på att neandertalarna var mer känsliga för klimatförändringar än vad vi tidigare trott.

Det finns skillnader gentemot Homo sapiens. Neandertalarna lämnade ingen konst efter sig, även om de sminkade sig med jordfärger. De levde på samma sätt under årtusende efter årtusende. Våra förfäder (Cro Magnon) däremot bytte tankar och idéer med varandra, utvecklade sin teknik och sitt levnadssätt – och förökade sig mycket snabbare. Kanske var det denna hårda konkurrens som bidrog till neandertalarnas gåtfulla försvinnande. Eller var det en klimatförändring som minskade tillgången på jaktbyte?

Borta är numera den mer än hundraåriga åsikten att neandertalarna var missbildade individer av får egen art. Att de var ”tjockskalliga” och dumma, brutala och illasinnade, håriga vildar, stenåldersgrobianer som smög fram med hukande gång och klubba i handen. Att de var kannibaler. Den åsikten passade 1930-talets tyska nazister och deras rastänkande – att den svagare gruppen går under medan arierna segrar och lever vidare. De lät stänga museet i Neanderthal.

Neandertalarna blev vuxna tidigt

Fynden visar att neandertalarna levde i grupper på cirka 20 människor. De tog hand om skadade medlemmar, för jakten på mat – nästan bara kött – var farlig. De kunde skickligt behandla sår och brott på armar och ben. De begravde sina döda så att asätande djur inte skulle komma åt dem.

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla. Barndomen var kortare eftersom de unga tidigt måste bidra till gruppens överlevnad. Fynd av barns käkar och tänder visar barnen utvecklades snabbare än hos oss.

Modern genforskning ger förvånande resultat. Neandertalarnas gener finns hos nutidsmänniskor i alla världsdelar även där det aldrig levt några neandertalare. Undantaget är Afrika söder om Sahara. Korsningen mellan neandertalare och Homo sapiens måste ha skett tidigt – kanske i Mellersta östern för 60 000 år sedan. Sedan har neandertalarnas gener förts till Asien, Australien och Amerika av våra vandrande förfäder.

Lätta fakta om neandertalmänniskan

Visste du att:

  • År 1856 fann arkeologer benfynd i Neanderdalen, strax utanför den tyska staden Düsseldorf, som kom från en typ av förhistorisk människa som levde i Europa för mellan 40 000 och 200 000 år sedan. De kallas neandertalmänniskor, eller neandertalare, efter den första fyndplatsen. Nu har man funnit rester av dessa människor på ytterligare ett 30-tal platser i Europa, Afrika och Asien.
  • Neandertalaren är inte en föregångare till vår tids människa. Hon är snarare att betrakta som ett sidoskott på det stamträd från vilket människan vuxit fram.
  • Neandertalarna var enormt muskulösa, hade breda axlar, kraftig nacke och med korta armar och ben. De var tio centimeter kortare än dagens européer, men vägde ändå ca 100 kg. Deras panna var längre än vår, deras ögonbryn mer markerade och deras huvud mer långsmalt. I den framskjutna munnen fanns stora tänder. Vi hade förmodligen inte tyckt att de var vackra idag, enligt dagens skönhetsideal. Med sin kraftiga kroppsbyggnad var denna människotyp idealiskt rustad för att stå emot det hårda istidsklimatet.
  • Neandertalarna levde i små grupper som bestod av flera familjer. De var ett vandrande folk som levde på den vidsträckta tundran i Asien och Europa, söder om de stora ismassorna. På den tiden var folktätheten låg och i Centraleuropa levde kanske så lite som ett par tusen neandertalare.
  • Neandertalarna var jägare och levde samtidigt med mammuten, den sabeltandade tigern och grottbjörnar som kunde bli 2,75 meter från nos till svans. De var skickliga jägare och deras vapen var vassa skarpslipade stenar och spjut. Däremot tycks de inte haft vare sig yxor eller pilbågar.
  • Tidigare ansåg man att neandertalaren var dummare än homo sapiens, den människotyp vi härstammar från, på grund av neandertalarnas utseende. Nu vet man att neandertalaren hade lika stor hjärnvolym som nutida människor, men den var annorlunda formad. Fynd av tungben och formen hos deras svalg tyder på att de kunde frambringa vissa ljud, men inte lika många som vi och våra förfäder. Forskarna anser att deras talförmåga inte var speciellt god, men de kunde frambringa vokaler och ett begränsat antal konsonanter.
  • Man vet att neandertalarna tog hand om de handikappade i sin närhet. Skelett visar att många handikappade har levt länge och tycks ha blivit väl omhändertagna. De begravde också sina döda. Det är ett tecken på att de kan ha haft någon form av religiösa tankar om ett liv efter döden.
  • Rester av neandertalare har visat att de blev vuxna vid en lägre ålder än moderna människor. De blev inte gamla, 30 till 40 år var en hög ålder. Våra förfäder som mötte neandertalarna blev äldre och hade en lägre barndödlighet.
  • För ca 40 000 år sedan mötte neandertalarna våra egna förfäder. Då hade neandertalarna varit ensamma i Europa under nästan 200 000 år. Förmodligen förekom det sexuella kontakter mellan grupperna. Denna teori stöds av ett fynd i Portugal: ett barnskelett som bär tydliga tecken på att vara en korsning. Om denna teori håller, betyder det att vi allihop går omkring med en aning neandertalare i oss.
  • Neandertalarnas öde är lite av en gåta. De försvann plötsligt för ca 30 000 år sedan. Försvinnandet sammanfaller med den moderna människans ankomst. Det finns flera teorier om varför de försvann. Kanske slog jakten fel när mammutarna dog ut i det allt varmare klimatet. En annan teori är att våra förfäder utrotade de muskulösa men fredliga neandertalarna.

Uppgifter och frågor

  1. Var levde neandertalarna – och när ungefär dog denna art av människa ut?
     
  2. Anteckna ett tiotal nyckelord som beskriver neandertalarnas sätt att leva.
     
  3. På vilket sätt utnyttjade nazisterna neandertalarnas öde?
     
  4. Av dina gener kommer några procent från neandertalarna. Vad drar du för slutsatser av det?


Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Uppdaterad: 03 maj 2017
Publicerad: 30 januari 2014