Nordens naturlandskap har formats av inre och yttre krafter i extremt varierande miljöer under hundratals miljoner år. Nordens landmassa har hela tiden varit i förflyttning. För 500 miljoner år sedan låg "Norden" vid ekvatorn.
M

Naturgeografi

Ämnet naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Naturgeografin innefattar därför många olika områden inom geografiämnet som exempelvis naturtyper, terrängformer och vatten.

I det här avsnittet hittar du material med anknytning till skog, berg, hav, sjöar och vattendrag.

Mer text kommer snart.

Klimatzoner

Förenklad modell som visar typiska väder och naturtyper inom jordens klimatzoner

VÄDER

OMRÅDE

NATUR

Varmt och fuktigt Tropiska zonen Regnskog och savann
Varmt och torrt Subtropiska zonerna Medelhavsklimat och öken
Årstider, kust- och inlandsklimat Tempererade zonerna Barrskog, lövskog, macchia och stäpp
Kallt och torrt Polarzonerna Glaciärer och tundra

 

Viktiga begrepp

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.

Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.

Klimatzoner: Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.

  1. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.
  2. Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.
  3. Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
  4. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstider 10 °C.

Regnskog: En sorts ständigt grön skog som finns i områden där det regnar mycket året om.

Savann: En stor slätt med högt gräs och enstaka träd.

Öken: Ett torrt landområde där ingenting eller nästan ingenting växer. Marken består mest av sand, grus eller stenar.

Tempererat klimat: När klimatet är tempererat har det en lagom och behaglig temperatur. Det är varmt på sommaren och kallt på vintern.

Årstider: I den tempererade zonen finns de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter. Sverige har årstider.

Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena. T.ex. längs den svenska västkusten råder kustklimat.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten. Stora delar av Sverige har inlandsklimat.

Medelhavsklimat: Kimat som består av varma, torra somrar och svala, fuktiga vintrar. Det har framför allt områden kring Medelhavet.

Barrskog: Skog som till största delen består av barrträd, till exempel gran och tall. Vanligt i t.ex. norra Europa.

Lövskog: Skog som till största delen består av lövträd, till exempel ek, alm, lind, bok och lönn.

Macchia: En typ av natur som består av nakna berg, taggiga buskar och enstaka träd. Stora områden kring medelhavet har macchia.

Stäpp:  En stor slätt där det växer gräs eller buskar men inga träd. Stäpp finns i torra områden i den tempererade zonen.

Glaciär: Ett stort täcke av snö och is på land. Glaciärer smälter inte bort under sommaren.

Tundra: Frusen mark i polarzonen. Bara det översta lagret tinar upp under sommaren. På tundran växer mest lavar och mossor.

Bergskedja: Ett område med sammanhängande berg.

Lågland: Område som inte når högre än 200 meter över havet.

Högland: Område som kännetecknas av att det ligger minst 200 meter över havet.

Sötvatten: Vatten som har så lite salt att det går att dricka, t.ex. vatten i regn, floder, sjöar och i marken (grundvatten). Motsatsen är saltvatten som finns i haven.

Bräckt vatten: Salt havsvatten uppblandat med sötvatten, som t.ex. Östersjön.

Innanhav: Ett hav som har samma inlopp som utlopp, t.ex. Medelhavet eller Östersjön.

Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.

Delta: Där en flod delar på sig i många mindre floder (som grenar på ett träd), oftast där den rinner ut i havet.

Tidvatten: Vattennivån stiger och sjunker i havet. Detta beror på månens dragningskraft i kombination med jordens centrifugalkraft.

Ebb och flod: När vattennivån är låg resp. hög vid tidvatten. På vissa ställen i världen är det stor skillnad mellan ebb och flod, medan det knappt märks alls på andra platser, som i Sverige.

Översvämning: När ett område som vanligtvis är torrt täcks av vatten, t.ex. på grund av kraftiga regn.

Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.

Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.

Skärgård: En samling små och stora öar i havet längs en kust.

Åkermark: Mark som används för odling.

Slätt: Område som är slätt och öppet, utan skog.

Visste du att:

  • I Sverige finns det omkring 100 000 sjöar. De täcker en elftedel av Sveriges yta.
  • Sveriges sjörikaste län är Norrbotten med 30 730 sjöar större än 1 hektar. Den sjörikaste kommunen är Arjeplog med 8 727 sjöar. Gotland är det sjöfattigaste länet med endast 87 sjöar.
  • Smygehuk i Skåne är Sveriges sydligaste punkt. Smygehuk ligger en dryg mil öster om Trelleborg. Smygehuk ligger på samma breddgrad som södra Alaska. Om man åker Sveriges längd söderut från den sydligaste udden Smygehuk hamnar man ungefär i Neapel.
  • Mätapparaturen vid den nordligaste punkten Treriksröset visar Sveriges exakta längd som är 157 mil, 1 kilometer och 930 meter. Det motsvarar exempelvis sträckan Berlin-Moskva. Malmö i södra Sverige har lika långt till nordligaste Lappland som till Rom.
  • För 18 000 år sedan låg tre kilometer is över Höga kusten i Ångermanland. Det innebar att jordskorpan trycktes ned 800 meter. När isen lämnade Höga kusten för 9 600 år sedan, reste sig landet nära 500 meter.
  • Den svenska skogen tar upp en yta på ungefär 23 miljoner hektar. Det motsvarar 55 procent av landets yta.
  • Från 1948 och många år framåt var Kiruna den till ytan största staden i världen. Men nu har den titeln tagits över av en australisk kommun.

