Bild:
Upptäckten av Tutankhamuns intakta grav 1922 är ett av de största arkeologiska fynd som gjorts.
M

Arkeologi

Vem har inte någon gång drömt om att få vara med vid en stor arkeologisk upptäckt? Tänk bara att få uppleva det förtrollande ögonblicket när Tutankhamuns grav öppnades, eller när man upptäckte den kinesiske kejsarens armé av terrakottasoldater. Men arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring uråldriga kungar och herremän. Dagens arkeologi handlar mer om att spåra hur vanligt folk levde för länge sedan. Dessa utgrävningar och fynd är till ovärderlig hjälp för historiker i deras försök att fastställa människans historia. Nya forskningsrön och upptäckter inom arkeologin bidrar därtill ibland även till att omforma vår syn på historien.

Arkeologi innehåller olika forskningsfält

Arkeologi brukar ibland definieras som kartläggandet av människans fornhistoria, alltså den del av människans förflutna från vilket det inte finns skriven text bevarad. Arkeologi betraktades därför förr i tiden enbart som forskning om människans materiella lämningar och artefakter.

Numera delas arkeologin in i flera olika kunskapsområden. Många av dessa ligger i historisk tid, alltså inom historiska epoker då det finns skriftliga källor bevarade. Arkeologin används då som ett komplement till historieskrivningen eftersom det är av stor betydelse att kunna komplettera skriftliga källor med hjälp av utgrävningar och arkeologiska metoder för att bättre kunna fastställa hur den ”verkliga historien” har sett ut. Några exempel på arkeologiska kunskapsområden som håller på med detta är egyptologi, medeltidsarkeologi, marinarkeologi och slagfältsarkeologi.

Dagens arkeologer arbetar i likhet med historiker till stor del med att ta reda på när, var, hur och varför olika saker och ting har skett. De försöker också att spåra förändringar och se sammanhang i människans historiska utveckling.

Här på SO-rummets avsnitt om arkeologi hittar du länkar till massor av webbsidor som handlar om arkeologi i allmänhet, arkeologiska upptäckter och om arkeologins olika kunskapsområden. Ta dig tid och gräv lite själv…

Text: Robert de Vries (red.)



Intressanta fakta om några arkeologiska fynd

Visste du att:

  • År 1922 fann forskare farao Tutanchamons orörda grav i Egypten. Det skulle visa sig att det var 1900-talets största arkeologiska sensation. I graven fanns fler än 4 000 föremål och det tog sex år att tömma graven och konservera skatterna. Tutanchamon själv låg i tre kistor som stod i varandra. Den yttersta var av förgyllt trä, den näst innersta var av sten och den innersta var av solitt guld och vägde 1 110 kg. Kroppen hade balsamerats, men det visade sig att det var slarvigt utfört. Mumien var skadad av alltför rikligt bruk av balsameringsoljor. Tutanchamons ansikte var täckt av en dödsmask av guld som förmodas vara porträttlik. Undersökningar av mumien visar att han antingen blev ihjälslagen eller omkom i en olycka.
  • Sedan Pompeji upptäcktes på 1700-talet, har 44 hektar av den antika staden grävts ut men ännu återstår en tredjedel. Det kommer behövas hundratals arkeologer för att undersöka resten av området och man beräknar att det kommer kosta en miljard kronor.

    Pompeji och Herculaneum finns idag med på UNESCO:s världsarvslista. Pompeji är den enda antika staden där hela den topografiska strukturen är bevarad exakt som den var när den byggdes för drygt 2 000 år sedan.
    Läs mer om Pompeji här >

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

 

Vem har inte någon gång drömt om att få vara med vid en stor arkeologisk upptäckt? Tänk bara att få uppleva det förtrollande ögonblicket när Tutankhamuns grav öppnades, eller när man upptäckte den kinesiske kejsarens armé av terrakottasoldater. Men arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring uråldriga kungar och herremän. Dagens arkeologi handlar mer om att spåra hur vanligt folk levde för länge sedan. Dessa utgrävningar och fynd är till ovärderlig hjälp för historiker i deras försök att fastställa människans historia. Nya forskningsrön och upptäckter inom arkeologin bidrar därtill ibland även till att omforma vår syn på historien.

