Bild:
Internationella relationer ger kunskap om de ekonomiska och historiska förutsättningarna för aktuella internationella problem.
S

Internationella relationer

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Därför är det bättre att tala om internationell politik som samspelet mellan olika stater och andra aktörer utanför enskilda aktörers kontroll.

Ingen stat eller aktör - hur mäktiga de än tycks vara - bestämmer ensamt på den internationella arenan. Dessutom är alla mer eller mindre beroende av varandra.

Om industrier i ett land släpper ut föroreningar som förstör miljön - och kanske i sin förlängning påverkar klimatet - drabbar det även andra länder. Hur länder väljer att hantera sådana här och liknande konflikter är en del av den internationella politiken.

Olika perspektiv

Dagligen rapporterar media om händelser som på olika vis rör internationell politik. Ofta är uppgifterna om vad som inträffat, varför och vilka konsekvenser händelserna får, motstridiga. Det beror bland annat på att de som tolkar uppgifterna utgår från olika perspektiv.

Varierande utgångspunkter leder till att olika medier uppmärksammar händelser och företeelser i världen på världen på olika sätt. Det innebär inte att något av perspektiven behöver vara felaktigt.

Tre teoretiska perspektiv har dominerat synen på internationell politik: realism, liberalism och konstruktivism. De olika teorierna ger olika svar på hur det internationella systemet ser ut, vad som står på spel och vilka aktörer som är viktiga.

Realism


Realismen grundas i ett centralt fokus på staten som de anser är den enda aktören i internationell politik. Staten är den aktör som besitter makt och medel nog att starta stora krig, skapa och tillintetgöra internationella samarbeten samt influera andra stater.

Teorin anser att det råder anarki mellan länder och att internationell politik handlar om överlevnad. De starkaste staterna har makt nog att bestämma utvecklingen. Därmed samarbetar stater av enbart på grund av ett egenintresse, där allting utgår ifrån att man ska maximera sina egna säkerhets- och maktintressen. Ifall olika staters strider mot varandras kommer den stat med mest makt att bekämpa den svagare statens intressen. Detta gör att alla stater ständigt rustar sig militärt för att kunna försvara sig i den anarkistiska och osäkra världen där alla stater strävar efter mer makt och ökad säkerhet.

Freden i världen upprätthålls med hjälp av avskräckning och maktbalans av militära styrkor mellan länderna. Det är alltså rädslan för de andra ländernas militära förmågor som gör att länder inte går i krig. Men en situation utav fred ses främst som ett undantag då ett system utav anarki bygger på osäkerhet och detta medför att krig och konflikter alltid är närvarande.

Liberalism

Liberalismen anser att det finns många viktiga och inflytelserika aktörer på den internationella scenen, till exempel stater, företag, individer och organisationer. De menar att man inte kan isolera staten som avgörande aktörer då dessa stater utgörs utav individer som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag driver, precis som stater, en enskild, internationell agenda som kan påverka den politiska utvecklingen. Därmed finns det flera intressen som styr den internationella politiken och det finns betydligt fler möjligheter för transnationella samarbeten än om man enbart hade fokuserat på stater som aktörer.

Den internationella politiken anses grundas i aktörernas gemensamma intressen och deras strävan efter att maximera sina möjligheter genom att samarbeta med andra aktörer med liknande agenda. Dessa gemensamma intressen kan man se i det faktum att länder bedriver handel med varandra, och när man sedan insåg vilka fördelar man kunde utvinna ur att samarbeta så utformade man internationell rätt för att se till att alla kunde interagera med varandra på ett strukturerat sätt. När aktörer väl samarbetar och gynnas av att utbytet mellan varandra så skapas "interdependens", alltså ett beroende av varandra, vilket gör att aktörerna skapar gemensamma värden som de kommer skydda gemensamt. Detta gör att de gemensamt kommer att försöka motverka krig och instabilitet som kan hotat deras samarbete.

Liberalismens grundidé är att individer vill samarbeta ifall de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Och eftersom alla stater består utav individer så borde alla stater förr eller senare sträva efter att samarbeta. Detta är en utav anledningarna till varför demokrati anses vara så viktigt för världsfreden; för om alla får vara med och bestämma om hur sitt land ska styras så brukar det leda till att landet öppnar upp sig för omvärlden. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten.

