Samerna är ett ursprungsfolk i norra Skandinavien med en egen historia. Bilden visar samer som tillvaratar skjutna renar. Målning av Johan Tirén (1853-1911).
M

Samernas historia

Det finns väldigt litet källmaterial från nordligaste Sverige och Norden före 1500-talet. De tidigaste författarna, som tros skriva om samer, skriver om ett annorlunda folk långt bort från deras eget samhälle. De hade aldrig träffat samerna själva, utan skrev bara ner hörsägner. Samerna ansågs som ett fascinerande och exotiskt folk. Att både män och kvinnor jagade ansågs till exempel som märkligt.

Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmi.

 Redan för kanske 9000 år sedan var norra Skandinavien bebott. Små grupper av ett jägar- och samlarfolk koloniserade landet från olika håll. Det gemensamma för dessa var att de bosatte sig där det fanns villebråd. När viltet eller fisket slog fel flyttade man vidare. Det var detta folk som långt senare kom att bli samer. Jakt på bland annat ren och älg krävde både större kunskap och organisering av jakten.

För det stora flertalet var det jakten och fisket som gjorde att man överlevde. Havskusterna, insjöarna och älvarna gav de mest säkra fångsterna.

Redan tidigt började omgivande folk bedriva handel med samerna. De vanligaste varorna samerna kunde leverera var skinn av ekorre, mård, utter, bäver, räv, järv, lo, björn och ren. Även gråfågel, tjäder, orre och järpe var en vanlig handelsvara.

Sijdan – det samiska samhället

Innan samerna införlivades i nationalstaterna hade de organiserat sitt samhälle i form av siidor. Dessa siidor hade bestämda gränser och inom siidan fördelades jakt- och fiskerättigheter.

Basen för försörjningen var under flera 1000 år familjegruppen. Två till tre familjer höll ihop och fiskade och jagade tillsammans. När vildrensjakten blev det viktigaste försörjningssättet vid 1500-talet f. Kr växte ett nytt samhälle fram, sijddasamhället. Sijddans storlek motsvarade ett effektivt jaktlag och bestod av ungefär tio familjer.

Varje sijdda hade ett eget område, där bara sijddans invånare fick jaga och fiska. Gränserna för dessa territorier var kända för alla i den egna och de omgivande sijddorna. I sijddan fanns tryggheten och gemenskapen. Sijddans medlemmar förväntades visa solidaritet och lojalitet med sijddan genom att hjälpa till med anskaffandet av föda. För den som inte kunde jaga själv delade sijddans folk med sig av bytena.

Staternas kamp börjar - territorieanspråk och mission

När Sápmi på medeltiden på allvar drogs in i de omgivande staternas intressesfär betraktades landet som öde. Var och en av nationalstaterna ville få kontroll över detta land och dess rikedomar. Under flera hundra år tvistade de om vem som egentligen hade rätten till landet i norr.

Liksom i andra delar av världen har kyrkorna i Norden och Ryssland stöttat sina staters regeringar i deras strävan att ta makten i nya områden. I Guds namn tog de sig rätten att fördöma samernas tro. På så sätt understödde kyrkan staternas territorieanspråk i Sápmi.

Kyrkan i Sverige inledde sin missionsverksamhet på allvar i början av 1600-talet, då kyrkor byggdes på flera platser i Sápmi. Kyrkans mål var att kristna de hedniska samerna. Svenska kronans avsikt var att utvidga Sveriges territorium åt norr. Karl IX ville komma åt det fiskrika Norra Ishavet och dess betydelse för handeln. För att visa grannländerna att här borde han ha företräde kallade han sig ”de lappar i Nordanlandens konung”.

Sverige tog visserligen upp skatt av samerna i området, men det räckte inte för att hävda rätten till landet, eftersom även Danmark/Norge och Ryssland tog upp skatt här. Det bästa sättet att kunna säga att landet var svenskt var om här bodde svenskar, men det var svårt att få svenskar att flytta hit. Och folket som redan bodde här, samerna, var varken svenskar, norrmän eller ryssar. Men om samerna kristnades och betalade skatt till svenska kronan kunde de räknas som svenska undersåtar och landet de bebodde kunde kallas svenskt.

Skatt till flera länder

Vid medeltiden konkurrerade tre länder om makten i norr: Sverige/Finland, Danmark/Norge och Ryssland. I norr fanns det fiskrika Ishavet och här gick de åtråvärda handelsrutterna till Archangelsk, något som kunde ge goda inkomster till den som kontrollerade området. Ländernas syn var att skatteuppbörd gav överhöghet över området. Varje land var intresserat av att hävda sin rätt till området och sin rätt till att ta upp skatt av samerna som bodde här. Det ledde till att samer i vissa trakter tvingades betala skatt till två eller tre länder samtidigt. Först 1751 upphörde Sverige/Finland och Danmark/Norge att ta upp skatt från samma samer. Ryssland och Danmark/Norge fortsatte att ta upp skatt fram till 1809.

Koloniseringen av Sápmi

Trots skattskrivning och tvångskristnande betraktades samerna som oberäkneliga av svenska staten. Deras rörlighet som nomader var hotfull och de kunde inte säkra statens anspråk på territoriet i norr.

För staten fanns då bara en utväg: svenska bönder borde flytta till ödemarken och odla upp den. En jordbrukande, bofast befolkning, visste man var man hade och gjorde att man kunde hävda territorialrätt till landet.

Intresset från svenskarna för att flytta norrut var dock svagt. Redan Gustav Vasa hade varit intresserad av att få folk att flytta till ödemarken i norr. Men det som på allvar väckte svenska statens intresse för att kolonisera lappmarken var upptäckten av silver i Nasafjäll 1634. När Sverige hade en silvergruva i lappmarken blev det än viktigare att hävda svenskt territorium.

Hur skulle man då bära sig åt för att locka nybyggare norrut? Lösningen blev Lappmarksplakatet som kom 1673. Där stadgades att den som bosatte sig i lappmarken skulle få 15 års skattefrihet och slippa gå ut som soldat i krig. Det sistnämnda var säkert inte ett dåligt löfte, för vid den här tiden låg Sverige ofta i krig. Eftersom samernas bidrag till statskassan ansågs som väsentligt, stadgades att nybyggarna inte fick störa samerna i deras näringsutövning och inte heller ta upp mark på deras lappskatteland, utan bara på sådant land som ansågs som obrukat.

Så småningom förstod man från statligt håll att det var nödvändigt att klarlägga näringsfördelningen mellan nybyggare och samer. 1749 kom därför lappmarksreglementet. I det fastslogs att nybyggaren i första hand skulle ägna sig åt odling och kreaturshållning. För att han inte skulle inkräkta för mycket på samernas näring, skulle han inte ägna sig alltför mycket åt jakt, däremot hade han rätt att fiska i de samiska fiskevattnen. Jakt- och fiskerättigheterna sträckte sig i en halv mils radie runt nybygget, men slåtterängarna fick innehas på längre avstånd. Nu öppnades nybyggesrättigheterna även för samerna.

De styrande ansåg att samer och nybyggare utan problem skulle kunna leva sida vid sida, eftersom de skulle idka olika näringar. Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel och nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. I verkligheten gick det inte att livnära sig enbart på odling i det karga klimatet.

Konflikter

Fram till mitten av 1700-talet var samernas ställning fortfarande förhållandevis stark i lappmarken. I domstolstvister om marken med nybyggare vann samerna för det mesta. Renskötseln betraktades som en viktig näring vid sidan av nybyggarnas jordbruk och boskapsskötsel.

I takt med att fler nybyggare flyttade in ökade konflikterna. Samerna tvingades se på när nybyggarna slog sig ned på lappskatteland. Särskilt konflikter rörande fiskesjöar kom upp i tinget. Nybyggaren hade då slagit sig ned vid en samisk fiskesjö och den ursprunglige ägaren hade inte längre tillträde till sjön. Ofta var det inte tillräckligt att fiskesjön låg på samens skatteland. Samen kunde inte förhindra nybyggaren från att slå sig ned där. Nybyggarna i sin tur anklagade samerna för att låta sina renar riva ner höhässjor och trampa ner växtligheten. Efter mitten av 1700-talet förändrades myndigheternas syn på markrättigheter och samerna förlorade hädanefter allt oftare i domstolstvister med nybyggarna.

Jaktens och fiskets betydelse som näringsgren har minskat

Idag är jakten och fisket av mindre betydelse. De kustsamer som i långa tider livnärde sig på fiske längst den nordnorska kusten har blivit utkonkurrerande av flytande fiskefabriker som dammsuger havet på fisk. Fisket i insjöar och älvar är säsongsbetonat och enbart en binäring. Jakten på pälsdjur är också en binäring som många samer ägnar sig åt. För renskötande samer är dock jakten och fisket fortfarande ett viktigt komplement till renskötseln.

