Holodomor (ukrainskt ord, ”att döda genom svält”) är benämningen av den medvetet frammanade svälten i Ukraina under 1932 och 1933 som krävde mellan 3 och 7 miljoner dödsoffer. Inom forskningen brukar många numera räkna svältkatastrofen som ett fall av folkmord, utfört av Sovjetunionens centralledning. Begreppet Holodomor syftar just på uppsåten att döda offren, bland annat genom att vägra utländsk hjälp, konfiskering av hushållens mat och förbjuda befolkningen att emigrera. Vissa forskare anger Ukrainas strävan för självständighet från Sovjetunionen i samband med kollektiviseringen av jordbruket (se nedan) som orsak och att Stalin personligen planerade svälten i syfte att förhindra en sådan händelseutveckling.
Holodomor
ANNONS
Forskningen om händelserna är relativt ung. Det är först efter Sovjetunionens sönderfall 1991 som man har börjat ägna större intresse åt fallet. Inom forskningen råder det därför fortfarande olika åsikter om orsaker, tillämpningen och händelsernas natur, inklusive huruvida man ska betrakta Holodomor som ett folkmord eller inte.
En del menar att nedgången av produktionen inom industrin och jordbruket och bristen på livsmedel (särskilt grödor) var medvetet frammanad på order av Stalin.
Andra forskare har en mildare syn på den kommunistiska regimens ansvar och pekar på att svälten var en (oplanerad) konsekvens av bland annat den massiva kollektiviseringen av jordbruket och de problem som uppstod under industrialiseringen av Sovjetunionen (jämför t.ex. ”det stora språnget” i Kina). Bönderna i Sovjetunionen hade under 1929-1930 tvingats överlämna sina djur och odlingsmark till staten, för att istället fortsätta jobba inom jordbruket, men mot betalning. Detta ledde till stora revolter som slogs ner blodigt, varefter många skickades i exil till Sibirien och försattes i arbetsläger. Situationen i Ukraina förvärrades dessutom av bristen på ledarskap. Den statliga styrningen kunde helt enkelt inte hantera den stora mängden jordbruk som plötsligt hade hamnat i statlig ägo och nu skulle administreras centralt. Den här utvecklingen bidrog starkt till produktionsbortfall över hela Sovjetunionen, och till hungersnöd i bl.a. Ukraina.
Sovjetledningen förnekade länge sin skuld i det som inträffat och försökte dölja vidden av svältkatastrofen. Det var först efter andra världskrigets slut som ukrainska medborgare som hade lämnat Sovjetunionen kunde berätta för omvärlden om Holodomor. I samband med detta initierades också de första studierna av händelserna. Men kalla krigets villkor och dess propagandakrig försvårade all forskning av fallet fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991. Även om tillgången till centrala sovjetiska arkiv sedan dess inte har varit helt fria så har forskningen ändå haft betydligt större tillgång till källor och information för att kunna kartlägga och förstå händelserna.
Holodomor har numera fördömts av ett tjugotal länder, bland andra Ryssland, och anses som ett av de största brotten i modern tid. Frågan om Holodomor ska betraktas som ett folkmord eller inte är dock fortfarande kontroversiell på den internationella politiska arenan.
LÄS MER: Den stora svälten
LÄS MER: Josef Stalin
LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten
LÄS MER: Stalin manipulerade historien
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till Holodomor.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Holodomor
Brottsplats Moskva
Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.
Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Från dröm till terror
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Artiklar om Holodomor
Den stora svälten
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Mellankrigstiden - från demokrati till diktatur
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna...
Länkar om Holodomor
Artikel i tidningen Populär historia där Dick Harrison berättar om Ukrainas historia. Det idag så hårt krigsdrabbade Ukraina har en lång och intressant historia som tar sin början redan under vikingatiden, när kopplingarna till Norden var betydande. Genom seklerna har det strategiskt belägna territoriet varit omstritt och ofta behärskats av starka grannar, inte minst ryssar och polacker...
Faktasida på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa kortfattat om Holodomor - en stor svältkatastrof som krävde miljontals liv i Sovjetunionen från hösten 1932 till sommaren 1933. Värst drabbades Ukrainska socialistiska republiken, som kallades Sovjetunionens kornbod och vars jordbruksmarker var kända som särskilt bördiga.
Del 7 av 16 "Från dröm till terror – en film (6:44 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
ANNONS
ANNONS
Elevmaterialet "Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer" beskriver händelserna i Sovjetunionen, Kina och Kambodja ur ett ungdomsperspektiv. Många av ungdomarna deltog i de grymma handlingar som i dag går under benämningen brott mot mänskligheten. Andra ungdomar drabbades hårt av regimernas terror. Materialet presenteras av Forum för levande historia.
Genomgång (8:24 min) av SO-läraren Håkan Hildingsson som berättar kortfattat om kommunistregimens folkmord och brott mot mänskligheten i Sovjetunionen under 1920- och 1930-talet.
Faktasida där du kan läsa om kommunismens mörka sidor betraktat ur historisk synvinkel. Här berättas om planekonomi, fånglägersystemet, propaganda, kommunismen i Östeuropa m.m. Webbsidan drivs av UOK – Upplysning om kommunismen, en partipolitiskt oberoende förening som verkar för att sprida grundläggande kunskaper om kommunismens brott mot mänskligheten.