L

Kanelbullen - en svensk tradition

Vi äter kanelbullar som aldrig förr. Antingen vi bakar dem själva, köper i butik eller i konditoriet. Går du in på macken så smyger doften inpå dig där också. Visst bli man sugen på en kanelbulle?

Man kan säga att den moderna kanelbullen skapades runt 1920. Då fanns varor som ransonerats under det första världskriget (1914-1918) tillbaka i butikerna igen. Varor som smör, socker, vetemjöl och kanel. På kaféerna kunde man få en kopp kaffe och en kanelbulle och i bagerierna kunde man köpa kanelbullar. Men alla hade inte råd. Ingredienserna var dyra, därför blev bullen också för dyr för vanligt folk.

Det var inte förrän i början av 1950-talet som bullbakandet i hemmen tog fart på allvar. Med bättre ekonomi hade man också bättre råd och bullen förvandlades från en lyxvara till en "fikafavorit". Dessutom hade inte kvinnorna kommit ut i arbetslivet i någon större utsträckning - dåtidens husmödrar arbetade i hemmen och de hade tid eller tog sig tid att baka både kanelbullar och andra goda kakor till kaffekalasen.

Så här står det i Bonniers Kokbok från den tiden: "Att baka är ett omtyckt hushållsarbete. Ett lyckat hembakt skänker ofta en större tillfredsställelse än andra hemsysslor."

Varför blir man då lite "beroende" av kanelbullar? Eller kakor överhuvudtaget?
- Sockret, säger forskarna och skakar på huvudet.
- Moderna människor lever i skuggan av sockerbomben.

Bild:

Ingredienserna i en kanelbulle är vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör. Fyllningen är kanel som blandas med smör och socker. Bullarna penslas med ägg och så strör man över pärlsocker.

Mycket som vi äter, betydligt mer än man tror, innehåller socker och längtan efter det söta i kakan eller bullen har lite med vårt behov av tröst att göra. Förr tröstades eller belönades  barn med en sirapsmacka, idag tar vi en kanelbulle istället.

"Saft och bullar" är ett begrepp i böcker och på film. Hos Astrid Lindgren till exempel.

Tryggt och trivsamt och gott!

Den svenska "fikan" är unik och samtidigt självklar. Social gemenskap, ett trevligt avbrott av jobb eller studier. Idag tar vi inte sju sorters kakor till vårt kaffe längre, men "något sött vill man ju gärna ha".

Fikan med kanelbulle till är också något som numera går på export. I till exempel New York, där det svenska kafeet "Fika" är trendigt som aldrig förr och där korgarna med kanelbullar får fyllas på hela tiden.

Fika med kanelbulle är också något som står över allt politiskt bråk, åtminstone om man ska tro en enkät som Hembakningsrådet gjorde med Sveriges politiker för några år sedan. Alla fikar. Alla gillar en eller två kanelbullar till kaffet oavsett om man är röd eller blå eller mittemellan.

Kanelbullens dag

Det är också Hembakningsrådet som 1999 skapade "Kanelbullens Dag" den 4 oktober. Det blev succé direkt. Kanelbullen är symbolen för något som är gott och hemlagat. Något som står för omsorg och omtänksamhet. Och så luktar det ju så härligt.

- Det är roligt att fira kanelbullen, menar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Vi har ett behov av traditioner mitt i det moderna samhället där allting ska gå så fort.

Visste du att:

  • Äkta kanel kommer från ett träd inom familjen lagerväxter. Det är kanelträdets bruna bark som används som krydda. Trädet växer både vilt och odlas i Sri Lanka. Odlingar finns också i Indien, Vietnam, Burma och Kina.
  • Det latinska namnet på äkta kanel är Cinnamomum ceylanicum. Kanelbullens engelska namn är Cinnamon roll eller Cinnamon bun.
  • En del bullälskare menar att det inte är en äkta kanelbulle om inte kardemumma finns med. Andra vill även ha med lite rivet citronskal och russin.
  • I den klassiska "Hemmets Stora Bakbok" från 1934 finns visserligen receptet på kanelbullar med men då kallas det "kanelbröd".
  • Sverige importerar cirka 375 ton kanel varje år.
     
Text:
Eva Österlund
,
frilansjournalist och författare
Publicerad: 02 oktober 2012
Uppdaterad: 18 oktober 2016