L

Pizarro och erövringen av inkariket

Spanjoren Francisco Pizarro (1478-1541) blev känd när han med en så liten styrka som 180 man erövrade det väldiga inkariket. Pizarro var en av de mest otrevliga av alla erövrare.
Bild:

Francisco Pizarro (1478-1541), en av historiens mest ökända erövrare.

Francisco Pizarro föddes i den spanska provinsen Estremadura år 1478. Han drömde tidigt om de väldiga rikedomarna som skulle finnas i Amerika.

Pizarro kom till den karibiska övärlden 1502 och deltog därefter i flera expeditioner i området. 1508 kom han som soldat till Panama.

Pizarro stiger i graderna

1524 hade han stigit i graderna så att han fick befäl över ett fartyg varefter han seglade tillsammans med två andra längs den sydamerikanska kusten i väster. Deras mål var att samla upplysningar om inkariket som sträckte sig 400 mil längs Andernas bergstoppar.

Spanskt silver till Europa

Spanjorernas erövringar i Central- och Sydamerika gjorde att enorma mängder guld och silver skeppades över Atlanten till Spanien.

Under tre hundra år kom större delen av allt silver som fanns i Europa från de spanska kolonierna på andra sidan havet.

De spanska skeppen kom också med nyheter om tomater, potatis, majs, kakao och tobak som nu introducerades i Europa.

För urinvånarna blev den spanska erövringen en katastrof. Många av dem som inte dog av olika smittsamma sjukdomar som européerna förde med sig, tvingades slava i spanjorernas gruvor för att förse sina härskare med silver och guld.

Kolonierna i Central- och Sydamerika gjorde det möjligt för Spanien att bygga upp ett imperium och skapa en stark europeisk stat. Spanien blev en stormakt under 1500-talet.

Efter stora svårigheter i form av ett myteriförsök och motstånd från de spanska myndigheterna, nådde Pizarro den peruanska hamnstaden Tumbes. Därefter återvände han till Panama med rapporter om inkas och deras mytomspunna rikedomar. 

Ville skaffa en ny koloni till Spanien

1528 seglade han hem till Spanien för att få kungligt tillstånd att erövra inkariket i Peru och grunda en spansk koloni.

År 1529 beviljades han tillstånd av Karl V och seglade tillbaka till Panama. Pizarro hade då utsetts till guvernör över Nya Kastilien (ungefär nuvarande Peru). Men han skulle själv bli tvungen att erövra området.

1531 seglade han från Panama för att underkuva det stora inkariket på Sydamerikas västkust - ett för spanjorerna näst intill okänt rike. Hans expeditionskår bestod av tre fartyg, 180 välutrustade soldater och några dussin hästar.

Ett välorganiserat rike

Inkariket var ännu större än aztekernas rike i Mexiko. I början av 1500-talet sträckte det sig över nuvarande Ecuador i norr över Peru och Bolivia till mellersta Chile i söder - en sträcka på ca 400 mil.

Riket var välorganiserat med mängder av ämbetsmän och en stor armé.

Riket hölls samman av ett välfungerande system med vägar där budbärare och soldater snabbt kunde färdas.

Den mäktiga härskaren kallades inkan och ansågs vara en ättling till solguden. Inkan kunde därför styra enväldigt och hade all världslig och andlig makt.

Folkets liv reglerades noga. Vid sidan av eget jordbruk var de tvungna att betala skatt samt utföra arbeten åt härskaren, såsom vägbyggen.

Inkariket var försvagat av inbördeskrig och smittkoppor

När spanjorerna anlände till inkariket hade ett fem år långt inbördeskrig just avslutats. Dessutom hade mängder med inkaindianer dött i en omfattande smittkoppsepidemi som spritt sig från andra platser i Centralamerika där européerna dragit fram.

Pizarro kunde därmed dra nytta av att inkafolket var splittrat och försvagat efter sjukdom och blodiga inre strider.

Pizarro kunde ostört tränga fram genom Andernas pass till staden Cajamarca, där inkahärskaren Atahualpa hade sitt palats.

Bild:

De spanska erövrarna som kom till Amerika under 1500-talet kallas conquistadorer. Conquistadorerna erövrade hela Central- och Sydamerika, med undantag från Brasilien som blev portugisiskt. Francisco Pizarro, som erövrade inkariket, var en av de mest kända conquistadorerna.

Inkan tas tillfånga

Pizarro sände bud till inkahärskaren att komma till spanjorerna och förhandla.

Dagen därpå den 16 november 1532 bars inkahärskaren in i spanjorernas läger, sittande i en praktfull bärstol. Han åtföljdes av några tusen man, sitt hov och en livvakt.

Under tiden hade Pizarro gömt sig och sina män bakom de murar och byggnader som omgav den öppna platsen där Atahualpa befann sig på.

Nu anföll spanjorerna indianerna och gevärs och kanonsalvor brakade loss.

De som inte dödades omedelbart blev lamslagna vid åsynen av de framstormande spanska ryttarna som red ner indianerna.

Atahualpa greps av Pizarros män och fördes bort.

En ofantlig lösensumma i guld och silver

Atahualpa lovade att skaffa fram guld så att han skulle bli frigiven. Han lovade att fylla rummet han satt fången i med guld och silver så högt han kunde nå med handen, om han återfick sin frihet. Rummet var sju meter långt och fem meter brett. Det förslaget antog Pizarro genast.

Nu strömmade inkas från det väldiga inkariket till Cajamarca med guld och silver. Man kom med guldtallrikar, bägare, smycken och vaser.

Bild:

Atahualpa togs tillfånga av Pizarro som senare lät avrätta honom.

Spanjorerna smälte om allt till tackor. Det blev sammanlagt 7 000 kilo guld och 13 000 kilo silver.

När rummet var fyllt med värdefulla föremål bröt Pizarro sitt löfte och inkahärskaren Atahualpa ströps.

Inkans armé fanns i närheten men kunde inte ingripa utan hans order.

Efter Atahualpas död rasade inkariket snabbt samman varefter spanjorerna kunde ställa och styra som de ville. Ännu en indiankultur hade krossats.

Pizzaros död

Pizarro fick ingen större glädje av allt guld han fick tag på. Han hade låtit plundra den nya kolonin på dess rikedomar och bokstavligen gått över lik för att lyckas. Han hade till och med låtit mörda sin främste medtävlare, Almagro.

1541 mördades Pizarro av Almagros hämndlystna anhängare.

Visste du att:

  • Inkaindianerna kännde inte till hjulet. De lastade istället allt på ryggen eller på lamor.
  • I Amerika fanns inga hästar eller andra riddjur innan européernas ankomst. Inkaindianerna var de enda som hade lastdjur, laman, som dock bara kan bära en börda på upp till 30 kilo.
  • Längs vägarna sprang budbärare med meddelanden till och från inkan. Eftersom budbärarna avlöste varandra med jämna mellanrum kunde ett meddelande färdas upp till 25 mil på ett dygn.
  • Inkafolket hade inget skriftspråk. Istället använde de ett system med färgade snören och knutar som kunde berätta om sorter och antal.

Uppgifter och frågor

1. Varför tror du Pizarro var intresserad av att erövra inkariket?

2. Vad ser du för likheter mellan Pizarros och Cortez tillvägagångssätt när de erövrade inkariket respektive aztekernas rike?

3. Hur påverkades urinvånarna av den spanska erövringen?

Extrauppgift: Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.

 

 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 04 juli 2017
Publicerad: 21 april 2017