Hur vet vi allt detta?
Arkeologer har hittat fossila ben och skallar från människor. De äldsta är över tre miljoner år gamla. Med hjälp av modern DNA-teknik kan man bestämma släktskap mellan olika arter.
Man har också funnit fossila fotspår, redskap och vapen. De flesta fynden har gjorts i Östafrika. Varför människor utvandrade därifrån kan man bara gissa.
Till Norden kom moderna människor när inlandsisen försvann för 10 000 år sedan. De höll ihop i familjegrupper, samlade ätliga växter, jagade och fiskade. De flyttade ofta till nya jaktmarker där det fanns fler bytesdjur.
Vid samma tid började folk odla säd i Mellanöstern (ett område i västra Asien). Då kunde de bo kvar på samma plats hela livet. Byar, städer och kungariken uppstod. Allt fler talade samma språk.
Allt detta vet man från husgrunder, redskap, matrester och gravar som arkeologer grävt fram. Arkeologer "lägger pussel", gissar och begriper.
Evolutionen fortsätter
Evolutionen pågår fortfarande. För varje generation förändras däggdjuret människan lite, lite. Det går så sakta att vi inte märker det. Vi utvecklar egenskaper som hjälper vår art att klara nya villkor. Man kan undra hur människan kommer att se ut om miljoner år - en liten blinkning i jordens långa liv.
Arternas utveckling fortsätter så länge det finns liv på jorden. Men vi har ett stort problem. Människans teknik förändrar snabbt hela jordens miljö. Arterna hinner inte anpassa sig. Många slås ut.
LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern
LÄS MER: Evolutionen - från bakterie till däggdjur
LÄS MER: Jordens historia hoptryckt till ett dygn
LÄS MER: Människans äldsta historia
LÄS MER: Neandertalare
LÄS MER: Homo sapiens
LÄS MER: Jordbruksrevolutionen
LÄS MER: När människan blev bofast och jordbrukare
LÄS MER: Sverige under forntiden, del 1: Stenåldern
LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia