Bild:
Klimatet bestäms av temperatur och nederbörd. Områden med s.k. tempererat klimat har fyra årstider. Under hösten är dygnsmedeltemperaturen fallande och ligger mellan 10 och 0 grader.
S

Väder och klimat

Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende. Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck osv.

Vädret påverkar hela jordens ekosystem, samtidigt som ekosystemen påverkar vädret; allt sker i ett enormt och komplicerat kretslopp av olika krafter. Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.

Klimat och väder mäts i olika tidsskalor

Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av t.ex. temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att väder och klimat mäts i olika tidsskalor.

Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder. Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl 12 i morgon, under den kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då i termer av olika egenskaper - exempelvis att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck etc.

Med "väder" menas temperatur, nederbörd och vind under en kortare tid, medan begreppet "klimat" är en sammanställning av olika väder under lång tid.

Klimatet däremot ges av de statistiska mått som vädret har på en viss plats för en definierad tidsperiod. Inom meteorologin används ofta utvalda 30-årsperioder, t.ex. åren 1961-1990. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, frekvensen av frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd etc.

Klimat är mer än väder och förändras långsammare

Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. De väderskapande processerna i atmosfären påverkas av havet, markytan och av kryosfären (snö, is och havsis). Även vegetationen och atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. Alla dessa delar kan i sin tur påverkas av yttre faktorer. Till skillnad från vädrets variation sker förändringar i havet och övriga system långsamt, vilket leder till längre tidsskalor för klimatvariationer.

Faktorer som påverkar klimatet

Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen, cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav.

Vinter är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt eller tempererat klimat. Vintern ser olika ut i jordens klimatzoner. Vintern på norra halvklotet omfattar november, december, januari, februari och i vissa lägen mars. På södra halvklotet är det juni, juli och augusti som brukar räknas som vintermånader.

Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på topografins utseende. Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet (läs mer längre ned).

  • Strålning från solen: Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet. Strålningen från solen varierar över dagen och under året. Därmed påverkas den dagliga och årliga cykeln för många av klimatets mätbara beståndsdelar. Den mest självklara är temperaturen som varierar i takt med solens intensitet.

    Energin från solen absorberas till viss del i jordytan, moln och atmosfären. Därmed sker en uppvärmning. Solenergin som absorberats i havs- eller jordytan kan värma upp luften närmast ytan eller bidra till avdunstning av vatten. En del av energin sänds ut som strålning.

    Atmosfären kan tyckas genomskinlig för strålning, men den strålning vi inte ser med blotta ögat absorberas till stora delar av s.k. växthusgaser.

    Den infångade energin ger upphov till en temperaturökning i luften. De mest betydande växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid. Men även ozon och halogenerade kolväten är viktiga. De halogenerade kolvätena är stabila föreningar skapade av människan för industriell användning (se växthusgaser längre ned).
  • Cirkulation: Energin som kommer från solen tränger till stor del igenom atmosfären och absorberas i jordytan. Den uppvärmda jordytan värmer i sin tur atmosfären eller gör så att vatten avdunstar och blir till moln.

    I huvudsak sker det en kraftig uppvärmning av jorden på lägre breddgrader (nära ekvatorn). Denna överskottsenergi transporteras mot högre och kallare breddgrader av havsströmmar och vindar.

    På samma sätt som rörelserna i atmosfären påverkar klimatet på en viss plats så gör havsströmmarna det. Mest inflytande i Sverige har Golfströmmen och dess nordliga utlöpare den Nordatlantiska strömmen. Utan denna värmetransport skulle vi ha kallare vintrar i Europa.

    Solen värmer de översta skikten i havet. Oceanernas ytströmmar drivs av vindarna och är därför intimt kopplade till atmosfärens cirkulation. Oceanerna har ett medeldjup på runt 4000 meter. I djupet råder mörker och kyla. Men även här finns det havsströmmar. De drivs av olikheter i salthalt och temperatur.

