Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen.
Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra. "100 procent ren ull" står det i tröjan.
Visst skulle alla kunna leva enbart på sådant som kommer från växtriket. Somliga människor gör så. En del därför att de anser att det är orätt att döda djur och äta upp dem eller döda dem för att vi vill ha deras vackra päls eller anser oss behöva deras skinn. Andra är vegetarianer därför att de tycker bäst om vegetabilisk kost och mår bra av den.
ANNONS
ANNONS
Men vi människor är konstruerade till allätare, precis som våra släktingar grisarna, som vi för övrigt i ökad utsträckning hämtar reservdelar från när vår egen kropp behöver sådana, så kallade transplantat.
Och låt vara att vi är tvåbenta rovdjur. Det finns ju en hel uppsättning fyrbenta rovdjur och många arter av rovfåglar och rovfiskar. Är djur som lever av rov omoraliska varelser? Borde vargen skämmas när han river ett får?
Vi människor uppehåller vårt liv genom att utsläcka annat liv: växtliv och djurliv.
Är vi alla överens om detta? Eller är det ett i sak osant konstaterande? Eller hör det till den sortens obehagliga sanningar som vi vill slippa höra?
Alla husdjur har vilda föregångare
Alla djur i våra hus är inte husdjur. Inte flugan som fastnar i smöret, trots att hon kallas husfluga, och inte mössen som kilat in i fritidshuset. Knappast heller en kråkunge, som vi tagit hand om och lyckats få tam.
Husdjur är sådana djur som under årtusenden har levt tillsammans med oss människor. Vi har förändrat dem så mycket att vi ibland knappast kan se att de är släkt med de vilda djur som är deras föregångare.
Alla hundar, från pekingeser till grand danois härstammar från vargungar som våra förfäder för 15 000 år sedan lyckades få tama. Den vanliga förklaringen är att människor under sina jakter dödade vargungarnas föräldrar och sedan tog med sig småvargarna som fick växa upp tillsammans med människorna på deras boplats och sålunda blev tamdjur.
Men det kan också ha gått till så att vargar har sökt upp människorna, eller rättare boplatsernas avskrädeshögar med fiskrens och andra godsaker. Samlivet - symbiosen - mellan djur och människa har gjort de vuxna vargarna halvtama, och deras ungar har tagit ett steg till och blivit tamdjur.
Det finns idag över 400 kända hundraser, ett resultat av förändringar som har pågått i 15 000 år.
Alla husdjur har sitt ursprung i vilda djurarter. De framavlade djuren har ofta drag långt från det vilda djuret. Från uroxen kommer till exempel sebu, dominerande nötkreatur i södra Asien och centrala Afrika, och svartvit mjölkko. Från vargen härstammar både en dvärghund som pekingesen och den 80 centimeter höga grand danois. Från djungelhönan kommer exempelvis dvärghönsen och den vita industriella värphönan.
Denna förändring, domesticeringen, har kallats "människans största och längsta djurexperiment".
ANNONS
Hundarna har sannolikt inte utvecklats från de storväxta nordiska arter av varg som vi har i Sverige, utan från sydligare, mindre och mer schakal-liknande vargar.
Alla tamdjur - kor, grisar, får, getter och höns - har alltså vilda släktingar. Eller har haft sådana, för det har hänt att de vilda släktingarna har dött ut. Människor utrotade till exempel uroxen, den vilda släktingen till våra kor. År 1627 dödade en tjuvskytt i Polen den siste uroxen.
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
