Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

Döms för högförräderi

Kapten Alfred Dreyfus är jude. Han är kall och formell och har inte många vänner. Alltsammans har medverkat till att misstankarna riktats mot honom. En major och en överste inom den franska krigsmakten är så övertygade om att Dreyfus är skyldig att de fabricerar bevis i en "hemlig pärm". Den hemliga pärmen är så hemlig att dess innehåll kan äventyra rikets säkerhet. Därför får varken press eller Dreyfus försvarare ta del av innehållet. Dessutom behandlas Dreyfus fall som krigsrätt bakom lyckta dörrar (utan åhörare).

Dreyfus förklarar sig oskyldig. Men det hjälper inte. Fem officerare tar del av "hemliga pärmens" innehåll och dömer honom till livstids fängelse. Dreyfus skickas till Djävulsön, en fransk straffkoloni utanför Franska Guyanas kust i Sydamerika.

Ett justitiemord?

Allmänheten och pressen är huvudsakligen nöjda med att Dreyfus döms. Men inte alla. Några få personer, bl.a. Dreyfus släktingar och några journalister, arbetar för att riva upp domen. Bl.a. engagerar sig den inflytelserika författaren Emile Zola för Dreyfus sak.

Så småningom leder spåren till major Ferdinand Esterházy. De inblandade höga militärerna försöker sopa igen spåren. Men trycket blir för stort. En månad efter Zolas första tidningsartikel tvingas militären genomföra en rättegång mot Esterházy. Men rättegången blir en parodi och den militära domstolen friger Esterházy.

Nu blir Emile Zola rasande. I ett öppet brev ställt till Frankrikes president med rubriken "J' accuse", Jag anklagar, sätter Zola hela sin karriär på spel. Han namnger - och anklagar - bl.a. två krigsministrar. Den ene pekar Zola till och med ut som "medbrottsling i en av århundradets största ogärningar". Det öppna brevet skapar uppmärksamhet över hela världen. Medvetet formulerar Zola sig så att han ska bli åtalad. Och det blir han. Zola döms till ett års fängelse, men flyr till England.