+ Visa hela artikelserien
S

Internationell rätt, del 2: Folkrätt - krigets lagar och mänskliga rättigheter

Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna. Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.
Bild:

Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget var den första stora internationella rättsprocessen mot krigsförbrytare. Idag sköter den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag alla sådana ärenden.

Världens stater bestämmer själva om de vill vara med

Världens länder får enligt traktaträtten själva bestämma om de vill skriva under FN:s olika konventioner (juridiskt bindande avtal) om olika ämnen. FN har idag sju stora konventioner slutna till de mänskliga rättigheterna, till vilka det är kopplat ett övervakningsorgan (se avsnittet om mänskliga rättigheter). Länder som skrivit på de sju konventionerna måste rapportera till FN med jämna mellanrum. Det är även upp till andra länder att påverka att konventionerna följs. Detta kan bland annat göras via internationella påtryckningar av olika slag.

Men det är tyvärr inte alltid som internationella påtryckningar hjälper. Detta gäller särskilt när krig uppstått. Det är därför extra viktigt att det finns regler som värnar om människors rättigheter även i krig. Denna viktiga del inom det internationella rättssystemet regleras av folkrätten som vi nu ska fördjupa oss i.

Varför regler i krig?

Det är ingen självklarhet att reglerna i krig respekteras. Tvärtom. I många väpnade konflikter bryter man mot reglerna. Nu kanske du undrar om det är någon vits med att ha regler i krig när de ändå inte alltid respekteras. Svaret är ett klart och tydligt JA! Det är med krigets lagar som med samhällets lagar. De flesta är laglydiga medborgare och följer bestämmelser. Med det kommer alltid att finnas sådana som bryter mot reglerna. Utan regler kommer de som deltar i krig inte att veta var gränsen går. Och utan regler kommer vi inte att kunna straffa dem som bryter mot reglerna.

”Det finns begränsningar till och med för krig och om gällande regler följdes i större utsträckning skull det gå att undvika mycket lidande. En ljusglimt är dock att många överträdelser blir uppmärksammade. Ett annat framsteg är att ansvariga allt oftare ställs till svars för sådana handlingar.” (Jacob Kellenberger, Internationella rödakorskommittén, ICRC:s ordförande)

Folkrätt

Folkrätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera. Två delar av folkrätten som finns till för att skydda individer är den internationella humanitära rätten, ofta kallad krigets lagar och mänskliga rättigheter.

Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.

Den internationella humanitära rätten

Den internationella humanitära rätten, krigets lagar, är de regler som stater har kommit överens om för att skydda människor och minska mänskligt lidande under krig. Syftet med den humanitära rätten är att skydda personer som inte deltar i kriget och ge skydd åt civila och stridande.

Den humanitära rätten kan inte förhindra krig men om den följs blir effekterna av krig lindrigare och gör freden möjlig när kriget väl är över. Därför är det viktigt att sprida information om och utbilda i internationell humanitär rätt innan en väpnad konflikt bryter ut.

Den humanitära rätten består av två delar:

  • Regler som skyddar de som inte deltar i striderna, exempelvis civila, sårade och sjuka soldater och krigsfångar. Dessa får inte angripas utan ska skyddas och respekteras.
  • Regler för de som strider. Dessa regler syftar till att skydda de stridande mot onödigt lidande och överflödig skada genom att de begränsar vilken typ av vapen och vilka stridsmetoder som får användas.

Svaret på frågan om krig har lagar är ja. Frågar du om dessa lagar alltid följs så är svaret nej. När strider visas på TV kan det mycket väl se ut som om allt är tillåtet i krig. Men egentligen finns det regler som beskriver vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

De viktigaste reglerna finns i Genèvekonventionerna. Konventionerna utgår från respekten för individen och människovärdet. De ska säkra att soldater får behandling om de blir sårade eller tillfångatagna av fienden. Reglerna säger också att ingen, varken krigsfångar eller civila, får torteras eller våldtas. Konventionerna är också regler som skyddar människor som inte deltar i väpnade konflikter. Sedan konventionerna, själva lagarna med ett annat ord, kom till i 1949 har de byggts ut med flera tillägg. Det har till exempel varit nödvändigt att lägga till bestämmelser om inbördeskrig. I de allra flesta av de krig som pågår idag, kommer de grupper som krigar från samma land.

