Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte länge var att utbilda statens ämbetsmän och präster. Därför kom klassiska språk (latin, grekiska och hebreiska), filosofi och historia att dominera.
Särskilt bland liberaler växte från 1820-talet kritiken mot universitetens isolering och nonchalerande av ämnen som liberalerna ansåg vara mer moderna och nyttiga - naturvetenskap, ekonomi och samhällsämnen. Liberala politiker föreslog till och med en flyttning av universitetet från småstaden Uppsala till den expanderande huvudstaden, men några resultat uppnåddes inte förrän Stockholms högskola invigdes 1878.
