Pariskommunen - våren 1871

År 1871 var arbetarna i Paris missnöjda och inspirerade av revolutionära idéer. Efter att de franska trupperna lämnat staden, tog upprorsmakarna över med ropet "La Commune". Medan Paris styrdes av Kommunen, möttes de styrande för resten av Frankrike i Versailles. Konflikten mellan Paris och resten av landet ledde till våld, brand och kaos. Denna konflikt brukar i historieskrivningen kallas Pariskommunen.
S

Gatustrid vid en barrikad 25 maj 1871.

Paris hamnar i krig med resten av Frankrike

Arbetarmassorna i Paris var förbittrade över kapitulationen för tyskarna 1871. De var också påverkade av alla de revolutionära idéer som hetsade mot borgarklassen. När de franska trupperna efter kapitulationen lämnade Paris utnyttjades situationen av upprorets organisatörer. Fältropet för de revolterande blev "La Commune". Ordet gav smak av kommunism, vilket populärt uppfattades som en delning av förmögenheten åt de fattiga. "Vive la Commune!" blev en lösen för arbetarna i Paris.

ANNONS

ANNONS

Vapenstillestånd med tyskarna rådde nu. Men de tyska trupperna fanns kvar utanför Paris. Val hölls i hela Frankrike. Den valda nationalförsamlingen hade borgerlig majoritet. Till och med de gamla monarkisterna var starkt representerade i denna församling. Ute i landet var man nämligen trött såväl på republiker som på napoleonska kejsardömen. Man var trött på oroligheter och krig. Men i Paris var det kommunen som bestämde. Därför sammanträdde den nyvalda nationalförsamlingen i Versailles utanför Paris. Paris kom i krig med resten av Frankrike. En del av dem som styrde Kommunen var män med höga humanitära ideal, men andra var rena skräckfigurer.

Terrorn - Paris brinner - kommunen faller

Tidningen Pére Duchéne uppstod efter mönster från skräckväldets tid under den första stora revolutionen 1789. Språket var späckat av svordomar och oanständiga ord. Tidningen innehöll också rena uppmaningar till mord på namngivna personer. Kommunen var fientlig till kyrkan och man plundrade kyrkor. Ärkebiskopen Darboy blev skjuten av kommunen. "Det är i adertonhundra år, som ni [kyrkan] besvärat oss med er vidskepelse". Ett stort antal präster och munkar kom också att mördas. Även detta var en likhet från "skräcken" under den första revolutionen.

Delar av Paris brann i flera dagar under gatustriderna i maj 1871.

Författaren och samhällsskildraren Edmond de Goncourt skriver om borgarnas feghet under dessa dagar: "Man skulle kunna våldtaga deras hustrur i deras armar, man skulle kunna göra värre, man kunde taga portmonnän ur fickan på dem".

Den 21 maj 1871 bröt regeringstrogna trupper in i Paris. Den arkebuserade alla som påträffades med vapen. Under själva gatustriderna blev bortåt 20 000 arkebuserade. Kommunarderna svarade med massakrer på fångar och gisslan. De försökte också bränna ned historiska byggnader i Paris. Rökpelare steg upp från Tuilerierna och Hôtel de Ville. Även den ärevördiga katedralen Nôtre Dame antändes.

Med hjälp av kanonbåtar gick marinsoldater uppför Seine. När de försökte släcka elden utsattes de för beskjutning. Men de lyckades ändå rädda Louvremuseet och Nôtre Dame - ett av Frankrikes mest kända nationalmonument. Miltals omkring lyste jättebålen i Paris upp natthimlen.

ANNONS

ANNONS

Fanatismen och grymheterna på bägge sidor nådde nu sin höjdpunkt. Kommunen försvarades också av fanatiska kvinnliga soldater. Många dog tappert. Ropande: "Leve kommunen!" sägs Rigault tagits till fånga och skjutits. Kommunen hade sedan länge haft fångar som gisslan. Nu dödade man sin gisslan. Bland dem som arkebuserades av kommunen fanns högste domstolens president Bonjean och en del jesuiter. Bonjean frågade innan han sköts:" Vem dömer oss?" Svaret blev: "Folkets rättvisa". "Den är inte den rätta", svarade Bonjean.

Avrättade kommunader.

Ute på gatorna rasade striden vidare. Unga pojkar och flickor sköt från barrikaderna. Det berättas om en pojke som togs till fånga och skulle skjutas. Han bad att först få lämna sin klocka till sin mor. Officeren gav sin tillåtelse. Han trodde och hoppades att den unge kommunarden skulle rädda sig genom flykt. Men efter några minuter var pojken tillbaka och ställde upp sig mot muren.

De sista kämpande kommunaderna arkebuserades mot Le mur des Fédérés. Vid ett tillfälle befalldes att alla gråhåriga fångar skulle ställa sig framför fronten. De var drygt ett hundra till antalet. "Ni är brottsligare än de andra, ty ni har sett junidagarna 1848", sa "den rödklackade markisen"- Gallifer. Därpå lät han skjuta dem alla.

Edmond de Goncourt beskriver sitt möte med en fångtransport "av blusmän, herremansklädda individer med socialisthattar, arbeterskor och prostituerade. Med dels ursinniga, dels ironiska blickar se de sig omkring i ösregnet. Kvinnorna lyfter kjolarna över huvudet". Samma dag på morgonen sköts 148 personer på Pére Lachaisekyrkogården. Ögonvittnen berättar att offrens dödsångest var upprörande. De vred sina händer och ropade: "Förlåt, mina herrar, förlåt!"

ANNONS

ANNONS

I Victor Hugos dikt "A qui la faute?" riktas en fråga till mordbrännarna med anledning av förstörandet av det kejserliga biblioteket: Hur kan man förstöra allt det visa och framstegsvänliga i dessa böcker? Jag kan inte läsa, svarar kommunarden.

"Le progrès, la raison dissipent tout délire,
Et tu détruis cela, toi?" "Je ne sais pas lire!"

På Montmartres kullar mitt i hjärtat av turisternas Paris ligger basilikan Sacré-Cœur. Den byggdes efteråt som botgöring för Pariskommunens resning. Arbetarklassen i trakten har aldrig kunnat förlika sig med att den uppfördes.

Orsakerna till att kommunen bildades bottnar i sociala missförhållanden. Men det var också en protest mot att Frankrike avträdde land till Tyskland.

LÄS MER: Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism (artikelserie)

LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)

LÄS MER: Frankrikes historia

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var "La Commune" och varför blev det ett viktigt begrepp för arbetarna i Paris 1871?
     
  2. Varför sammanträdde den nyvalda nationalförsamlingen i Versailles och inte i Paris?
     
  3. Vad hände den 21 maj 1871 i Paris, och hur påverkades stadens historiska byggnader?
     
  4. Vad symboliserar basilikan Sacré-Cœur i Paris och varför har den varit kontroversiell?

Fundera på:

  1. Ge exempel på hur Pariskommunens händelser kan jämföras med den första stora revolutionen 1789.
     

 

Litteratur:
Jean-Pierre Azéma och Michel Winock, Frankrikes historia under sju decennier 1870-1940, Norstedt, 1972
Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994


Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Senast uppdaterad: 2 november 2023
Publicerad: 31 juli 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

S

Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är...

S

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (...

S

Christine de Pizan - den första feministen

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...

L

Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge...

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karta

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Paris

Paris

Paris är Frankrikes huvudstad och ligger vid floden Seine i nordvästra delen av landet (se karta)....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna