M

Fem av de mest betydelsefulla politiska revolutionerna

En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck långt in i framtiden. Här är tidernas mest betydelsefulla politiska revolutioner.
HISTORIENS TOPP 5
Bild:

Fem politiska revolutioner.

5. Haitiska revolutionen (1791-1804)

Den västra delen av ön Hispaniola var i slutet av 1700-talet en fransk koloni - St Domingue. År 1789 startade den franska revolutionen med dess idéer om folkrepresentation och mänskliga rättigheter. Idéerna inspirerade till uppror i kolonin.

Dels var det vita kolonister som krävde självständighet (likt USA fått några år tidigare) och dels var det svarta slavar som ville avskaffa slaveriet och ställde krav på mänskliga rättigheter även för dem.

Bild:

Slaget vid Vertières 1803

Större delen av slavbefolkningen på ön deltog i revolutionen och 1794 avskaffades slaveriet i alla franska kolonier. Napoleon tog makten i Franrike 1799 men han lyckades aldrig återta kontrollen över kolonin St Domingue och 1804 utropades Haiti som det första självständiga landet i Amerika med svart befolkningsmajoritet.

Revolutionen på Haiti i slutet av 1700-talet har inte enbart betydelse pga att Haiti fick självständighet. Det betydde också att Napoleons planer om dominans i Nordamerika gick om intet.

4. Amerikanska revolutionen (1776-1783)

Nordamerika kolonialiserades av européer från 1500-talet och framåt. I kölvattnet av upplysningstidens idéer om individens frihet och folkligt medbestämmande växte en rörelse bland kolonisterna fram som krävde amerikansk självständighet ifrån moderlandet Storbritannien.

Under mitten av 1700-talet rasade sjuårskriget mellan bl.a. Storbritannien och Frankrike. Eftersom båda länderna hade kolonier i Nordamerika förlades striderna också där. Resultatet blev att fransmännen tvingades lämna kontinenten. Dock var kriget kostsamt och Storbritannien ökade skatteuttaget från Amerika, vilket ledde till våldsamma protester från kolonisterna.

Bild:

Kapitulationen i Yorktown.

År 1776 förklarade sig de tretton brittiska kolonierna som det självständiga Amerikas Förenta Stater (USA). I självständighetsförklaringen ingick också en lista över mänskliga fri- och rättigheter. Under knappt tio år försökte britterna behålla sina kolonier, men genom framgångsrikt geriallkrig (stött av Frankrike) lyckades det nybildade USA försvara sin självständighet och 1783 erkändes USA av Storbritannien.

Det som gör amerikanska revolutionen betydelsefull är att USA som land respresenterade något helt nytt. Ett land utan statskyrka, utan kung och utan adel. Deras grundlag med maktdelning mellan president, parlament och domstol var också något radikalt nytt.

Bild:

Ayatollah Khomeini återvänder till Iran.

3. Iranska revolutionen (1979)

Islam har ända sedan Muhammed och de första kalifernas dagar varit en politisk kraft. Redan under 600-talet hade ett stort muslimskt rike (kalifat) skapats. Men i modern tid är det framförallt den iranska revolutionen och Ayatollah Khomein som introducerat islam i allmänhet och islamismen i synnerhet som politisk kraft.

Iran styrdes sedan mitten av 1900-talet av den västorienterade och auktoritäre shahen Mohammad Reza Pahlavi. Han reformerade landet och levnadsstandarden steg, samtidigt som klyftorna och missnöjet från religiösa ledare ökade.

Ayatollah Khomein var en av de personer i Iran som starkast opponerade sig mot reformerna och han gjorde det på religiös grund. Hans agitation var så stark att han tvingades i exil. Han återkom dock 1979 och var en av centralfigurerna i den islamistiska revolution som i grunden förvandlade den iranska samhället till en teokrati. Den iranska revolutionen satte islamismen som politisk rörelse på världskartan.

Många är de rörelser som inspirerats av Khomeinis revolution. Dessutom ville och lyckades Iran 1979 också vara ett alternativ till den tydliga dualism (öst eller väst) som dominerade under kalla kriget. Idag är Iran (vid sidan om Saudi) en av de tydligaste maktfaktorerna i Mellanöstern.

2. Ryska revolutionen (februari och oktober 1917)

Ryska revolutionen 1917 kan egentligen syfta på två olika händelser - en i februari och en i oktober (om vi använder den gamla julianska kalenderna, vilket man gjorde i Ryssland 1917).

Februarirevolutionen var resultatet av folkligt missnöje dels med tsaren och dels med första världskriget. Revolutionen fick till följd att att den ryske tsaren - Nikolaj II - störtades och en flera hundra år lång tradition av tsarstyre i landet var till ända, men Rysslands deltagande i kriget fortsatte. Dock fick landet politiska friheter man inte haft tidigare.

Bild:

Soldater demonstrerar i Petrograd 1917.

Parallellt med att en ny regering tog över styret i landet bildades sovjeter (arbetarråd) som i praktiken snabbt togs över av bolsjevikerna med Lenin och Trotskij i spetsen. Det fortsatta missnöjet med kriget gjorde att bolsjevikerna växte. Och i oktober 1917 grep man makten i en tämligen oblodig revolution. Ett skott avfyrades från pansarkryssaren Aurora när bolsjevikerna tog makten.

Följderna av ryska revolutionen var enorma. Ur oktoberrevolutionen växte Sovjetunionen fram - ett land som (vid sidan av USA) fullständigt skulle komma att dominera världspolitiken under andra hälften av 1900-talet och som var en av de viktiga orsakerna till att nazisterna inte vann andra världskriget. Dessutom var ryska revolutionen det dittills mest kraftfulla exemplet på den revolutionära socialismen potential att bli statsideologi.

Bild:

Eden i bollhuset.

1. Franska revolutionen (1789-1799)

I europeiska epokindelning brukar 1789 vara startåret för “modern tid” - bara det visar på vilken enorm betydelse den franska revolutionen har och har haft.

Det hela började som ett uppror mot politiska och ekonomiska orättvisor i landet. Kungligt envälde, höga skatter, missväxt och en föråldrad ståndsriksdag där inte folket fick vara med och bestämma, utgjorde förutsättningar för ett uppror.

Med inspiration från bla. upplysningens idéer och amerikanska revolutionen lämnade “det tredje ståndet” riksdagen 1789 och utropade sig själva som Nationalförsamlingen (Frankrikes riksdag). Adelns och prästerna privilegier avskaffades och man utropade de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Franska revolutionen blev snart allt mer blodig. Kungafamiljen avrättades 1792 och tiotusentals (verkliga eller inbillade) revolutionsmotståndare gick samma öde till mötes. Tio år efter revolutionens start tog Napoleon makten. Revolutionen var därmed över.

Den franska revolutionen fick enorma politiska följder i Frankrike och Europa. Det gamla ståndssamhället började falla som dominobrickor runt om i Europa. Nya idéer om frihet, medborgarskap och mänskliga rättigheter spred sig över kontinenten. Idéer som vi idag ser som självklara, men som utan den franska revolutionen 1789 kanske inte hade slagit igenom.
 

Podden - Historiens topp 5

Avsnitt 04: Fem mest betydelsefulla politiska revolutionerna

Text:
Mattias Axelsson
,
gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap
Uppdaterad: 30 juni 2017
Publicerad: 11 mars 2016