Uppdaterad: 24 februari 2016

Annons

Artiklar om Arkeologi

L
Carsten Ryytty
2016-10-22
År 79 e.Kr fick vulkanen Vesuvius i södra Italien ett våldsamt utbrott. Vid utbrottet begravdes staden Pompeji av lava och aska. Med tiden glömdes Pompeji och dess tragiska öde. Men på 1700-...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-17
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-02-04
Det var hos kungen av Shang som kineserna för flera tusen år sedan tecknade särskilt många skrivtecken. Kungen av Shang ville ställa frågor till sina döda förfäders andar...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-02-02
Länge har arkeologer från amerikanska universitet gjort utgrävningar i Harappa tillsammans med några indiska kolleger. Trots att forskarna ännu inte kan läsa språket klarnar bilden av en...
L
Carsten Ryytty
2014-01-28
Kinesiska muren är världens största byggnadsverk. Den långa muren, som kineserna kallar den, är 240 mil lång. Det motsvarar avståndet från Stockholm till Aten i Grekland. Om man tar med de många...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
På en bergstopp högt uppe i Anderna ligger Machu Picchu, ”gamla bergstoppen”, en ruinstad och inkastad från tiden före spanjorerna ankomst. På tre sidor av den bebyggda platån stupar branta...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
Chichen Itza var en av de största mayastäderna och ursprunget för många av folkets myter. Inte bara mayafolket bodde där utan också flera andra folkslag. Det märks bland annat på blandningen av...
M
Leif Löwegren
2014-01-02
Den del av Grekland som först nådde samma kulturella nivå som Mesopotamien och Egypten var Kreta. På Kreta framtonar under 2000-talet f.Kr en märklig kultur som brukar kallas för minoisk. Den...
M
Wolfgang Wettengel och Martin von Falck
2012-12-15
1922 hittade arkeologen Howard Carter den egyptiske konungens gravkammare och alla dess fantastiska skatter – en händelse som väckte sensation i hela världen. Tutankhamuns historia fascinerar än...

Länkar om Arkeologi

Sortera efter:
          

Genomgång (8:34 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Ötzi, en människa från stenåldern/bronsåldern.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (12:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar kortfattat om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Filmen fokuserar på periodens kvarlevor och källor. Vilka spår finns kvar från perioderna? Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:34 min) om forntidens Egypten, del 3. Här berättas bl.a. om Tutankhamun, faraoner och makt. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Dokumentär (38 min) i SVT:s Öppet arkiv. Mitt i ett bergsmassiv i den jordanska öknen ligger ruinstaden Petra. Den borde ha varit ett av världens sju underverk, så fantastisk är den med sina väldiga tempelfasader uthuggna direkt ur klippan. Det var till Petra "Indiana Jones" kom på jakt efter den heliga Graal och det var där det svenska kungaparet visades runt under statsbesöket i Jordanien. Olle Häger och Hans Villius berättar i den här dokumentären den spännande historien om Petra, staden som finns omnämnd i Gamla Testamentet men som låg bortglömd i 600 år.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kvarlevorna efter striderna utanför Visby ringmur 1361.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du läsa en kort artikel och lyssna på ett kort radioinslag om ny forskning kring aboriginernas härkomst. Nu har genetiker för första gången analyserat arvsmassa från Australiens aboriginer, och enligt studien är aboriginerna en av världens äldsta folkgrupper utanför Afrika.

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida kan du se en föreläsning (61 min) där Ingvar Sjöblom, historiker och adjunkt i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, berättar historien om Mars och vad vi nu, när hon äntligen är funnen, kan lära oss om svensk sjöfarts- och krigshistoria. I slaget vid Ölands norra udde, den 30-31 maj 1564, mellan Sverige och den dansk-lybska flottan sänktes det svenska krigsfartyget Mars, eller Makalös som hon också kallades. Med henne ner i djupet följde 900 man från båda sidor...

