Bild:
M

Vitrysslands historia

De vitryska områdena tillhörde först Kievriket och sedan det Litauiska storhertigdömet, som blev en union mellan Polen och Litauen. Polens delning i slutet av 1700-talet ledde till att Vitryssland inlemmades i det tsarryska imperiet, med förryskning och ortodox religion. Efter första världskriget blev Vitryssland en sovjetrepublik med hårt förtryck. Andra världskriget blev förödande för Vitryssland, som först ockuperades av Nazityskland och därefter åter intogs av röda armén.

Trakterna vid floderna Dnepr, Pripjat, Dvina och Bug har varit befolkade i årtusenden. De första östslaviska folkgrupperna kom under 600-talet till vad som idag är Vitryssland och hade på 800-talet brett ut sig över hela området. De levde som jägare, fiskare och samlare.

Under 900-talet var Vitryssland en del av Kievriket, den första östslaviska statsbildningen. När Kievrikets härskare prins Jaroslav den Vise dog 1054 splittrades riket i ett antal stadsstater. En av dem, Polatsk, blev embryot till dagens Vitryssland.

Efter tatarernas invasion av Kievriket på 1200- och 1300-talen kom de vitryska områdena att ingå i Litauiska storhertigdömet. De slaviska folken var i majoritet i detta rike och kom därför att få ett stort kulturellt inflytande. Det officiella språket i Litauen var baserat på gammal kyrkslaviska, en föregångare till vitryska och ukrainska.

Lublinunionen

Vid slutet av 1300-talet konverterade den litauiske storhertigen Jogaila från hedendom till katolicism. Samtidigt gifte han sig 1386 med den endast tolv år gamla polska drottningen Jadwiga. Därmed ingick Polen och Litauen en personalunion. Det nya mäktiga riket sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Det litauiska storhertigdömet gick samman helt med Polen genom Lublinunionen 1569. Den vitryska adeln övergick från ortodox kristendom till katolicism. Vitryska ersattes gradvis som statsspråk av latin och polska.

På 1600-talet rådde social oro och nöd i Vitryssland. De allra flesta vitryssar var fattiga bönder. 1648–1654 misslyckades flera revolter mot de polska jordägarna. Många vitryssar flydde till de ukrainska stäpperna för att bli kosacker.

Polens tre delningar 1772–1795 skulle få ett avgörande inflytande på den vitryska historien. För varje delning fick Tsarryssland en allt större del av Vitryssland, och till sist var nästan hela landet inlemmat i det ryska imperiet.

Under de nya herrarna upphörde det självstyre som Vitryssland haft under Polen-Litauen, och på 1800-talet inleddes en hård förryskningspolitik. Den grekisk-katolska kyrkan (se Religion) upplöstes, och 1840 förbjöds namnet Vitryssland. Området delades upp i ryska provinser. Från 1859 till 1906 var utgivning av skrifter på vitryska förbjuden liksom användning av vitryska i skolundervisningen.

Bönderna var fjättrade i livegenskap, vilket innebar att de var tvungna att tjäna en godsherre och inte hade rätt att flytta. När livegenskapen avskaffades i det ryska imperiet 1861 bestod det vitryska folket av lantarbetare och några få jordägare. Trots att bönderna blev fria hade de allra flesta varken jord eller inflytande. Istället påtvingades de det ryska språket, den ortodoxa tron, kännbara skatter och i männens fall en 25 år lång militärtjänst åt tsaren.

Vitrysk nationalism

Från 1800-talets mitt växte det nationella självmedvetandet i Vitryssland. 1863 manade upprorsmannen Kastus Kalinowski till revolt mot tsaren. Många vitryssar tog till vapen, men bondehären krossades av ryska trupper. Kalinowski, idag sedd som anfadern för vitrysk nationalism, hängdes 1864.

Vid slutet av 1800-talet började Vitryssland industrialiseras, men få gagnades av den nya tidens utveckling. Istället bredde arbetslöshet och fattigdom ut sig. Många valde att söka lyckan på andra håll. 1867–1917 emigrerade nästan 1,5 miljoner vitryssar till främst USA och Sibirien.

Sedan Ryssland 1905 förlorat i krig mot Japan krävde Vitryssland ökad autonomi. Den ryske tsaren tvingades ge efter, och det vitryska språket blev åter tillåtet, liksom vitrysk litteratur och andra kulturyttringar.

Första världskrigets frontlinje klöv Vitryssland i två delar. Vid februarirevolutionen i Ryssland 1917 bildade vitryska nationalister och socialister ett råd i Minsk som eftersträvade visst självstyre för Vitryssland. Men när de ryska kommunisterna, bolsjevikerna, tog makten i november 1917 sändes trupper till Minsk och rådet upplöstes. Bolsjevikerna fick dock retirera undan framryckande tyska trupper, och i Brest-Litovsk-freden i mars 1918 fick Tyskland större delen av Vitryssland.

Samma månad utropade vitryska nationalister den Vitryska nationella republiken, men tyskarna erkände inte den nya statsbildningen. När tyskarna senare under året drog sig tillbaka ockuperade bolsjevikerna på nytt Minsk, och en vitrysk socialistisk sovjetrepublik proklamerades den 1 januari 1919. En månad senare förenades Vitryssland med Litauen i en litauisk-vitrysk sovjetrepublik med Vilnius som huvudstad.

Sovjetrepbuliken Vitryssland

I april 1919 gick polska trupper in i Litauen och Vitryssland, och båda förklarades vara delar av Polen. Först den 31 juli 1920 återtog bolsjevikerna Minsk, och i augusti återupprättades den socialistiska sovjetrepubliken Vitryssland, medan Litauen blev självständigt. Vitryssland omfattade endast östra delen av det område som befolkades av vitryssar. De västra delarna tillföll Polen genom Rigafördraget 1921. När Sovjetunionen upprättades 1922 blev Vitryssland en av delrepublikerna.

Under det sovjetiska systemet var alla partier utom kommunistpartiet förbjudna och all egendom förstatligades. Men det kaos som rådde efter inbördeskriget i början av 1920-talet fick den sovjetiske ledaren Vladimir Lenin att göra vissa avsteg från sina planekonomiska principer. Viss privat företagsamhet tilläts inom jordbruk, handel och småindustri. Under 1920-talet utvecklades Vitryssland såväl kulturellt som ekonomiskt. Många vitryssar fick det bättre ställt, det vitryska språket var tillåtet och kulturen blomstrade. Vid mitten av 1920-talet återfick Vitryssland också landområden i öster som ryssarna tidigare ockuperat.

När Josef Stalin tog makten vid 1920-talets slut hårdnade styret från Moskva. 1928 inleddes en brutal kollektivisering av jordbruket och privata jordlotter slogs samman till stora jordbrukskollektiv. Kampanjen mötte starkt motstånd från de vitryska bönderna. Bondeuppror bemöttes med förvisningar och fängslanden. Historieböckerna skrevs om för att visa att det vitryska folket alltid strävat efter att vara en del av Ryssland. Förföljelserna i början av 1930-talet riktades särskilt mot vitryska nationalister och intellektuella men kom 1936–1938 att omfatta alla grupper av befolkningen. Idag uppges från vitryskt håll att två miljoner människor föll offer för Stalins terror under denna period.

Polska och ryska Vitryssland förenas

Vitryssarna i Polen efter 1921 fick en annan historia. I början var denna nybildade polska stat tolerant mot minoriteter, men sedan skärptes tonen. Östra Polen, där vitryssarna bodde, förföll ekonomiskt, och många emigrerade till USA och Frankrike. Under marskalk Józef Piłsudskis styre (1926–1935) förföljdes vitryssarna i Polen. När röda arméns trupper i september 1939 tågade in i östra Polen jublade många och hälsade Sovjetunionen som en befriare. Det polska, västra Vitryssland förenades med det ryska, östra Vitryssland. Men många jublade för tidigt. Cirka 300 000 människor från västra Vitryssland deporterades till sovjetiska arbetsläger 1939–1941.

Andra världskriget blev förödande för Vitryssland, som 1941 ockuperades av Nazityskland. Under den två år långa ockupationen fick cirka 2,2 miljoner vitryssar sätta livet till, bland dem större delen av republikens judiska befolkning. Mer än en miljon byggnader förstördes, och städer som Minsk och Vitebsk lades i ruiner.

När röda arméns trupper ännu en gång trängde in i landet flydde många vitryssar västerut. Övergreppen fortsatte, men nu stod ryssar för förtrycket. Stalin beordrade omfattande deportationer av vitryssar som samarbetat med nazisterna eller suttit i tyska arbetsläger. Vid Jalta-konferensen 1945 bekräftade de allierade att den så kallade Curzon-linjen skulle bli Vitrysslands västgräns, vilket betydde att landets bägge hälfter återförenades.

Läs i Landguiden om Vitrysslands historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

De vitryska områdena tillhörde först Kievriket och sedan det Litauiska storhertigdömet, som blev en union mellan Polen och Litauen. Polens delning i slutet av 1700-talet ledde till att Vitryssland inlemmades i det tsarryska imperiet, med förryskning och ortodox religion. Efter första världskriget blev Vitryssland en sovjetrepublik med hårt förtryck. Andra världskriget blev förödande för Vitryssland, som först ockuperades av Nazityskland och därefter åter intogs av röda armén.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Vitrysslands historia

M
Carsten Ryytty
2016-05-10
Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela...

Länkar om Vitrysslands historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Klas-Göran Karlsson berättar om Kievriket. Tre stater är alla sprungna ur rusernas Kievrike: Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Hur historien om detta urhem ska skrivas bestäms mycket av nutidens konflikter. När Putin i dag kallar Kiev »Rysslands moder» uppfattas det som ett hot i Ukraina...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Vitryssland. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du läsa kortfattat om Vitryssland ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Vitryssland ur olika perspektiv. Vitryssland, officiellt Republiken Vitryssland, är ett land i Östeuropa. Vitrysslands huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD som handlar om Stalins och Hitlers folkmord under 1930-talet och andra världskriget. I ”Den blodiga jorden” beskriver Timothy Snyder utförligt den del av Förintelsen som föregick Auschwitz, i området mellan Östersjön och Svart havet. Den gedigna analysen sätter in både Hitlers och Stalins terror i ett nytt geografiskt och politiskt sammanhang...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Holowczyn 1708. Innan det katastrofala nederlaget skulle drabba den svenska armén vid Poltava 1709, skulle Karl XII dock vid den lilla staden Holowczyn i nuvarande Vitryssland skapa svensk krigshistoria. Här skulle han uppleva en av sina främsta segrar…

Spara som favorit

Annons

Relaterade ämneskategorier

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Vitrysslands geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Vitryssland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...

Relaterade taggar