Läroverken var universitetsförberedande skolor och dominerades av klassiska ämnen som latin, grekiska och hebreiska. "Latinväldet" försvarades av de konservativa i samhället som ansåg att staten bara skulle utbilda ämbetsmän, helhetsintressets företrädare. Latinet sågs som nyckeln till logiskt och analytiskt tänkande.
Liberalerna ville tillgodose näringslivets intressen genom praktiskt nyttiga, reala ämnen som naturvetenskap och moderna språk.
Först 1849 enades man om en kompromiss, en reallinje där eleverna kunde befrias från latin, grekiska och hebreiska. Den gav dock inte rätt till akademisk examen.
Latinväldet överlevde även 1878 års läroverksstadga via en halvklassisk linje där matematik och engelska ersatte grekiskan.
Läroverken delades i en 9-årig linje med och en 3-5-årig utan studentexamen. År 1905 inrättades ett 9-10-årigt högre läroverk (gymnasium) med studentexamen och ett 6-årigt realläroverk med realexamen.
LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
LÄS MER: Folkskolan
LÄS MER: Folkhögskolor
LÄS MER: Flickskolor
LÄS MER: Universitet
LÄS MER: Uppsala universitet
LÄS MER: Lunds universitet
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Sverige under 1900-talet
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
