+ Visa hela artikelserien
M

Så styrs USA: Presidenten

Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statsminister och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor.
Bild:

Presidentens sigill.

Enkelt förklarat kan man säga att presidenten väljs av folket.

Presidenten väljs för fyra år och kan omväljas för ytterligare en period. Denna tidsperiod kan rubbas om presidenten dör under mandatperioden (som Kennedy 1963) eller hotas med riksrätt och tvingas avgå, som i fallet med Nixon 1974.

Presidenten kan avsättas endast på grund av ämbetsmannabrott. Då måste det vara uppenbara brott mot konstitutionen (grundlagarna).

USA:s president har en mycket stor makt. Presidenten är landets statsminister och utser regeringen. Samtidigt är presidenten den högste chefen för den federala förvaltningen (staten) och fungerar samtidigt som överbefälhavare.

Federalism

Federalism - som i USA - är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer. I en federal stat har lokala/regionala myndigheter stor frihet att själva utforma politiken på sin nivå.

Ordet federalism kommer från latinets foedus som betyder "fördrag" eller "förbund".

Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när han vill. Presidenten utser även domarna i Högsta Domstolen.

När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts ca 70 procent av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.

Presidenten har suspensivt veto gentemot Kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som Kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både Senaten och Representanthuset ena sig om det.

Bild:

Vita huset i huvudstaden Washington, District of Columbia, är presidentens tjänstebostad och arbetsplats. I USA används begreppet Vita huset ofta som ett annat ord för presidentkansliet och för presidentens regering och rådgivare i allmänhet.

En viktig förutsättning för att presidenten skall få stor makt är att han kan handskas med kongressledamöterna.

Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. En av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.

Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i Senaten, men han har inte rösträtt.

Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).
 

Maktdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Presidenten styr landet. Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi. Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.

Uppgifter och frågor

  1. Ge exempel på att presidenten är en av världens mäktigaste personer.
     
  2. Hur länge kan en president sitta?
     
  3. Vad innebär ett suspensivt veto?
     
  4. Vilka påtryckningsmedel har presidenten?
     
  5. Nämn fakta om vicepresidenten.
Publicerad: 23 januari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016