Rösträtten är av central betydelse inom en demokrati, men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor.
M

Fakta om demokrati

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska fri- och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.
 

Viktiga begrepp

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Demokrati:Folket bestämmer

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer.

  1. Kommunfullmäktige, fattar beslut som gäller kommunen.
  2. Landstingsfullmäktige/Regionfullmäktige, fattar beslut som gäller landstinget/regionen.
  3. Riksdag, fattar beslut som gäller hela Sverige.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2015) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså¨att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Censur: Motsats till yttrandefrihet och tryckfrihet kallas censur. Om det råder censur får man INTE uttrycka sig fritt inom de områden som är censurerade. I Sverige används censur för att granska filmer innan de ges ut offentligt.

Propaganda: Politisk reklam där man försöker få ut ett budskap för att påverka människors åsikter.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), landstinget/regionen (landstingsvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I landstingsvalet, vilka som ska representera dig i landstinget (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Rösta blankt: När röstar men väljer att inte rösta på någon alls, alltså en blank (tom) röst.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Vad är demokrati?

Ordet betyder folkstyre, d.v.s. att folket styr samhället.

Två vanliga former av demokrati:

  • Direkt demokrati = Folket får vara med och bestämma om nästan alla politiska beslut.
  • Representativ demokrati = Vi väljer politiker som beslutar för oss (en slags indirekt demokrati).

Detta måste vi kräva av demokratin:

  • Yttrande- och tryckfrihet. Folk måste ha rätt att tycka och skriva vad de vill.
  • Mänskliga rättigheter. Alla människor ska var lika mycket värda och man ska vara rädd om allt mänskligt liv.

Detta kännetecknar demokratin:

  • Fria val. Det ska vara frivilligt att delta i valen, ingen ska vara tvingad att gå och rösta.
  • Regelbundna val. Man får inte vänta hur länge som helst med nästa val.
  • Hemliga val. Ingen ska kunna bli bestraffad för att de röstar på ett visst parti.
  • Allmän rösträtt. Alla som har uppnått en viss ålder ska få vara med i valen.
  • Lika rösträtt. Varje röst ska vara lika mycket värd.
  • Majoritetsprincipen ska gälla. Det finns dock vissa undantag.

Uppgifter och frågor

  1. Vad är typiskt för en demokrati? Nämn minst fem punkter.
     
  2. Vad är typiskt för en diktatur?
     
  3. Beskriv vad skillnaderna är mellan demokrati och diktatur. Försök få med så många olikheter som möjligt.
     
  4. Vad är direktdemokrati och representativ demokrati?
     
  5. När tror du direktdemokrati funkar bättre än representativ demokrati?
     
  6. När fungerar representativ demokrati bättre än direktdemokrati?


För mer fakta och frågor se avsnitten:  Demokrati och svensk parlamentarism Så styrs Sverige,  Politiska partier i Sveriges riksdag  samt  Demokratins historia

 

Huvudtexten är gjord av: Riksdagsförvaltningens informationsenhet, Besök och utbildning
Hemsida: Sveriges riksdag

Viktiga begrepp och faktarutor är gjorda av Carsten Ryytty (författare och fd SO-lärare) samt Robert de Vries (red. och SO-lärare)

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Uppdaterad: 24 februari 2016

Annons

Lärarmaterial om Fakta om demokrati

av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en handbok i påverkan och demokratiskt inflytande. I många andra länder skulle en sådan skrift vara förbjuden.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Maktfaktorn är en inspirerande och lärorik webbplats från UR om demokrati. På sajten får dina elever hjälp att utforska sina egna och andras värderingar och rättigheter i en demokrati.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad betyder yttrande- och tryckfriheten för demokratin? Syftet med den här uppgiften är att eleverna skall få kunskap om hur viktig yttrande- och tryckfriheten är i ett demokratiskt samhälle, och att det är dessa demokratiska rättigheter som undertrycks i en diktatur.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av statistikverktyget factlab kommer vi här att tydliggöra och synliggöra skillnaden mellan demokrati och diktatur. Dessa båda begrepp kommer att ställas mot varandra för att eleverna skall få en uppfattning om demokratins fördelar och diktaturens nackdelar. De mänskliga rättigheterna kommer att vara i centrum.
av:
Amnesty International
Målgrupp:
Gymnasiet
Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid. Det vill både skolan och Amnesty lära eleverna. I sitt utbildningsmaterial för gymnasieskolan presenterar Amnesty olika metoder som kan användas i undervisningen. Ingångarna är många och valmöjligheterna stora. Utbilda om mänskliga rättigheter på ett sätt som passar dig och dina elever.