Konstruktivism

Konstruktivismen tar en helt annan ståndpunkt och bygger sin teori på att alla intressen är konstruerade för att få aktörer att uppfatta sin situation och väljer att agera på ett särskilt sätt. De lägger inte ett värde på vilken makt en aktör har då detta är ett konstruerat värde som enbart värderas utav andra aktörer. Ett land som har en stark militär kommer enbart att uppfattas som ett starkt land om det finns andra länder som känner sig hotade utav dessa styrkor, ett samhälle som är rikt på naturresurser är enbart rikt om dessa naturresurser är efterfrågade på en marknad. Inget värde är alltså konstant utan är ständigt föränderliga.

Intressen uppkommer utifrån egenintressen som formas av vad man uppfattar som identiteter, normer och idéer. En stat grundas i att dess befolkning ser sig själva som en gemensam enhet som delar normer och uppfattningar om världens fenomen och element. När dessa individer börjar arbeta tillsammans formas deras gemensamma identitet och de skapar gemensamma värden som dessa kommer att arbeta för att behålla och förstärka.

Hade alla individer delat samma identiteter, normer och idéer så hade världen vara enad och fredlig. Men med 7 miljarder individer på jorden så är det ofrånkomligt att det finns skillnader i hur man uppfattar sig själv, sin roll och sitt beteende. Därmed formas dagens situation av hur vi som individer uppfattar vår situation, nämligen som medborgare i olika stater, stater som skiljer sig från varandra eftersom befolkningarna i dessa länder skiljer sig från varandra.

Om stater kommer samarbeta eller starta krig utgår därför utifrån det skapade egenintresset och den egna befolkningens identitetsuppfattning. T.ex. har den amerikanska befolkningen en helt annan syn på hur man bör använda militära styrkor utomlands för att påverka internationell politik jämfört med hur vi resonerar i Sverige. Detta bygger på historiska erfarenheter och resonemang kring vad som bäst förstärker våra egenintressen, egenintressen som grundas i det system där vi uppfattar oss själva som deltagare.

Ingen övermakt

Det finns en väsentlig skillnad mellan hur staterna förhåller sig till varandra i det internationella systemet och hur den svenska staten förhåller sig till det svenska samhället. I Sverige stiftar riksdagen lagar och myndigheterna löser konflikter mellan olika aktörer, tar in skatt och ser till att det finns exempelvis fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem.

I det internationella systemet finns det ingen överordnad myndighet. Även om internationell rätt har utvecklats och breddats, är de väsentligt reglerna ofta oklara och motsägelsefulla. Det finns heller ingen polis eller gemensam krigsmakt som kan straffa de som överträder reglerna. Det är bara när staterna är överrens som regler och lagar blir verklighet eller speciella satsningar kan göras.

Förhållandet mellan en stat och världssamfundet beror till stor del på hur det internationella systemet tolkas. I till exempel FN kan går det ofta att se hur de olika perspektiven kolliderar med varandra. Ibland är besluten påverkade av realismen, ibland av liberalismen.


Text: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
Hemsida: Säkerhetspolitik.se

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Internationella relationer

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Skriften innehåller fakta om Islamiska staten (IS) budskap, olika grupperingar och internationella kopplingar. Den tar också upp vilka strängar IS propaganda försöker spela på för att attrahera nya, unga människor.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Författaren skriver om den vänsterautonoma rörelsen i stort. Alltså inte bara om våldsbejakande vänsterextremism. Lär dig mer om historien och vilka nätverk som finns i Sverige i dag.
av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilka möjligheter och utmaningar för migrationen med sig? Uppslaget Migration och Integration beskriver hur migrationen till Sverige ser ut, vilka regler som gäller för personer som söker sig till Sverige, och hur integrationen i samhället fungerar.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Skriften är en snabb överblick över hur världshandelsorganisationen WTO fungerar och avtalen som reglerar världens handel.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till den positiva utveckling som skett utan tror att läget i världen är sämre än det faktiskt är.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Överallt finns åskådarna. De som ser på utan att ingripa mot våld och orättvisor, i vardagssituationer och i krig. Ända sedan första bilderna från Förintelselägret Auschwitz/Birkenau nådde ut 1945 har människor frågat: Hur var det möjligt? Vilka var alla de som stod bredvid och lät det ske? Om de hade agerat annorlunda, vad hade hänt då?
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att ge elever kunskap om hur EU växte fram samt unionens viktigaste uppgifter. Eleverna kommer att få insyn i vilka EU:s institutioner är och vilka uppgifter dessa institutioner har samt hur lagar stiftas i EU.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad menas med positiv och negativ globalisering? Syftet med uppgiften är att ge eleverna insyn i hur världshandeln och globaliseringen hänger ihop.

