M

Förbättrade kommunikationer höll samman imperierna

Bild:

Det var först vid mitten av 1800-talet, då propellerdrivna ångfartyg med järnskrov ersatte hjulångarna, som ångfartygen blev en allvarlig konkurrent till segelfartygen på världshaven.

I sin bok ”Imperiernas tid, 1815-1919” (Historiska media, 2009) skriver den holländske professorn Henk Wesseling bland annat vad bättre kommunikationer betydde för kolonialmakterna och kolonierna. Handelsflottorna ökade, clipperfartygen snabbseglade, men ångfartygen började ta över under 1800-talets senare hälft. 1880 var segelfartygen fortfarande viktigast, men tio år senare hade ångfartygen nästan dubbelt så stort tonnage.

Med ångfartyg ökade farten och sänktes kostnaderna. En resa från Amsterdam till Java tog på 1850-talet mellan tre och fyra månader. 1900 var restiden en månad. Under tidigt 1800-tal seglade snabba skepp från London till Calcutta på två månader. Sedan Suezkanalen öppnats 1869 gick snabba ångfartyg samma sträcka på 14 dagar.

Mer än hastigheten betydde de sjunkande fraktpriserna. De sjönk med hälften under perioden 1870 till 1914. Ute i kolonierna byggdes hamnar, magasin, dockor, kolupplag och kanaler. Sjöfarten stimulerade bank- och försäkringsverksamhet, omlastningscentraler och skeppsmäklare. Sjöfarten blev en motor för företagsamhet i kolonierna.

Industrialiseringen ledde till ökad produktion och därmed ökad handel. Kapitalexporten ökade också eftersom industrier uppfördes i kolonierna.

Sedan brittiska staten tagit över i Indien grävdes tiotusentals kilometer kanaler och järnvägar byggdes i snabb takt för att förena inlandet med hamnarna. Det gjorde handeln, gruvorna, industrierna – och därmed hela kolonin – mer lönsam. Och samtidigt kunde militära styrkor förflyttas snabbare. En första telegrafkabel lades ut mellan Calcutta och Agra. Den följdes snabbt av många fler. Från 1870 drogs telegrafkablar från Indien till Europa och andra världsdelar.

Uppgifter och frågor

  1. Vilka är de kommunikationer som omtalas i texten?
     
  2. 1890 hade ångfartygen dubbelt så stort tonnage. Vad menas med det?
     
  3. Ge exempel på förkortade restider till viktiga kolonier.
     
  4. Sjöfarten fick på flera sätt fart på olika verksamheter i kolonierna. Ge exempel och kommentera dessa fakta.

 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9
 

Publicerad: 16 mars 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016