Podcast om Fakta om demokrati

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-06

Julia, Mattias och Kristoffer försöker att reda ut varför det i USA bara finns två stora partier. Vi benar ut hur valsystemet (majoritetsval) fungerar och varför det leder till att Demokraterna och Republikanerna dominerar politiken i USA. Vi förklarar också skillnaderna mellan de två partierna.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Artiklar om Fakta om demokrati

M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statsminister och utser landets regering. Presidenten är dessutom...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av Representanternas hus med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s Högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå)...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
M
EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (mars 2014) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...
M
Eskil Franck
2013-01-24
Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara...

Länkar om Fakta om demokrati

Sortera efter:
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:19 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar vilka typer av majoritetsbeslut som tillämpas inom olika former av demokratiskt beslutsfattande.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:20 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar hur det går till när en regering bildas. Vad är t.ex. en minoritetsregering?

Spara som favorit
          

Genomgång (11:31 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om presidentvalet USA 2016 och hur USA styrs.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om demokrati.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:19 min) där mellanstadieläraren Kristina Lundgren berättar om demokrati på ett lättförståeligt sätt. Begreppen demokrati, direkt demokrati, klassråd, representativ demokrati, elevråd, majoritet och minoritet förklaras.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:49 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom demokratins grunder.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (7:23 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson reder ut hur presidenten i USA väljs.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om vad politik är.

Spara som favorit
          

Artikel på Forum för levande historias webbplats där du får veta vad demokrati är. Demokrati är ett sätt att ordna samhället, motsatsen är diktatur. Ordet demokrati kommer från grekiskans ord demos (folket) och kratein (styre) och betyder på svenska ungefär folkstyre/folkmakt...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (8:51 min) om demokrati och val i Sverige. Här berättas om demokrati och diktatur, att bestämma tillsammans, demokrati i er vardag, demokrati i skolan, internet och demokrati, så styrs Sverige, vad ett politiskt parti är, partier i riksdagen, vad riksdagen arbetar med, vad regeringen arbetar med, skattepolitik, att påverka, barnkonventionen 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:31 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en lättförståelig sammanfattning av vad demokrati och diktatur är. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:18 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om demokrati och diktatur.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:26 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om demokratins grunder och vad som kännetecknar en diktatur.

Spara som favorit
          

En power point presentation (12:00 min av Jakob Björkengren. FIlmen tar upp begrepp som t. ex stat, diktatur, demokrati och diskuterar vart gränsen går mellan demokrati och diktatur.

Spara som favorit
          

UR:s nya sajt Maktfaktorn hjälper dig att utforska dina och andras värderingar och era rättigheter i en demokrati.

Spara som favorit
          

Genomgång om hur du kan påverka beslut i samhället (3:02 min). Vad kan du göra om du inte kan rösta, eller om du vill göra mer än att rösta för att påverka? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång om våra demokratiska skyldigheter (4:12 min). För att en demokrati ska fungera har vi vissa skyldigheter. Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång om vad som kännetecknar en demokrati (6:45 min). Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg tillsammans med kollegan Martin ...

Spara som favorit
          

I UR:s programserie om demokrati och diktatur får vi en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution och våra grundlagar. I en historisk tillbakablick får vi veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken och hur används skatterna i Sverige? Vi stiftar bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken i Sverige. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras. Programmen är teckentolkade.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.