    Ytvattnet är naturligtvis varmast i tropikerna och kallast i ishaven. Mer okänt är att temperaturen under de solbelysta och uppvärmda översta skiktet bara är 1-4 grader. Medeltemperaturen i världshaven är låg.
  • Topografi: Klimatet i en region kan variera över korta geografiska avstånd om höjden ändras. Exempel på detta är klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjällen. På hög höjd finns det glaciärer medan man på lägre höjd har skogar och åkrar. Detta speglar att temperaturen i atmosfären i genomsnitt avtar med höjden.

    Avstånd från havet påverkar också klimatet. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos exempelvis kustnära orter som Göteborg och Visby om man jämför dem med platser som ligger i inlandet, som exempelvis Örebro och Växjö.

    Mer extrema skillnader ser man vid jämförelse mellan Irlands kustklimat och inlandsklimatet i exempelvis Novosibirsk, Ryssland. Dessa platser ligger ungefär på samma latitud.

Klimatförändringar orsakade av människan

Klimatförändringarna beror på både naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras snabbt och mer än vad de naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt människans aktiviteter.

Bild:
Den globala uppvärmningen beror på växthuseffekten. Sedan slutet av 1800-talet har hela jordens medeltemperatur ökat.

Påverkan på jordens klimat sedan mitten av 1700-talet består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt.

Växthusgaser

Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas av atmosfärens sammansättning och innehåll av partiklar (aerosoler) samt moln. Under en längre tid har människan genom förbränning av fossila bränslen förändrat atmosfärens sammansättning.

Eftersom halten av växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar den så kallade växthuseffekten. (Läs mer om Miljökunskap)

De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Förekomsten av alla dessa gaser i atmosfären har ökat markant sedan industrialismens början, och särskilt under de senaste decennierna.

Orsaken till ökningen är mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, eller uppfödning och hållning av stora mängder boskap vilket ger metangas.

Vissa kraftfulla växthusgaser finns inte ens naturligt, utan är framställda av människan och verkar dessutom nedbrytande på ozonlagret.

Flera meteorologiska faktorer har därmed förändrats vilket påverkar det globala klimatet.

Klimatförändringarna märks redan idag

Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.

Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.
 

Viktiga begrepp

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.

Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.

Klimatzoner: Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.

  1. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.
  2. Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.
  3. Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
  4. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstider 10 °C.

Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.

Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.

Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.

Växthusgaser: Gaser (naturliga eller tillförda) i atmosfären som fångar och håller kvar värmestrålningen från solen.

Utsläpp: Avgaser från fabriker och fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder till att öka växthuseffekten vilket inte är bra eftersom jordens klimat då blir allt varmare.

Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.

Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.

Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.

Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.

Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare.

Global uppvärmning: Sedan slutet av 1800-talet ökar hela jordens medeltemperatur.

Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.

Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.

Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.

Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.

Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.

Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).

Uppgifter och frågor

  1. Vad är skillnaden mellan begreppen väder och klimat?
     
  2. Nämn några faktorer som påverkar klimatet.
     
  3. Ge exempel på orter med kustklimat och orter med inlandsklimat. Vad är skillnaden mellan kustklimat och inlandsklimat?
     
  4. Förklara hur växthuseffekten fungerar och vad som påverkar den.
     
  5. Förklara begreppet global uppvärmning?
     
  6. Hur märks klimatförändringarna idag?

Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende. Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck osv.

