Källkritik
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning. Här hittar du material som handlar om källkritik.
Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?
Artikel i tidningen Tvärsnitt där Torsten Thurén belyser problemen med bristen på källkritik inom massmedierna. Exemplen på lögner och felaktigheter i media är legio. Detta betyder inte att journalister nödvändigtvis är mer lögnbenägna än andra yrkesgrupper. Snarare handlar det om att de måste bedöma sitt material lika källkritiskt som historiker. Men där historikern har flera år på sig att reflektera över och fördjupa sig i ett ämne så har journalisten bara timmar eller dagar...
Artikel i tidningen Tvärsnitt där Johan Tralau resonerar kring journalisters syn på betydelsen av källkritik och autenticitet. Förmågan att omedelbart fånga läsarens uppmärksamhet och snabbt få genomslag i övriga medier har gjort att journalister i allt högre grad tummar på autenticitetskravet. Många journalister tar anmärkningsvärt lätt på detta problem. På sikt leder en sådan utveckling sannolikt till att allmänhetens förtroende för media försvagas ytterligare...
I den här artikeln i tidningen Tvärsnitt berättar Dick Harrison om propagandamakare och lögnspridare i historien - från Nydala kloster till Saddams Bagdad. Vår historia är fullproppad av lögnare! Det finns lika gott om lögner i historien som det finns lögner om historien. Men lögnerna skiljer sig åt. Ytterst sett visar dock alla lögner i och om historien på den erhörda betydelse som man tillmäter historien om ett land eller ett folk...
I tidningen SvD:s historieblogg berättar Dick Harrison om de textkällor som finns om Jesus. Källorna om Jesus är ovanligt många, sett ur forntids- och antikhistoriskt perspektiv, och de ligger de omtalade händelser närmare i tiden än många andra antika och medeltida källor befinner sig i förhållande till sina händelser...
Begreppet viking, med allt det står för, har ibland missbrukats i politiska syften eller använts för att hävda vissa gruppers överlägsenhet gentemot andra. På Riksantikvarieämbetets hemsida finns ett studiematerial i pdf-format (7 sid) som berättar om vikingatiden ur ett källkritiskt perspektiv. Materialet är framtaget i syfte att belysa vanliga misstolkningar av vikingatiden. I häftet hittar du givetvis också massor av intressant fakta om livet på "vikingatiden".
Infokoll är en webbresurs för dig som vill lära dig mer om källkritik, upphovsrätt och att söka information. Innehållet har utvecklats i ett samarbete mellan ämneslärare och bibliotekarier inom Umeå gymnasieskola. Syftet har varit att hitta metoder för att öka elevernas informationskompetens.
Temasida på Histora 2 där du kan öva dig i att tänka mer källkritiskt. Här finns massor av personligt vinklade (tendentiösa) texter om olika intressanta teman. Läs och fundera på om det går att tolka texternas ämnen på andra sätt.
Temasidor på webbsidan Historia 2 där Joakim Wendell resonerar kring historieämnet och berättar om källkritik, vetenskap, olika sätt att se på historien m.m.
Vad är egentligen historia och vem bestämmer vad som räknas som historia? Historia 2 drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell och är avsedd att vara en lärresurs på Internet för bl.a. gymnasieskolans kurser i historia.
Kort artikel i tidningen Populär Historia där Maja Hagerman berättar om den romerska historieskrivaren Tacitus bok "Germania" och vilken betydelse den fått för eftertidens syn på de nordiska folken. Den som läser Tacitus Germania måste vara medveten om hur texten använts genom historien...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa den inflytelserika svenska historikern, Lauritz Weibull (1873-1960). Lauritz Weibull växte upp i en familj av historiker. Han inledde så småningom ett maktskifte i svensk historievetenskap...
Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Englund resonerar kring historieämnet och historieskrivande. Vad finns det för gränser för historikernas sätt att skriva? Och vad händer om man går över dem?...
Artikel i tidningen Populär Historia där du ges ett exempel på en förvrängd tolkning av en historisk händelse. Vad är det som hamnar i våra historieböcker och hur kommer det dit? Vissa händelser glöms bort, andra tillmäts allt större betydelse med åren. Ett exempel på det senare ger Håkan Strömberg, som granskat historieskrivningen kring det så kallade morgonstjärneupproret 1653...
ReKo är en konsumtionsrådgivningstjänst på Malmö stads webbsida. Här hittar du mängder med fakta och tips som berör reklam och konsumtion. Sidorna riktar sig främst till ungdomar och innehåller fakta och övningar kring olika teman.
Mediekompass är en webbsida där du kan lära dig mer om dagstidningar, tryck- och yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, pressetik, pressfrihet, upphovsrätt och mycket annat. Mediekompass är en icke-kommersiell, politiskt- och religiöst obunden verksamhet som drivs av Tidningsutgivarna (TU).
Kort artikel i tidningen Forskning och Framsteg som handlar om vårt sätt att tolka historien.
”Människor och makter – en introduktion till religionsvetenskap” är en bok i pdf-format (96 sid), utgiven av Högskolan i Halmstad 2008. Boken ger många infallsvinklar till hur man bör studera religion och tänka kring religion. Boken riktar sig främst till studenter och forskare på högskolenivå men kan även tänkas vara användbar som referensverk för gymnasieelever.
Artikel på Skolverkets webbsida där Ulf Jämterud ger dig tips om vad du ska tänka på när du söker bland religionslänkar på Internet.
