+ Visa hela artikelserien
M

Så styrs USA: Presidenten

Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statsminister och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor.
Bild:

Presidentens sigill.

Presidenten väljs av folket

Enkelt förklarat kan man säga att presidenten väljs av folket.

Presidenten väljs för fyra år och kan omväljas för ytterligare en period. Denna tidsperiod kan rubbas om presidenten dör under mandatperioden (som Kennedy 1963) eller hotas med riksrätt och tvingas avgå, som i fallet med Nixon 1974.

Presidenten kan avsättas endast på grund av ämbetsmannabrott. Då måste det vara uppenbara brott mot konstitutionen (grundlagarna).

USA:s president har oerhört stor makt

USA:s president har mycket makt. Presidenten är landets statsminister och utser regeringen. Samtidigt är presidenten den högste chefen för den federala förvaltningen (staten) och fungerar samtidigt som överbefälhavare.

Federalism

Federalism - som i USA - är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer. I en federal stat har lokala/regionala myndigheter stor frihet att själva utforma politiken på sin nivå.

Ordet federalism kommer från latinets foedus som betyder "fördrag" eller "förbund".

Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när hen vill. Presidenten utser även domarna i Högsta domstolen.

När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts merparten av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.

Presidenten har suspensivt veto gentemot kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både senaten och representanthuset ena sig om det.

Bild:

Vita huset i huvudstaden Washington, District of Columbia, är presidentens tjänstebostad och arbetsplats. I USA används begreppet Vita huset ofta som ett annat ord för presidentkansliet och för presidentens regering och rådgivare i allmänhet.

Viktigt att presidenten har stort stöd i kongressen

En viktig förutsättning för att presidenten ska få stor makt är att han eller hon kan handskas med kongressledamöterna.

Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. Ett av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.

Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i senaten, men han har inte rösträtt.

Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).
 

Maktdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.

  • Presidenten styr landet.
  • Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
  • Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.

Ärftlig makt?

Ända sedan USA bildades 1776 har landets ledare valts av folket: presidenter, guvernörer i delstaterna, kongressledamöter, sheriffer … Enligt den ”amerikanska drömmen” ska varje amerikan oavsett bakgrund kunna nå dessa förtroendeposter. Ändå tycks vissa familjer och släkter ha en ”gräddfil” till makten. En sådan är Roosevelt där två avlägsna släktingar Theodore och Franklin båda blev presidenter. Franklin – president 1933-1945 – gifte sig med sin avlägsna släkting Eleonore Roosevelt. Hon var brorsdotter till Theodore Roosevelt, president 1901-1909.

En annan är den rika familjen Kennedy i Massachusetts med bröderna John (demokratisk president), Robert (justitieminister) och Edward (mångårig senator) på 1960-talet. Senare blev familjen Bush ett exempel på en sådan inflytelserik familj. Republikanen Georg Bush från Texas valdes till president för åren 1989–1992. Han följdes av demokraten Bill Clinton (1993–2001). Men familjen Bush återkom. Sonen George W segrade i presidentvalen 2000 och 2004. Och den andre sonen John blev guvernör i Florida. Får vi se fler medlemmar av dessa familjer nå maktens höjder?
 

Uppgifter och frågor

  1. Ge exempel på att presidenten är en av världens mäktigaste personer.
     
  2. Hur länge kan en president sitta?
     
  3. Vad innebär ett suspensivt veto?
     
  4. Vilka påtryckningsmedel har presidenten?
     
  5. Nämn fakta om vicepresidenten.
     
  6. Hur kan det komma sig att flera presidenter har kommit från samma släkt? Vad tror du och vad anser du?
     
  7. Hur såg släktbandet ut mellan a) Theodore och Franklin Roosevelt? b) George och George W. Bush?
     
  8. Det var nära att ytterligare en familj skulle leverera två presidenter. Vilken familj? Och varför blev det inte så?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare.
Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare, har skrivit texten under rubriken "Ärftlig makt?".

 

Läs mer om

Lyssna på podcast om

Uppdaterad: 16 juni 2017
Publicerad: 23 januari 2016