Spara som favorit
          

Pedagogiskt material (här lärarhandledning) i pdf-format (9 sid) där det berättas lite mer utförligt om Howard Carters upptäckt av Tutankhamuns grav. Här finns också en del fakta om Tutankhamun som farao. Innehållet riktar sig främst till SO-lärare och är framtaget i samband med en utställning om Tutankhamun i Malmö. I den här sammanfattningen hittar du också en lättläst elevanpassad version av utställningens tema. Mer information om utgivare etc finns på deras hemsida.

Spara som favorit
          

Ruinstaden Petra i Jordanien har fått stå som symbol för arkeologins mysterier. Gravarna och templen som huggits in i de ockraröda klipporna har gäckat forskarna i decennier och lockar årligen tusentals turister till de vindlande ökenravinerna. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker denna mytomspunna plats för att tillsammans med arkeologen Richard Holmgren. Det som turisterna ser idag är bara en promille av det egentliga Petra...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om neandertalarna som är våra närmaste­ släktingar på människans­ släktträd. Bilden av neandertalarna börjar klarna allt mer. Men den stora frågan är: gjorde vi slut på dem, eller lever de vidare i oss?

Spara som favorit
          

I det här digitala temanumret (pdf-format, 54 sid) av tidningen Populär Arkeologi kan du fördjupa dig i svensk medeltidsarkeologi. Här berättas bl.a. om kungariket Sveriges framväxt.

Spara som favorit
          

På ett utomordentligt vis har Riksantikvarieämbetet på denna webbsida samlat alla i Sverige kända fornlämningar, samt gjort dessa sökbara med Sverigekartan som grund. Här finns 1,7 miljoner fornlämningar från hela Sveriges historia samlade och beskrivna. Välj ut valbar plats exempelvis just din hemkommun och studera utifrån kartan exakt var fynd har gjorts i din närhet.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Vetenskapsradion Historia berättar här kortfattat om Slaget vid Lützen 1632 som har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var...

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om 1600-talets krigföring på sitt eget sätt. Hur blev man egentligen soldat på 1600-talet? Vilken historia kan en kula berätta? Och varför ska man inte leka med en hammare?

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 19 min) som handlar om bronsåldersmannen Ötzi som är aktuell genom en ny stor utställning vid Sydtyrolska museet i Bolzano. Vetenskapsradion Historia gör en förhandstitt, dessutom uppmärksammas forskning om bronsålderstidens spelkultur.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där Tomas Lindblad försöker reda ut vem som är släkt med vem i människosläktets historia. Människans familjehistoria är lång och dunkel. Nya, tidigare okända­ släktingar har en förmåga att dyka upp plötsligt och oväntat. Det har satt fart på diskussionerna om varifrån vi egentligen kommer och hur vår utveckling från något slags apa har sett ut. Frågan är vem som är släkt med vem i raden av uråldriga fragment av skelett. Och hur?

Spara som favorit
          

Pedagogiskt material i pdf-format (5 sid) där du kan läsa kortfattat om arkeologi och Howard Carters spännande och sensationella upptäckt av Tutankhamuns grav 1922. Innehållet riktar sig främst till elever på mellanstadiet och de lägre årskurserna på högstadiet och är framtaget i samband med en tillfällig utställning om ”Tutankhamun – Graven och skatterna” i Malmö (sept 2012 till feb 2013), men kan också användas för allmänt skolbruk. Mer information om utgivare etc finns på deras hemsida.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där Bo Eriksson berättar om hieroglyfernas historia och hur det gick till när man lärde sig tolka dem i början av 1800-talet. Tecknen hade förbryllat och trollbundit. Många var de som försökt sig på att tyda vad egyptierna egentligen menade med sina olika symboler – men utan framgång. Skrifterna var höjda i dunkel ända fram till en julidag 1798 i Rosetta, strax öster om Alexandria. Då stötte en spade emot något hårt under sanden...

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Historievetenskap handlar om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr) och yngre stenåldern (ca...