Gränser av i dag

De gränser som de nordiska staterna dragit upp i Sápmi är ofta ett hinder, både näringsmässigt och kulturellt. Dagens renbeteskonvention mellan Norge och Sverige ses, åtminstone av de svenska samerna, som ett hinder. Många menar att renskötseln i gränsområdena hade varit effektivare utan konventionen.



Landet Sápmi och dess folk

Det geografiska Sápmi sträcker från Idre i Dalarna i söder, till ishavet i Norge i norr och till Kolahalvön i Ryssland i öster. Nationsgränserna mellan de skandinaviska länderna och Ryssland delade det samiska folket i fyra stater. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

Tidigare i det gränslösa Sápmi rörde sig samerna fritt över ett område som sträckte sig från mellersta Norge till mellersta Sverige, Finland och nuvarande norra Ryssland.

Under hela 1900-talet har skandinaviska forskare hävdat att samerna är en folkgrupp som vandrat in från norr och öster. Från de stora bergskedjorna i Sibirien under sen medeltid. Forskningen om samernas ursprung och härkomst har i många fall varit en förtäckt del i staternas politiska strävande efter överhöghet. De har legat i de förhärskande samhällsklassernas intresse att leda i bevis att samerna inte är norra Skandinaviens urfolk.

Men i Sápmi bor och lever en folkgrupp som har sina rötter i Sápmis jord. Djupare än och före någon annan nu levande folkgrupp. Med hjälp av den senaste tekniken har dagens arkeologer och historiker kommit fram till den slutsatsen. Till och med ännu mera långtgående än så.

Det finns mycket som tyder på att samerna inte bara är Skandinaviens urinvånare. Modern genetisk och arkeologisk forskning pekar mot att dagens samer är de sista resterna av hela Europas ursprungsbefolkning. Det idag äldsta levande folket, med en unik sammansättning gener, som härstammar från fångstfolket som följde inlandsisens smältande rand till Skandinavien. Från ett liv i skandinaviska kustområdet och taigaskogarna pressas samerna slutligen upp i fjällområdet av germaner och finsk-ugriska stammar.

Viktiga orter i Sápmi är:

Lujávri/Lovozero: huvudort för samerna i Ryssland
Enare/Anár: här finns finska Sametingets kansli
Karasjok/Káráśjohka: här finns norska Sametingets kansli och NRK Sámi Radio Kautokeino/Guovdageaidnu: här finns flera samiska institutioner bl. a. Samiska högskolan och Nordiskt Samiskt Institut
Kiruna/Giron: här finns svenska Sametingets kansli, Samiska teatern, SR Sámi Radio och SVT Sápmi Jokkmokk/Jåhkåmåhkke: här finns lokalkontor för Sametinget, Samernas utbildningscentrum och Ájtte - Svenskt Fjäll- och Samemuseum
Östersund/Staare: här finns lokalkontor för Sametinget, Nationellt Samiskt Informationscentrum och Gaaltije - Sydsamiskt kultur- och informationscentrum
 

Text: Anna Skielta, informatör Samiskt informationscentrum
Hemsida: Sápmi

Läs mer om

Det finns väldigt litet källmaterial från nordligaste Sverige och Norden före 1500-talet. De tidigaste författarna, som tros skriva om samer, skriver om ett annorlunda folk långt bort från deras eget samhälle. De hade aldrig träffat samerna själva, utan skrev bara ner hörsägner. Samerna ansågs som ett fascinerande och exotiskt folk. Att både män och kvinnor jagade ansågs till exempel som märkligt.

Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmi.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Samernas historia

av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vill du som lärare undervisa om samer? Här finns i så fall några hjälpmedel som hjälper dig att stärka och lyfta fram skolundervisningen om samerna, Sveriges enda urfolk.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?
av:
Samiskt Informationscentrum och Sametinget
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Sällan diskuterar vi de fördomar om samer och stereotyper av samer som florerar. I den här publikationen presenteras några av dem. Materialet presenteras i serieform och riktar sig i första hand till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
av:
Jordbruksdepartementet och Sametinget
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Boken "Samer - ett ursprungsfolk i Sverige" handlar om samer i nutid och dåtid. Den är utmärkt som undervisningsmaterial i grundskolan.