194 stater har anslutit sig till Genèvekonventionerna.

Bild:

Krigsförbrytelser har förekommit i alla tider. Bilden visar en händelse under Napoleonkrigen där en fransk trupp arkebuserar några spanska frihetskämpar. Detalj från en målning gjord av Francisco Goya (1746-1828).

Fyra Genèvekonventioner och tre tilläggsprotokoll

Första Genèvekonventionen
Den första Genèvekonventionen innehåller regler om behandling av sårade och sjuka soldater vid strider i fält. Reglerna skapades ursprungligen år 1864 på initiativ av Röda Korsets grundare Henry Dunant.

Andra Genèvekonventionen
I takt med att krigsmetoderna ändrades insåg man att det också behövdes regler för krig till sjöss. År 1899 antogs den andra Genèvekonventionen om behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna vid strider till sjöss.

Tredje Genèvekonventionen
Efter första världskriget enades staterna om att reglerna för behandling av krigsfångar behövde förbättras, vilket resulterade i den tredje Genèvekonventionen år 1929.

Fjärde Genèvekonventionen
Under andra världskriget drabbades fler civila än soldater av krigets verkningar. 1949 enades staterna därför om en fjärde Genèvekonventionen, om skydd för civila i krig. Samma år reviderades de tidigare tre konventionerna. Därför säger man att de fyra Genèvekonventionerna är från 1949.

Krigföringen har förstås ändrats sedan 1949 och krigets regler måste anpassas efter utvecklingen. Men det skulle vara ett alltför omfattande arbete att ännu en gång skriva om Genèvekonventionerna och att sedan vara säker på att alla som tidigare undertecknat dem skulle ansluta sig på nytt. Därför har man valt att förbättra skyddet i väpnade konflikter i tre tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollen har samma status som Genèvekonventionerna.

Efter krigen i Korea (1950-53) Vietnam (1960-75) förstärktes skyddet för civilbefolkningen i Tilläggsprotokoll I och II. De tillkom år 1977. Därefter har vi fått ett tredje tilläggsprotokoll, om den röda kristallen som nytt skyddsemblem. TP III kom år 2005.

Tilläggsprotokoll I
Reglerna i första tilläggsprotokollet gäller i internationella väpnade konflikter och försöker täcka en del av luckorna i Genèvekonventionerna från 1949. Det innehåller bland annat särskilda regler för skydd av kvinnor, barn, miljön och flyktingar. Vissa regler har också förtydligats.

Tilläggsprotokoll II
Genèvekonventionerna gäller i krig mellan stater. Men många väpnade konflikter utspelar sig inom stater. Därför skapades skyddande regler också för icke-internationella konflikter, inbördeskrig. Det andra tilläggsprotokollet utvecklar de få regler för interna väpnade konflikter som finns i Genèvekonventionerna.

Tilläggsprotokoll III
Detta tilläggsprotokoll lägger till den röda kristallen, förutom röda korset och röda halvmånen, som skyddssymbol. Dessa symboler innebär att länder lovar att respektera dessa symboler som skyddsemblem för sårade, sjuka och för sjukvårdspersonal i krig.

Kristallen kom till för att hitta ett helt neutralt märke, eftersom det röda korset ibland felaktigt tolkas som en religiös symbol. Kristallen kan också lösa problemet för några stater som inte velat ha, eller inte kunnat välja mellan, det röda korset och den röda halvmånen som skyddsemblem.

