+ Visa hela artikelserien
M

Så styrs USA: Kongressen

Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av två kammare: Representanthuset med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter.
Bild:

Kongressens sigill.

Representanternas hus (även kallad Representanthuset) omväljs vartannat år och delstaterna är representerade i förhållande till sin folkmängd. Senaten omväljs med en tredjedel vartannat år och har en mandattid på sex år. Varje delstat väljer två senatorer oavsett folkmängd.

Omsättningen av ledamöter i Kongressen är måttlig. Speciellt i Representanthuset där utmanarna har svårt att slå en person som ställer upp till omval.

Valdeltagandet i amerikanska val är lågt. Vid de kongressval som inte sammanfaller med presidentval röstar endast ca 40 procent av valmanskåren. Vid presidentval brukar deltagandet ligga omkring 60 procent.

Makdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Presidenten styr landet. Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi. Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.

Formellt sett har de båda organen ungefär lika stor politisk makt. Representanthuset har dock ett visst företräde när det gäller unionens inkomster. Representanthuset har också rätt att väcka åtal mot presidenten.

Den största politiska tyngden ligger i verkligheten hos Senaten, som även fungerar som en domstol.

Kongressen domineras av jurister, men under senare år har det blivit vanligare med andra yrken. I jämförelse med svenska riksdagsmän tjänar de amerikanska kongressledamöterna bra. Årslönen ligger över 175 000 dollar och dessutom tillkommer andra förmåner.

Bild:

USA:s kongress är landets högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington. På engelska kallas USA:s kongress ofta Capitol Hill efter kullen varpå dess huvudbyggnad är belägen.

Det finns ett stort antal utskott och underutskott i den amerikanska Kongressen. Underutskotten har fått allt större politisk betydelse eftersom sakkunskapen finns där och att debatterna ofta bevakas av radio och TV.

Bland allmänheten har Kongressen ofta haft ett dåligt rykte. Den betraktas som ineffektiv och ovillig att fatta snabba beslut. Många amerikaner anser att Kongressen är alltför villiga att höja skatterna och att spendera på onödiga program.

Partitroheten minskar alltmer i Kongressen. Även i viktiga frågor kan en ledamot gå emot partiets linje och driva egna beslut.

Kongressledamöterna har många medhjälpare. I genomsnitt har varje ledamot 35 personer till sin hjälp. Oftast är de mycket kvalificerade personer som hjälper ledamoten i hans arbete. Drygt 20 000 personer är anställda i utskott, underutskott och i de olika kanslierna.

Det finns omkring 20 000 lobbyister (som representerar organisationer och företag) i Washington som försöker påverka Kongressen att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Denna grupp har stor politisk makt och betraktas som en naturlig del i den amerikanska politiska processen.
 

Uppgifter och frågor

  1. Vad heter USA:s riksdag?
     
  2. Hur är den indelad?
     
  3. Hur väljs man till Senaten och Representanthuset?
     
  4. Vilken del har störst makt?
     
  5. Varför har Kongressen ett dåligt rykte.
     
  6. Vad gör en lobbyist?
Publicerad: 23 januari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016