L

Lätta fakta om världsreligionernas matregler

Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam.
Bild:

Hinduismen och buddhismen

Inom hinduismen finns inga bestämda regler om mat. Man anser dock att kon är ett heligt djur som inte får dödas. Kon är ett slags modergudom för hinduerna.

Eftersom kon är helig är alla dess produkter också heliga, t.ex. mjölken, urinen och avföringen. I flera av Indiens delprovinser är det förbjudet enligt lag att slakta kor.

Buddhismen har heller inga bestämda regler som gäller mat. Munkarna betraktas dock som föredömen i många buddhistiska länder. En munk får inte äta mat efter klockan 12 på dagen. Det är lokalbefolkningen som ger mat till munkarna.

Judendomen

Judarna följer Gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst - bara köttet från vissa växtätande djur. Reglerna är mycket klara. De skall vara idisslare och ha delade klövar. Därmed sorteras svinen bort, eftersom de inte är idisslare.

Det är dock inte på grund av hygieniska skäl (exempelvis trikinfaran), som de flesta tror, utan på grund av bråk mellan de nomadiserande israeliterna och bofasta bönder för ca 5000 år sedan. De bofasta bönderna hade grisar och därmed blev judarnas förbud mot att äta svinkött en symbol i kampen om makten. Andra regler i Gamla testamentet är att fiskar skall ha fenor och fjäll. Då är ål förbjuden. Skaldjur är också förbjudna.

Djur skall slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar skall äta köttet. Djuren får inte vara bedövade då de slaktas. Vid slakten skall en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna slaktmetod kallas för skäktning, och den är förbjuden i Sverige.

Innan köttet tillreds skall det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod kommer från djur som inte anses vara fullständigt döda.

Tillåten mat kallar judarna för kosher och förbjuden mat för treif.

Man får inte blanda kött och mjölk. Om man nu nödvändigtvis måste döda ett djur för att äta det, ska man inte vara så okänslig att man "kokar det dess moders mjölk". Därför får man inte blanda mjölk (eller mjölkprodukter) och kött i samma måltid. Om man följer kosherlagarna använder man olika köksredskap för kött och mjölk. De måste sedan också diskas separat.

Kristendomen

Med den kristna läran försvann de flesta judiska livsmedelsförbuden och alla livsmedel förklarades rena. Det hänger troligen samman med att de första kristna kände behov att ta avstånd från judendomen som de tidigare var en del av.

Islam

Livsmedelsreglerna inom islam är inte lika komplicerade som i judendomen. Det är t.ex. tillåtet att äta alla grönsaker och alla produkter från havet, inklusive skaldjur. Blod och griskött anses dock som orena och är därför förbjudna.

Tillåten mat inom islam kallas halal. Förbjuden mat kallas haram.

Köttätande djur med huggtänder (hund, katt, varg etc) är också haram.

I fråga om alkohol är judar och muslimer oense. Alkohol är strängt förbjudet inom islam, medan vin dricks på alla judiska helgdagar och i många ritualer.

Många tar lätt på religionernas matregler

I vilken grad de religiösa matvanorna efterföljs inom varje religion beror givetvis på hur troende och kulturbunden individen är. Inom alla världsreligioner finns många helt eller delvis sekulariserade människor som inte bryr sig så mycket om religion, men som ändå följer många av dess seder och bruk därför att det ingår i samhällets kultur.

Uppgifter och frågor

  1. Nämn fakta om kons betydelse inom Hinduismen.
     
  2. Berätta kortfattat om buddhistmunkarnas matvanor.
     
  3. Nämn fakta om skäktning.
     
  4. Förklara begreppet kosher.
     
  5. Nämn fakta om matregler inom islam.
     
  6. Vad anser muslimerna och judarna om alkohol?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Publicerad: 07 februari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016