Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna lärofrågorna som blomstrade under medeltiden, framför allt vid universiteten. Skolastikerna såg som en viktig uppgift att påvisa det förnuftsmässiga i den kristna läran. Att förena tro och förnuft blev deras främsta ambition.
Den kristna teologin utvecklades kraftigt under medeltiden. I klostren och vid universiteten, som var kyrkliga institutioner, studerade och diskuterade många lärda tänkare. Denna period i teologins historia brukar kallas skolastiken.
ANNONS
ANNONS
Skolastikerna var i likhet med tidigare kristna teologer starkt påverkade av den grekiska filosofin, främst av Platon och Aristoteles.
En stor och viktig fråga för medeltidens teologer var frågan om tro och vetande. Det finns enligt dem två sätt for människan att få kunskap: genom förnuftet och genom uppenbarelsen. Förnuftet är människans sätt att få kunskap om den omgivande synliga verkligheten. Uppenbarelsen är Guds sätt att upplysa människan om det som ligger bortom den synliga verkligheten.
Thomas av Aquino (1226-1274) var medeltidens främste teolog. Han räknas än idag inom den katolska kyrkan som dess främste teolog och uttolkare av läran. Han anknöt till resonemanget ovan och menade att det inte finns någon konflikt mellan förnuft och uppenbarelse. Uppenbarelsen strider inte mot förnuftet utan står över det.
Liksom Aristoteles menade Thomas att människan får sin kunskap främst genom sinnesintryck, dvs på empirisk väg. Men det är bara de synliga tingen som hon kan få kunskap om på detta sätt. Bortom tingen finns en övernaturlig värld, Gud, vars väsen människan inte kan komma åt genom förnuftet. Denna övernaturliga värld kan bara förstås genom tron. Och tron får människan genom Guds uppenbarelse.
En annan framstående teolog var Anselm av Canterbury (1033-1109). Han har blivit mest känd för ett av de s.k. gudsbevisen. Anselms gudsbevis brukar kallas det ontologiska gudsbeviset. Det innebär i korthet att Gud måste tänkas som det fullkomligaste av alla väsen. Gud har alla egenskaper.
ANNONS
Liksom för Thomas råder det för Anselm harmoni mellan tro och förnuft:
Icke försöker jag, Herre, att utforska gudomens djup, ty jag anser icke mitt förstånd därtill vuxet, men jag längtar efter att på något vis lära känna din sanning, som mitt hjärta tror och älskar. Ty jag vill icke förstå för att tro, utan jag tror för att jag ska förstå. Ty även det tror iag, att jag icke förstår, om jag icke dessförinnan tror.
Bild: Sailko Thomas av Aquinos huvudfråga var hur man kan förena teologi och filosofi, tro och vetande. Sitt tänkande utvecklade han i Summa Theologica. På bilden håller den triumferande Thomas sitt verk i händerna. Ovanför honom syns Kristus, Moses, Paulus och de fyra evangelisterna. Hans filosofiska läromästare Platon, och Aristoteles syns till höger respektive vänster om Thomas. Nederst ser vi en slagen meningsmotståndare och skaror av beundrare.
Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...
Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...
När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis. Men går det att bevisa att Gud inte finns? Om Gud finns är han av en natur som inte går att undersöka. Han (om det nu är en han eller hon eller någon som saknar kön) är bortom tid och rum. Därför går det inte att bevisa Guds existens. På samma sätt går det heller inte att bevisa att Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men vad är egentligen kunskap (och med säkerhet sant)? Religions- och filosofiläraren Leif Löwegren hjälper dig få klarhet i det hela...
Faktatext på filosofie doktor Ralf Wadenströms webbplats "Filosofins historia" där du bl.a. kan läsa om skolastiken. De två viktigaste perioderna för den medeltida filosofin är kyrkofädernas tid och skolastiken. Under skolastiken studerade och kommenterade man mycket nogrant vissa erkända klassiker, från och med högskolastiken speciellt Aristoteles verk. Skolastikens viktigaste centra var Paris och Oxford. Skolastiken varade ungefär från 1100 till 1500...
Kort presentation (5:02 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk berättar om två typiska medeltida filosofer och deras idéer: Augustinus och Thomas av Aquino.
Presentation (9:42 min) där läraren Björn Westerström berättar kortfattat om medeltidens idévärld. Fokus ligger på kristendomens filosofiska utveckling under medeltiden, främst den s.k. skolastiken.
På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om kristendomen och kyrkan i medeltidens Europa. Här berättas bl.a. om påvedömet, munkväsendet, kyrkobyggnader, kyrkans politiska anspråk, kyrkan som kulturspridare, katarer, tiggarordnar, Norden kristnas, korstågen, Thomas av Aquino, djävulstron, avlat, humanismen och början på reformationen.