Ämnet naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Naturgeografin innefattar därför många olika områden inom geografiämnet som exempelvis naturtyper, terrängformer och vatten.

I det här avsnittet hittar du material med anknytning till skog, berg, hav, sjöar och vattendrag.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Artiklar om Naturgeografi

L
Carsten Ryytty
2016-04-03
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Världens högsta temperatur uppmättes år 1922 i Sahara - i den lilla byn Azizia i Libyen - som hade 57,7 grader i skuggan. Forskarna tror att temperaturen kan stiga upp mot 75 grader i skuggan i...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut...
L
Carsten Ryytty
2015-05-04
Av jordens totala yta utgör havet 71 procent, vilket är nästan tre fjärdedelar. De största haven brukar sedan gammalt kallas oceaner. Oftast talar man om tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt...
L
Carsten Ryytty
2014-01-11
Den 14 april 1912 kolliderade det ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg 600 kilometer söder om ön Newfoundland. Trots att området där Titanic befann sig ligger lika långt söderut...

Länkar om Naturgeografi

Sortera efter:
          

Genomgång (14:52 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg förklarar hur tidvatten fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Amazonas regnskog.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:00 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om bergskedjan Himalaya.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:33 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om havsströmmar.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:35 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Marianergraven, världens djupaste havsdjup.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:09 min) där mellanstadieläraren Åsa Girgensohn kortfattat går igenom en massa geografiska begrepp som är bra att kunna. Håll i hatten för här går det undan :-)

Spara som favorit
          

Genomgång (13:13 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens klimatzoner, havsströmmar och annat grundläggande som har med geografi att göra.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens vegetationszoner samt var världens befolkning bor.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:07 min) där SO-läraren Mikael Larsson ger en översiktlig genomgång om världsdelarnas naturresurser och produktion. Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika och Oceanien berörs.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:07 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordens fyra klimatzoner och olika naturtyper.

Spara som favorit
          

I det här klippet (14:55 min) går mellanstadieläraren Johan P igenom Europas klimatzoner, några olika typer av klimat och några vanliga typer av landskap som finns i Europa. Här förklaras också några begrepp som kan vara bra att känna till.(Geografi åk 4-6)

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (27:12 min) av SO-läraren Mats Lindberg som berättar om jordens klimat- och vegetationszoner. Här förklaras också massor av geografiskabegrepp som hör till ämnet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om vetenskap där du kan lära dig mer om öknar. Ofta räknar man med fyra faktorer som kan bidra till att ett område blir till en öken, så kallad ökenspridning...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Genomgång (7:38 min) där SO-läraren My Ekander berättar om en geografisk modell - olika sätt att se på geografi som du kan använda dig av när du t.ex. gör ett eget arbete i skolan. Här behandlas begrepp med anknytning till naturgeografi såsom: läge, klimat, geologi, vatten, topografi, vegetation och naturtillgångar.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:29 min) där SO-läraren My Ekander går igenom en geografisk modell - olika sätt att se på geografi som du kan använda dig av när du t.ex. gör ett eget arbete i skolan. Här behandlas begrepp med anknytning till kulturgeografi såsom: jordbruk, ekonomi, industri, befolkning, sociala förhållanden, historia, politik, infrastruktur och kommunikationer.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:08 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "Europas geografi". Här förklaras följande begrepp: sötvatten, bergskedja, hamn, åkermark, tunnel, lågland, slätt, översvämning, barrskog, lövskog, gräns, rike, demokrati och diktatur.

Spara som favorit
          

Repetition (21:09 min) inför nationella provet i geografi 2014, för åk 6. Håll i hatten, för här går det snabbt och effektivt framåt då det berättas kort och lättförståeligt om: människans påverkan på naturen, naturtillgångar, från naturtillgång till färdig vara, hållbar utveckling, naturtyper, vattnets kretslopp, sötvatten och saltvatten, att bo vid vatten, varför folk vill bo vid kusten, fiske, energi, miljöproblem i Europa, jordens yta - kontinentalplattor, jordbävningar, tsunami, vulkaner, att använda kartan, kartans skala.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om barriärrev och atoller. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av ett arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om några geografiska begrepp. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om Sveriges och Norges fjäll. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du olika typer av kartor över Sverige och resten av världen. Du kan också lära dig en del om tidszoner, kartografi och hur kartor...

Med väder menas bland annat temperatur, nederbörd, vindar och solsken. Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod.

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans...

Miljökunskap handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi tillgodose våra behov...

Relaterade taggar