Genèvekonventionerna innebär i korthet

  • Grundtanken i konventionerna är att skydda dem som inte är delaktiga i striderna.
  • Civilbefolkningen ska skyddas.
  • Parterna i en konflikt måste alltid skilja mellan den civila befolkningen och de stridande för att skydda civilbefolkningen och civil egendom. Varken civilbefolkningen som helhet eller enskilda civila får anfallas.
  • Civil egendom får inte anfallas.
  • Anfall får endast riktas mot militära mål. De stridande parterna ansvarar för att ingen sammanblandning av militär och civil verksamhet sätter civilsamhället i fara.
  • Den som inte längre deltar i striderna ska skyddas.
  • Det är förbjudet att döda eller såra en motståndare som tydligt uttrycker avsikt att ge upp motståndet eller som på annat sätt är försatt ur stridbart skick. Personer som inte längre deltar i striderna ska alltid skyddas och behandlas humant. De har rätt att upprätthålla kontakten med sina anhöriga och att ta emot stöd.
  • Sårade och sjuka ska skyddas.
  • Sårade och sjuka måste tas omhand. Den som är i störst behov av vård ska först få vård – oavsett om det är vän eller fiende. Sjukvårdspersonal, sjuktransporter, sjukhus och sjukhusutrustning ska skyddas.
  • Skyddsemblemen måste respekteras.
  • Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på en vit botten är skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig. Personer, byggnader eller föremål som bär dessa emblem ska respekteras och skyddas av parterna.
  • Kriget får inte orsaka onödigt lidande.
  • Parternas rätt välja vapen eller stridsmetoder är begränsad. Det är förbjudet att använda vapen eller stridmetoder som orsakar överdrivna skador eller onödigt lidande. Det är förbjudet att använda vapen och stridmetoder som är urskillningslösa.
  • Familjer har rätt att hålla kontakt och att återförenas.
  • Familjemedlemmar som har förlorat kontakten under konflikten har rätt att få hjälp med att återupprätta den. Familjer som splittras i samband med en konflikt ska få möjlighet att återförenas.

Vilka lagbrott kan bestraffas?

Nationella och internationella domstolar kan utdöma straff för tre typer av internationella förbrytelser: krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.

Krigsförbrytelser:
En krigsförbrytelse är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt, alltså mot de regler som gäller i krig. Krigsförbrytelser kan begås mot både civilbefolkning och militärer. Exempel på krigsförbrytelser är mord eller misshandel av civila eller krigsfångar, användning av olagliga vapen, förstörelse av civil egendom och tortyr.

Folkmord:
Folkmord är avsiktligt utrotning av vissa folkgrupper, som till exempel en viss religiös eller etnisk grupp. För att bli dömd för folkmord måste den tilltalade ha haft en tydlig avsikt att utplåna den aktuella gruppen av civila. Den tilltalade måste ha haft en klar plan för utplåning för att det ska räknas som folkmord. Nazisternas försök att utplåna Europas judar under andra världskriget var utgångspunkten för definitionen av folkmord. Folkmord kan ske i både krig och fred.

Brott mot mänskligheten:
Brott mot mänskligheten är ett slags mellanting mellan en krigsförbrytelse och ett folkmord. Där krigsförbrytelser kan vara tillfälliga och begås mot enskilda människor är brott mot mänskligheten systematiska övergrepp som omfattar många människor. Men övergreppen riktas inte mot en speciell grupp, som till exempel en etnisk eller religiös grupp, som det måste göra för att det ska kallas för folkmord. Övergrepp som till exempel mord, tortyr, våldtäkt eller tvångsförflyttning riktas mot civilbefolkningen i allmänhet.

Hur straffas brotten?

Både nationella och internationella domstolar kan vidta rättsliga åtgärder mot krigsförbrytelser.

Nationella domstolar:
Alla länder som har undertecknat Genèvekonventionerna måste ha ett rättssystem för bestraffning av dem som begår krigsförbrytelser. I de nationella domstolarna kan länderna väcka åtal mot sina egna invånare och andra som vistas på landets territorium. Förbrytelserna behöver inte ha skett i det land där personen blir åtalad.

Internationella domstolar:
Problemet med att få nationella domstolar att ta upp mål har lett till att man har upprättat internationella domstolar. De senaste tio åren har dessa spelat en allt viktigare roll. Den första och mest kända internationella domstolen kom till precis efter andra världskriget och uppkallades efter den tyska staden Nürnberg där den hölls. Nürnbergtribunalen vidtog rättsliga åtgärder mot nazisterna, som hade begått grova brott mot folkrätten under andra världskriget.

Röda Korsets uppdrag

Även om alla länder har undertecknat Genèvekonventionerna, bryts det mot dessa regler i krig. Krigsfångar förödmjukas på TV eller etniska grupper förföljs. Sker detta kan landets ledare och de som krigar ställas inför internationell domstol och straffas, vilket har hänt till exempel efter folkmordet i Rwanda och krigen på Balkan. Reglerna fungerar även förebyggande. Ett land i krig behöver vänner som kan hjälpa till med pengar eller varor samt föra ens talan internationellt. Om hela världen kan se på CNN att man inte följer Genèvekonventionerna kanske de vänner man har säger ifrån. För vem vill vara vän med ett land som bryter mot dessa lagar?

