Ett flertal soldater som ville ha politisk förändring i Ryssland deserterade och anslöt sig till folkmassan. När även tsarens närmaste ministrar tog avstånd från hans politik valde Nikolaj II att abdikera.
Oktoberrevolutionen
I stället installerades nu en provisorisk regering som även den hade ett svagt stöd hos folket. Denna provisoriska regering avsattes i oktober 1917 (i november enligt den nutida kalendern) av Vladimir Lenin och bolsjevikerna (en revolutionär förgrening av det ryska socialdemokratiska partiet). Lenin var då ganska nyligen hemkommen från en längre exil i Schweiz. Året efter revolutionen avrättades tsarfamiljen på Lenins order.
I förlängningen ledde dessa händelser 1917 först till ett blodigt inbördeskrig mellan bolsjevikerna (de röda) och revolutionens motståndare (de vita). Efter att de röda segrat i inbördeskriget bildades Sovjetunionen (1922).
Nedan sammanfattas de viktigaste orsakerna till den ryska revolutionen, vars följder kom att påverka inte enbart befolkningen i Ryssland, utan även den politiska utvecklingen i Europa och i stora delar av världen under merparten av 1900-talet.
Varför blev det revolution?
De främsta bakomliggande orsakerna till den ryska revolutionen var:
- Ett eftersatt jordbruk och missnöje bland befolkningen
- De ryska krigsinsatserna under första världskriget och hungersnöd
- Enorma klasskillnader och utbredd fattigdom
Ett eftersatt jordbruk och missnöje bland befolkningen
Merparten av den ryska befolkningen var under 1800-talet och början av 1900-talet bönder och levde i fattigdom på sina små gårdar. Utvecklingen skedde långsamt i Ryssland till skillnad mot i många andra europeiska länder såsom Storbritannien och det Tyska riket. Den ryska livegenskapen avskaffades så sent som 1861, och tsarens Ryssland var ett samhälle präglat av stora skillnader mellan fattiga och rika. Bönderna svalt samtidigt som den ryska adeln och tsarfamiljen levde i extrem lyx (jämför med orsaker till franska revolutionen).
Trots att bönderna i Ryssland inte var livegna efter 1861 så ägde de inte jorden individuellt. Istället var jordegendomarna sammankopplade till byn (Miren). Detta var ett kollektivt ägande som många bönder inte var nöjda med då systemet ofta var både orättvist och ineffektivt. De ville se att en jordbruksreform genomfördes. Men tsaren tog ingen hänsyn till böndernas önskan.
De ryska krigsinsatserna under första världskriget och hungersnöd
Ryssland gick in i första världskriget redan i augusti 1914 då kriget startade. Den ryska befolkningen som redan då var svårt prövad av fattigdom fick det därmed ännu sämre ställt, särskilt eftersom de ryska krigsinsatserna överlag gick dåligt. Det var framförallt bönderna och arbetarna som fick betala den ryska inblandningen i kriget med höjda skatter och omkring 1,7 miljoner döda soldater (se lista).
Samtidigt som kriget gick allt sämre uppstod en svår hungersnöd i Ryssland under vintern 1916-1917, vilken krävde tusentals människors liv. Tsaren hade dock inga planer på att avsluta de ryska krigsinsatserna. Detta väckte en enorm ilska hos den svältande ryska befolkningen samtidigt som många soldater var trötta på kriget.
Enorma klasskillnader och utbredd fattigdom
Ryssland började industrialiseras senare än länderna i Västeuropa och under slutet av 1800-talet växte en rysk arbetarklass fram i ett samhälle präglat av enorma klasskillnader. Alla krav från arbetarna om bättre arbetsförhållanden och livsvillkor förtycktes av tsaren och den styrande eliten. I kombination med den utbredda fattigdomen i Ryssland var det många arbetare och bönder som fann hopp i den revolutionära skriften Kommunistiska manifestet, skrivet 1848 av de båda tyska tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels.
Kommunistiska manifestet som spreds bland arbetarklassen i många europeiska länder under 1800-talets sista decennier, var totalförbjuden i Ryssland. Tsarens hemliga polis grep alla som ägde ett exemplar av manifestet. Det hindrade dock inte den växande ryska arbetarklassen från att diskutera och ta till sig idéer från Marx och Engels, enligt vilka en revolution mot de härskande klasserna var den enda lösningen för att uppnå det klasslösa samhället.
Utlösande orsaker
Som de ovanstående punkterna tydligt visar fanns det flera orsaker bakom den ryska revolutionen. De dåliga ryska krigsinsatserna under första världskriget i kombination med hungersnöd kopplat till tsarens ovilja att dra ut Ryssland ur konflikten och i stället lösa de stora inrikesproblemen i Ryssland, bör ses som den yttersta faktorn.
Århundraden av fattigdom och förtryck under tsarväldet samt en framväxande rysk arbetarklass, inspirerad av de marxistiska idéerna om arbetarnas rättigheter och om revolution som lösning på orättvisorna, gjorde sitt till.
Lenin och bolsjevikerna som avsatte den provisoriska regeringen i samband med oktoberrevolutionen 1917 och senare utropade Sovjetunionen (1922), använde sig av de marxistiska idéerna för att vinna anhängare. Detta lyckades de också med då Rysslands bönder och arbetare ville se en förändring av samhället. Försent insåg den ryska befolkningen att Lenins vision om ett klasslöst samhälle istället övergick i ett samhällssystem uppbyggt på kontroll och terror.
LÄS MER: Ryska revolutionen
LÄS MER: Ryska revolutionens följder
LÄS MER: Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917
PODCAST: Orsaker till den ryska revolutionen
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
