L

Det svenska luciafirandets historia

"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de där sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn.
Bild:

Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta.

En festlig ljusfest

Den 13 december är magisk på något sätt. Då firar svenskarna minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. För denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest.

Men luciadygnet var speciellt långt innan seden med Lucia kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år 1753 flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december.

Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man ansåg att den här speciella natten också var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala.

Luciatåget

Vårt moderna luciafirande, med en ljusbärande lucia i täten för ett följe, sattes igång av Stockholms Dagblad 1927. Tidningen arrangerade val av Sveriges lucia och genomförde också ett stort luciatåg genom staden. Luciafirandet var inriktat på välgörenhet, men valet av lucia blev något av en skönhetstävling. Det ansågs vara mycket fint att bli vald till Stockholms lucia.

Men fest skulle det alltså vara, och fest förr innebar för det mesta mer och godare mat än det man fick till vardags. Tre frukostar till exempel. Den första frukosten bestod oftast av en sup brännvin, de andra två av mer fast föda, bland annat en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.

Vårt luciafirande formades i rika hem

Grunden till luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten. Den ljusprydda lucian som kommer med sin kaffebricka i tidig morgon dök först upp på herrgårdarna och slotten. Den tidigaste skildringen av ett svenskt luciafirande som finns bevarad är från 1764 på Horns boställe som ligger norr om staden Skövde.

Bild:

Lucia infaller på årets mörkaste dag och är ett förebud om ljusare tider och längre dagar. Målning av Carl Larsson (1853-1919).

Det dröjde dock länge innan den här seden spreds vidare och blev populär.

Luciafirandet tog fart under 1900-talet

I slutet av 1800-talet lanserades lucia på Skansen i Stockholm, men det skulle dröja ända tills 1927 innan luciafirandet blev riktigt folkligt. Då utlyste nämligen tidningen Stockholms Dagblad det allra första "luciavalet". Tävlingen blev jättepopulär, mängder av flickor ville vara med och när lucia och hennes tärnor skapade det första moderna luciatåget och den första moderna luciakröningen följdes det av massor med stockholmare och blev något av en riksnyhet i tidningarna.

Snart följde de flesta svenska städer och större samhällen efter. Alla ville ha sin egen lucia. Skolorna tog också upp seden liksom de flesta arbetsplatser.

Då hade också lucia, som från början var ganska ensam, också fått ett stort följe. Tärnor, stjärngossar. tre vise män, pepparkaksgubbar och tomtar. Allt det som vi idag förknippar med luciafirandet.

Idag är lucia en viktig tradition för många. För dem som har små barn börjar det med lucia hemma, sedan ska man till dagis eller skolan och sedan dyker hon oftast upp även på arbetsplatsen. Samtidigt som man kan följa henne och hennes tärnor i TV:s stämningsfulla program.

Bild:

En lussekatt är en bulle av vetedeg som är gulfärgad av saffran. Vanligaste formen idag är ett s där ändarna har rullats ihop var för sig. Bullen är dekorerad med russin.

Lucia har blivit en svensk symbol

Luciaseden har blivit en symbol för Sverige helt enkelt. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har denna tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul. Eller har haft, för lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter". Ju fler svenskar som flyttar utomlands ju fler lucior dyker det också upp runtom i världen.

Luciatraditionen är ett viktigt band med hemlandet. Sången då, med många gamla ord som man bara använder just denna dag, ja det är från början en italiensk melodi som handlar om en stadsdel i staden Neapel. Vad stadsdelen heter - jo naturligtvis Sancta Lucia. De svenska texterna skrevs någon gång på 1920-talet. Och vi sjunger dem än idag.

Fakta om den historiska personen Lucia

Lucia är en historisk person. En ung kvinna som levde i staden Syracusa på Sicilien. Hennes familj var förmögen och redan som barn blev hon mycket påverkad av kristendomen.

Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det inte enkelt att vara kristen, det var straffbart. Hon bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig och att ge bort allt hon ägde till de fattiga. Hon ville gå i kloster. Problemet var att hon var bortlovad till en man som inte var kristen. När hon gav bort sin stora hemgift angav han henne och hon blev avrättad med svärd, förmodligen år 304 då Diocletianus var kejsare i Rom.

Hon är bland annat skyddshelgon för blinda och synskadade.

Fakta om luciasången

Melodin är skriven av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau. Tre olika texter används, dels "Natten går tunga fjät", skriven av Arvid Rosén, 1928, "Sankta Lucia, ljusklara hägring" skriven av Sigrid Elmblad 1924 och "Ute är mörkt och kallt" skriven av Halldis Ljungqvist, 1958.

Förklaring av äldre ord i luciasången:
Fjät = steg, spår
Stuva = stuga
Förlät = lämna, lämnande

Text:
Eva Österlund
,
frilansjournalist och författare
Uppdaterad: 24 april 2017
Publicerad: 10 december 2012