Artiklar om Samernas historia

S
Åsa Virdi Kroik
2014-01-05
Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga religion. Men man vet att samerna någon gång i historien slog sig ner som jägare och fiskare i det...
L
Anna Skielta
2013-01-28
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

Länkar om Samernas historia

Sortera efter:
          

Genomgång (6:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om samerna.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (4:42 min) där läraren Mattias Södergren berättar om Sveriges nationella minoriteter. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:06 min) där läraren Maria Blomkvist berättar kortfattat om de fem nationella minoriteterna i Sverige.

Spara som favorit
          

Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om samernas historia ur ett socialistiskt perspektiv.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

I media porträtteras samer ofta som de som står för det rena, det fina och ursprungliga, och inte sällan som människor som fallit offer för vår moderna, västerländska kultur. Här är ett försök att motverka den bilden. Vad heter exempelvis hårddisk på samiska? Eller att messa? Beatrice Stenman är sydsame men bor i Tierp utanför Uppsala, mitt i den digitala kommunikationen och långt från rötterna i Lappland. Hon kan inte så mycket sydsamiska, men vill gärna lära sig mera för egen del och även för att föra språket vidare till sina barn. Beatrice får i uppgift att undersöka språkets betydelse. Hon gör det genom att samtala med en rad personer som har ett förhållande till frågan om ett eget språk som ett uttryck för rötter, identitet, erfarenhet och historia.

Spara som favorit
          

UR:s programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Spara som favorit
          

Landsbygdsdepartementet har i samarbete med Sametinget sammanställt en omfångsrik folder som du kan ladda ned i pdf-format (68 sid). I foldern kan du läsa om det samiska folket, kulturen, historien, religionen och livet i dagens svenska samhälle.

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida kan du se en intervju (28 min) där författaren Lilian O. Montmar berättar om sin dokumentärroman Maria Magdalena Mathsdotter - kungen, samekvinnan och den franske pastorn. Maria Magdalena Mathsdotter hade modet att skida ner till Stockholm och be kungen om hjälp med samebarnens skolgång. Det gav resultat.

Spara som favorit
          

Sapmi - en film om samerna och landet Sapmi. Bakom filmen står Samiskt Informationscentrum som driver webbplatsen Samer.se för dig som vill veta mer om samerna och Sameland.

Spara som favorit
          

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. På Focus Laponias hemsida hittar du massor av information om Lappland och landskapets historia från stenålder till nutid.

Spara som favorit
          

Artikel på Sametingets hemsida där Ewa Ljungdahl berättar om det samiska kulturlandskapet. Ofta får vi höra att vår fjällkedja är Europas sista vildmark, ett naturlandskap opåverkat av människan. Men så är det inte. Framförallt är det ett samiskt kulturlandskap... Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.

Spara som favorit
          

På Vetamix webbsida kan du se en kort dokumentär (3:54 min) om samerna och deras land, Sameland. Samerna har en egen livsstil som bygger på gamla traditioner. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia du kan läsa om samedebatten i 1800-talets svenska riksdag. Den svenska samepolitiken under 1800-talet brukar betecknas som rasistisk eller åtminstone vulgärdarwinistisk. Det stämmer från ungefär 1880 och framåt, men decennierna dessförinnan fanns det en stark opinion för samernas sak...

Spara som favorit
          

På danska radio/tv-kanalen DR:s webbsida hittar du en faktasida om Nordens minoriteter och ursprungsfolk. Här kan du bland annat läsa kortfattat om samernas historia, kultur och långa väg till erkännande.

Spara som favorit
          

Krönika i Aftonbladet där Herman Lindqvist berättar om den svenska statens förhållande till samerna under 1700-talet. 1789 utlystes en tävling om de bästa förslagen för att få in samerna i det svenska samhället. Vinnaren föreslog att de med våld skulle tvingas bort från sin nomadtillvaro, att barnen skulle tas ifrån dem och uppfostras av samhället. Samerna som fanns här långt före svenskarna har genom historien mötts av nonchalans och illvilja...

Spara som favorit
          

På den här skolanpassade webbplatsen kan du läsa om Sveriges urfolk, samerna. Du får veta mer om samisk historia och samiskt liv idag. Du får möta några samer som berättar om sig själva och du får också möjlighet att fundera på vem du är. Webbplatsen bygger till stor del på Nordiska museets utställning Sápmi.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att förfäderna levde kvar som...

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans uppgifter ingår att värna om dessa...

Relaterade taggar