L

Ett ögonblick i historien - om Aztekrikets undergång

Peter Englund menar i sin uppsats Ett ögonblick i historien att spanjorer och azteker tillhörde samma typ av härskarkultur. Båda var brutala, beredda att strida och döda för sitt rike, sin härskare och sin gud. Men hur kunde Cortés lilla grupp av hoprafsade, illa tränade soldater besegra en fiende som var minst hundra gånger starkare till antalet?

Gudar från en annan värld?

Två svagheter i aztekernas välde gjorde segern möjlig.

För det första var de giriga och grymma aztekerna hatade av grannfolk och underkuvade folk. Därför var det lätt för spanjorerna att hitta bundsförvanter. Spanjorernas erövringskrig uppfattades av de kuvade som ett befrielsekrig. De ställde upp med stödtrupper.

För det andra var aztekerna starkt styrda av sin totala tro på mörka och nyckfulla gudar, som ständigt måste dyrkas och blidkas, bland annat med människooffer. Dessa gudars vilja tolkades genom studier av olika tecken och omen. Följde man inte dessa hotade undergången. De vidskepliga aztekerna fick helt enkelt inte grepp på hur de vita främlingarna passade i deras religiösa världsuppfattning.

En av aztekernas myter handlade om guden Quetzacoatl som långt i forntiden blivit fördriven men som hotat att återvända och plåga dem igen. Då skulle han vara svartklädd. Dagen för denna återkomst i aztekernas kalender svarade mot 22 april 1519. Just denna dag steg Cortés i land i Mexico. Eftersom det var långfredag hade Cortés klätt sig i svart.

Montezuma och andra ledande azteker i huvudstaden Tenochtitlan blev förvirrade och oroliga när några hundra spanjorer under Cortés ledning närmade sig. Var det verkligen en gud som kommit? Mayaindianerna tvekade däremot inte. De blekhyade inkräktarna var tjuvar och erövrare som skulle bekämpas med alla medel.

Bild:

Cortés och hans conquistadorer i strid med aztekkrigare inne på Tenochtitláns tempelområde. Del från en nationalromantisk målning gjord av Emanuel Leutze (1816-1868).

Aztekerna slår tillbaka

Aztekerna tveksamhet försvann sommaren 1520 sedan spanjorerna brutalt mördat ett antal aztekiska stormän och deras kung, Montezuma. I det uppror som följde dödades mer än hälften av spanjorerna – samt särskilt viktigt, många av de skrämmande hästarna. De överlevande flydde mot kusten. En ny aztekisk ledare tog över, avrättade alla som samarbetat med spanjorerna och började förhandla med de grannfolk som stött spanjorerna. Nu stod historien och vägde. Skulle Mexicos indianer lyckas stoppa de vita inkräktarna?

Smittkoppor avgjorde aztekrikets öde

Det blev smittkopporna som avgjorde. Det första fallet inträffade vid kusten. Farsoten och dödsfallen spred sig från by till by, från stad till stad. Minst halva befolkningen dog; en av dem var aztekernas nya, kraftfulla härskare. En oro spred sig: tänk om spanjorerna trots allt var guden Quetzacoatls redskap, så att farsoten var hans straff?

När spanjorerna ett år senare återkom till Tenochtitlan var staden totalt lamslagen. Några månaders häftiga anfall la den i ruiner. Grunden till stora torget i den nya staden Mexico City – på samma plats – byggdes av stenblock från aztekiska tempel.
 

Uppgifter och frågor

  1. Peter Englund menar att det finns två förklaringar till att aztekväldet svajade vid spanjorernas ankomst till rikets huvudstad. Vilka?
     
  2. Cortés landstigning i svarta kläder – med anledning av långfredagen – skrämde aztekerna. Varför?
     
  3. Men det blev något helt annat som slutgiltigt knäckte aztekerna. Vad?

 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till bl.a. Direkt Historia, Sanoma Utbildning

Publicerad: 16 oktober 2016