Röda Korset uppmärksammar alltid när brott sker mot Genèvekonventionerna. Röda Korset och Röda Halvmånen (samma organisation men har olika symboler i olika länder) finns i 187 länder och är därför en organisation som många lyssnar på. Röda Korset befinner sig ofta också på plats i krig för att hjälpa utsatta och har därför förstahandsinformation om vad som händer.

Röda Korset och Genèvekonventionerna
Röda Korset har ett särskilt uppdrag att som neutral, oberoende, humanitär organisation skydda och hjälpa människor som drabbas av krig.

Internationella rödakorskommittén, ICRC, är Genèvekonventionernas beskyddare och övervakar att krigets lagar följs och att de utvecklas i takt med krigföringen.

Uppgift att utbilda
Röda Korset har också en viktig uppgift i att utbilda om internationell humanitär rätt, krigets lagar, och att efterforska saknade anhöriga och medverka till att familjer kan återförenas.

Exempel på brott mot den humanitära rätten

Barnsoldater
I detta nu borde tiotusentals soldater sitta i skolbänken. Det handlar om barnsoldater. På vissa platser i världen skickas barn så unga som sju år ut i krig.
De flesta barnsoldater tvingas till att vara barnsoldater och utföra våld och mord. Ett sätt att rekrytera barnsoldater är att vuxna soldater kidnappar barnen på gatan eller i skolan och för dem till militärläger. Här utsätts barnen för tortyr, våldtäkt och ofta är de även tvingade att döda andra barn. När barnen skickas ut i krig är de ofta fyllda med droger för att de ska vara för avtrubbade för att veta vad de gör.

Om barnsoldater har turen att överleva eller fly väntar nya problem, exempelvis psykiska problem som flashbacks och drömmar om det de varit med om. Detta kallas posttraumatiskt stressyndrom. Det kan också vara svårt för barnets familj att förstå att deras barn har skjutit ihjäl folk. En del familjer har därför svårt ta sina barn tillbaka.
Enligt barnkonventionen som är en del av de mänskliga rättigheterna och krigets lagar, så är det förbjudet med barnsoldater. Barn ska vara skyddade i krig. Barnkonventionen innehåller också regler för barns rätt till utveckling, trygghet och skydd samt barns rätt till medbestämmande. I konventionen står det att varje land ska vidta alla tänkbara åtgärder för att skydda och vårda barn som drabbas av krig. Barn under 18 år får inte delta i strid eller rekryteras som soldater. I stort sett alla stater i världen har ställt sig bakom Barnkonventionen. Undantagen är t ex USA och Somalia.

Tortyr
Den som har utsatts för tortyr behöver vård och behandling för att bearbeta sina trauman och därigenom få möjligheten att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. I Norden bor ungefär en och en halv miljon människor som flytt från sina hemländer och av dem har uppskattningsvis 25 procent blivit utsatta för tortyr.

Tortyr ger livslånga trauman för de som blivit utsatta, men även deras familjer och samhället påverkas. Om den torterade inte får någon vård eller behandling så finns stor risk att smärtan och trauman förs vidare till nästa generation som sedan också behöver behandling.

Röda Korset har behandlingscenter för krigsskadade och torterade på fem platser i Sverige. Målet är att människor som utsatts för krigstrauma och tortyr får den vård som behövs för att de i så stor utsträckning som möjligt ska kunna återfå sin psykiska, fysiska och sociala hälsa. Cirka 1 200-1 300 patienter går i behandling på Röda Korsets behandlingscenter varje år. Vård och behandling ges av psykoterapeuter, psykologer, socionomer, sjukgymnaster och läkare. Röda Korset arbetar också med kunskapsspridning, opinions- och påverkansarbete för att patientgruppen ska få sin rätt till hälsa och behandling tillgodosedd både i Sverige samt internationellt.

Forskare menar att användandet av tortyr har ökat sedan den 11 september 2001 i jakten på terrorister. Detta är väldigt oroväckande eftersom det är demokratier som har börjat ta fram och utveckla användandet av tortyr igen.
 

Text: Jacob Ingelgren, Konsulent - skolfrågor och e-learning, Lärande och Humanitära värderingar, Svenska Röda Korset
Hemsida: Svenska Röda Korset

Publicerad: 02 mars 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016

Annons