Sidor

Podcast om Internationella relationer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-06

Julia, Mattias och Kristoffer försöker att reda ut varför det i USA bara finns två stora partier. Vi benar ut hur valsystemet (majoritetsval) fungerar och varför det leder till att Demokraterna och Republikanerna dominerar politiken i USA. Vi förklarar också skillnaderna mellan de två partierna.

Artiklar om Internationella relationer

M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statsminister och utser landets regering. Presidenten är dessutom...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av Representanternas hus med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s Högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå)...
M
Leif Löwegren
2015-09-16
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen...
M
Carsten Ryytty
2015-09-09
Det finns omkring 35 miljoner kurder i världen. De flesta lever i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Dessutom finns det små grupper av kurder i de före detta sovjetiska republikerna i Kaukasus...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-17
År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Från april 1975 till januari 1979 styrdes Kambodja av Röda khmererna som förslavade landets befolkning i ett hänsynslöst försök att skapa ett kommunistiskt utopiskt bondesamhälle. Detta helvete...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll...
S
Jacob Ingelgren, Svenska Röda Korset
2014-03-02
Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom...
S
Robert de Vries (red)
2014-03-02
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder från väpnade konflikter och statligt maktmissbruk. FN har sedan bildandet 1948 arbetat aktivt...
S
Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet...

Sidor

Länkar om Internationella relationer

Sortera efter:
          

Genomgång (13:21 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander berättar om olika typer av aktörer i internationell politik.

Spara som favorit
          

Genomgång (22:20 min) där samhällskunskapsläraren John Arwidsson berättar om internationella aktörer och folkrätt. Vad är en stat? Vad är statlig suveränitet? Vad avgör hur mycket makt en stat har? Vad är en etnisk grupp? Vad är NGO:s? Vad innebär folkrätt?

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om folkrätt. Här förklarars även hur FN:s säkerhetsråd fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:31 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om presidentvalet USA 2016 och hur USA styrs.

Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".

Spara som favorit
          

Genomgång (20:33 min) där gymnasieläraren Björn Westerström börjar berätta om Mellanösternkonflikten. Här ges en överblick till Mellanösternkonflikten.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:10 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om IS. Här ges en kort beskrivning av vad IS, Islamiska staten, Daish är. Pratar också lite om vad de kommer ifrån.

Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess roll inom internationell säkerhetspolitik. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet i den här ingången är indelat i följande avsnitt: "Sverige och kärnvapen", "NATO och kärnvapen", "Iran och kärnvapen", "Nordkorea och kärnvapen", "IAEA - en internationell vakthund", "Kärnvapenterrorism" samt "Nya kärnvapendoktriner".

Spara som favorit
          

Föreläsning (1:07:35) av Christer Hedin, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Religion är inte orsak till konflikterna, men eftersom alla identifierar sin folkgrupp med en religion kan den användas i propagandan och göra mer skada än många andra vapen. 

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (7:23 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson reder ut hur presidenten i USA väljs.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 i en berättelse (13:27 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:02) där läraren Johanna Davidsson berättar om olika aspekter som berör internationell politik. 

Spara som favorit
          

Avsnitt på Forum för levande historias hemsida där du kan läsa en förkortad variant av Ove Brings (folkrättsprofessor) bok om folkmordskonventionen, "Folkmordskonventionen 60 år: En introduktion".
 

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som fokuserar på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Några av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten begicks av de kommunistiska regimerna Sovjet, Kina och Kambodja. Här hittar du information om dessa brott...

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som behandlar folkmord och om brott mot mänskligheten. Termen folkmord användes som brottsrubricering första gången i Nürnbergprocessen efter andra världskriget. Brott mot mänskligheten är en bredare term, men innebär inte att brottet är mindre eller att offren är färre…

Spara som favorit
          

Genomgång (10:47 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om mänskliga rättigheter och några organisationer som arbetar för att sprida och värna dem.

Spara som favorit
          

I år är det 15 år sedan världens länder kom överens om millenniemålen. I slutet av 2015 ska målen vara uppnådda. Samtidigt förhandlar världen om nya mål för att fram til 2030 utrota all extrem fattigdom. Men hur har det gått för millenniemålen och vad handlar de nya utvecklingsmålen om? Magasinet OmVärlden har samlat allt material om ämnet som publicerats det senaste året. Vill du läsa initierade och medryckande artiklar, reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa OmVärlden. OmVärlden ägs av Sida.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:06 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en sammanfattning av vad EU är och fungerar.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Ekonomiämnen som berör det mesta från internationell ekonomi och global handel till privatekonomi och enskild konsumtion.

Många av världens länder lider av fattigdom och överbefolkning p.g.a. en ojämn fördelning av jordens resurser. Men vad görs för att skapa en...