M

Terrorism

Bild:

En man tänder ett ljus framför teatern Le Bataclan för att hedra offren i terroristattacken i Paris den 13 november 2015.

Ett omdiskuterat begrepp

Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i USA mot World Trade Center i New York och mot Pentagon i Washington den 11 september 2001 talade president George W. Bush om krig, medan FN beskrev attentatet som ett terrordåd.

En vanligt förekommande definition av begreppet terrorism är ett illegalt användande av våld – eller hot om våld – i politiskt syfte. Den som genom skräck försöker åstadkomma någon form av politisk förändring, skulle enligt denna definition vara terrorist.

Den som hotar eller skadar andra för att komma åt deras egendom kan däremot inte ses som terrorist, utan som en kriminell person. Varför? Därför att syftet med handlingen inte uppfattas som politiskt.

Men gränserna är ibland flytande. Ska exempelvis delar av protesterna i samband med EU:s eller WTO:s toppmöten betraktas som terrorism? Om svaret är ja, vad kommer i så fall att hända med den demokratiska rätten att demonstrera? Och hur ska egentligen attackerna mot USA den 11 september 2001 uppfattas – som ett terrordåd eller en krigshandling? Frågorna diskuteras livligt i dessa dagar när terrordåd och våldsamma demonstrationer blivit allt mer uppmärksammat.

En ny typ av terrorism

I början av 1990-talet växte en ny typ av terrorism fram i form av terrornätverket al-Qaida. Många i organisationens ledarskikt stred under 1980-talet mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan och fortsatte efter detta sitt jihad (heliga krig) genom attacker mot USA-stödda regimer som Egypten och Saudiarabien.

Idag har al-Qaidas dominans ersatts av Islamiska staten (IS, även kallat daesh).

Bild:

Ett budskap till Daesh (IS) från någon som drabbades av terrorattentatet i Paris 2015: "Daesh – du kommer inte kunna döda min frihet!

År 2003 invaderade USA och dess allierade Irak. Efter störtandet av Iraks president och diktator Saddam Hussein, som tidigare favoriserat landets sunnimuslimska minoritet (sunni är den större inriktningen inom islam), tillsattes en ny regering med shiamuslimsk majoritet. Detta skapade en konflikt mellan irakiska staten och den sunnimuslimska befolkningen, vilket ledde till framväxten av vad som idag kallas Islamiska staten (IS).

Konflikten med IS handlar till stor del om makt, landområden och ideologi. IS hävdar att de är ”det nya kalifatet” (kalifat kallas muslimska riken som styrs av en kalif, en andlig ledare), och att deras legitimitet som sådan bevisas av deras militära framgångar.

Ideologin bakom Islamiska staten är brutal, vilket syns tydligt inom ”statens” gränser i form av offentliga avrättningar och liknande, men även i form av terrordåd som utförs i närområdet och på andra kontinenter. Den stora majoriteten av terrordåden i världen sker i Mellanöstern och Asien, men fler och fler attentat utförs nu i Europa.

 

Uppgifter och frågor

Diskutera nedanstående frågor i grupper om 3–5 personer:

  1. Hur kan man se på Islamiska Staten och dess agerande utifrån ett folkrättsligt perspektiv?
     
  2. Vilka historiska förklaringar finns det till att Islamiska Staten anser sig kunna agera som den gör?
     
  3. Diskutera konflikten utifrån begreppen stat, nationalism och etnicitet.
     
  4. Hur kan framtiden se ut i området? Motivera.
     

Texten och uppgifterna är hämtade från den nya upplagan av gymnasieläromedlet Internationella relationer – utblickar och insikter.

Med hjälp av läromedlets text i kapitel 1 Teoretiska perspektiv och kapitel 5 Krig och konflikter kan uppgiften utökas med följande frågor:

- Vilka statsvetenskapliga teoretiska perspektiv kan användas för att analysera konflikten i Syrien? Motivera.

- Går det att applicera Fångarnas dilemma och förhandlingsstrategier på problematiken kring Islamiska Staten? Varför/varför inte?

- Går det att förklara konflikten utifrån Huntingtons teser? Motivera

Läs mer om läromedlet och beställ provex.

Testa en demo av läromedlets digitala del.
 

Text: Studentlitteratur AB

Uppdaterad: 23 maj 2017
Publicerad: 14 maj 2017