Vädret påverkar hela jordens ekosystem, samtidigt som ekosystemen påverkar vädret; allt sker i ett enormt och komplicerat kretslopp av olika krafter. Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Väder och klimat

av:
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
”Resan” är ett roligt och spännande grupparbete där eleverna genomför en påhittad längre resa ut i världen genom flera länder. Under resans gång förbättras elevernas kunskaper om de besökta länderna vilket också ökar deras förståelse för andra kulturer.
av:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det digitala kunskapsquizet Isstormen testar dina elevers kunskaper om samhällets och den egna beredskapen om Sverige skulle drabbas av en kris. Efter quizet kan du låta eleverna fundera över ett antal diskussionsfrågor.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Energifallet är ett nytt utbildningsmaterial om energi och klimat från Naturskyddsföreningen. Ett material som inte bara ger eleverna teoretiska kunskaper utan även låter dem lösa mysterier, agera reportrar, göra experiment och fundera på hur de själva använder energi.
av:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp:
Gymnasiet
Dagens hot och risker känner inga nationsgränser. Terrorism, naturkatastrofer, väpnade konflikter, klimatförändringar, brottslighet och epidemier är bara några exempel på hot mot samhällets säkerhet. På sajten Säkerhetspolitik.se finns massor med material för dig som är gymnasielärare, men även du som är lärare på högstadiet kan ha stöd av innehållet.

Podcast om Väder och klimat

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

Artiklar om Väder och klimat

L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut...
S
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
2014-03-12
Luft är den gasblandning som finns överallt omkring oss i jordens atmosfär, och som vi behöver för att kunna andas. Luften består till största delen av kväve (ca 78%) och syre (ca 21%). Luften...
M
Carsten Ryytty
2014-02-18
De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt...

Länkar om Väder och klimat

Sortera efter:
          

Genomgång (8:54 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om årstider och jordaxelns lutning.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:32 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om cykloner.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:58 min) där NO-läraren Johan Karlsson förklarar varför det blåser ute.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:43 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om stormar och orkaner och skillnaden dem emellan. Beskriver också hur vindar fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:33 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke förklarar på ett lättförståeligt sätt hur vindar uppstår. Här berättas också om högtryck och lågtryck.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:09 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke förklarar vad permafrost är.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:29 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om atmosfären.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:09 min) där mellanstadieläraren Åsa Girgensohn kortfattat går igenom en massa geografiska begrepp som är bra att kunna. Håll i hatten för här går det undan :-)

Spara som favorit
          

Genomgång (13:13 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens klimatzoner, havsströmmar och annat grundläggande som har med geografi att göra.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens vegetationszoner samt var världens befolkning bor.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (3:11 min) där läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om några konsekvenser av klimatförändringar.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:07 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordens fyra klimatzoner och olika naturtyper.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:09 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund tar sig an klimathotet och växthuseffekten. Vilka följder får uppvärmningen av jorden, den s.k. växthuseffekten? Vad kan vi göra åt klimathotet? Powerpoint med begripliga fakta att läsa själv eller lyssna till.

Spara som favorit
          

I det här klippet (14:55 min) går mellanstadieläraren Johan P igenom Europas klimatzoner, några olika typer av klimat och några vanliga typer av landskap som finns i Europa. Här förklaras också några begrepp som kan vara bra att känna till.(Geografi åk 4-6)

Spara som favorit
          

Genomgång (9:31 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om klimatfaktorerna: avstånd till ekvatorn, höjd över havet, vindar och havsströmmar, avstånd till hav (inlandsklimat, kustklimat).

Spara som favorit
          

Genomgång (11:16 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om nederbörd, vattnets kretslopp och varför regnar det så mycket i Cherrapunji.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (27:12 min) av SO-läraren Mats Lindberg som berättar om jordens klimat- och vegetationszoner. Här förklaras också massor av geografiskabegrepp som hör till ämnet.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (2:43 min) av läraren Cecilia Gustafsson som på ett lättförståeligt sätt reder ut varför vi har olika årstider.

Spara som favorit
          

Filmklipp (2:05 min) från Filmo Cinebox Swedishfilm där du ges en överblick över jordens klimatzoner.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om vetenskap där du kan lära dig mer om tromber. Tromber är kraftfulla virvelvindar som uppstår i samband med kraftiga åskväder. Det är en marknära virvelvind, medan en virvelvind över vatten kallas skydrag...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans...

Miljökunskap handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi tillgodose våra behov...

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en...