M

Mellankrigstiden - från demokrati till diktatur

Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna.
Bild:

Adolf Hitler, här under en invigningsceremoni till vinter-OS i Tyskland 1936.

Hyperinflation i Tyskland

Den demokratiska Weimarrepubliken bildades 1919, men redan från första början hade den unga demokratin många fiender. Den politiska utvecklingen blev därför stormig i det Tyskland som växte fram efter första världskriget.

Den främsta orsaken till att den nya regeringen hade svårt att styra landet efter folkets vilja, var att Tyskland hade dragit på sig enorma skulderi form av ett krigsskadestånd som nu skulle betalas.

Tyskland tillhörde förlorarna i första världskriget och fick som straff betala ett enormt krigsskadestånd till segermakterna Frankrike, Storbrittanien och USA.

För att få fart på utbetalningarna ockuperade franska trupper det tyska Ruhrområdet där en stor del av Tysklands viktiga industrier låg.

Viktiga begrepp

Mellankrigstiden: Benämningen på perioden 1918-1939, det vill säga tiden mellan första världskrigets slut och andra världskrigets utbrott.

Weimarrepubliken: Det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid Versaillesfreden 1919. Statsskicket präglades av politisk instabilitet som förvärrades av flera politiska mord och kuppförsök. I samband med börskraschen i New York 1929 och den efterföljande ekonomiska depressionen som drabbade Tyskland särskilt hårt, blev den ekonomiska och politiska situationen i Tyskland ohållbar. Krisen utnyttjades av nazisterna som kunde ta över makten 1933.

Hyperinflation: Okontrollerad extrem infaltion.

Versaillesfreden: Ett fredsfördrag efter första världskriget 1919 som Frankrike, Storbritannien och USA slöt med det besegrade Tyskland och de andra länderna som ingått i trippelalliansen. Fredsfördraget blev extremt hårt för Tyskland som tvingades betala ett enormt krigsskadestånd och förbinda sig att endast förfoga över en mindre armé utan krigsflotta och flygvapen. Tyskland fick därtill avträda stora landområden och avstå alla sina kolonier.

Femårsplan: Statligt fastställda ekonomiska planer som användes av kommunistpartiet i Sovjetunionen. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa brancher och hur mycket som fick tillverkas. Planerna gällde i fem år och gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och eftersfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde.

Det stora krigsskadeståndet blev en tung börda för den tyska ekonomin. Tyskland var utblottat efter de tunga och kostsamma krigsåren och kunde inte betala de enorma summorna som krävdes i krigsskadestånd.  Den nya regeringen försökte att lösa problemet genom att trycka upp mera sedlar att betala med. Men det ledde istället till en okontrollerad skenande inflation.

Till slut blev situationen ohållbar. Då gick det 4 000 000 000 000 pappersmark (i sedlar) på en dollar. Ett vanligt frimärke kostade hundratals miljoner mark. De pengar människor sparat blev helt värdelösa. Det blev omöjligt att sälja hus och det lönade sig inte att arbeta.

År 1924 rådde hyperinflation. Samma år framträdde nazisterna för första gången.

Det glada tjugotalet i USA

I USA gick däremot ekonomin bra under 1920-talet. T-Forden blev nu en symbol för både snabb modern produktion och materiellt välstånd.

Människorna hade fått mer fritid och i samband med det växte nöjesindustrin fram på allvar med film, musik och mode. Dessa år brukar i USA kallas för "The Roaring Twenties" (det glada tjugotalet).

I oktober 1929 föll börskurserna kraftigt på Wall Street i New York. Det blev inledningen till en långvarig depression i hela den kapitalistiska världen med fallande produktion och massarbetslöshet som följd.

Bild:

Den ekonomiska utvecklingen under mellankrigstiden kan sättas samman med övergången från demokrati till diktatur i många av Europas länder. Här ses Italiens diktator Benito Mussolini som tittar till ett statligt finansierat arbetsprojekt.

Från demokrati till diktatur i Tyskland

I samband med 1930-talets ekonomiska kris växte i Tyskland det Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) till landets största parti.

År 1933 fick Adolf Hitler (NSDAP:s partiledare) i uppdrag att bilda regering.

Efter maktövertagandet fängslade Hitler sina motståndare och nazistpartiet blev hädanefter det enda tillåtna partiet.

Nazismen byggde på rastänkande och den starkares rätt. Alla skulle underordna sig staten. Hela det tyska folket indoktrinerades (inlärdes) i den nazistiska ideologin. Många vanliga tyskar stödde Hitlers tankar, med andra grupper som kommunister, romer, judar och homosexuella stöttes ut ur gemenskapen.

Hitler bryter mot Versaillesfördraget

Under 1930-talet drog Frankrike tillbaka sina trupper från det tyska Ruhrområdet. Men Tyskland skulle enligt Versaillesfördraget (eller Versaillesfreden) inte heller få placera några egna soldater i Ruhrområdet. Området skulle vara demobiliserat (fritt från militära inslag).

En av de saker som Adolf Hitler och nazisterna kritiserade mest var Versaillesfreden. Nazisterna ansåg att fredsavtalet som undertecknats i Versailles 1919 var förnedrande och ovärdigt för Tyskland.

När Hitler kom till makten 1933 återinförde han därför genast allmän värnplikt. Detta var helt i strid med Versaillesfördraget. Samtidigt inleddes en kraftig upprustning av den tyska flottan och flygvapnet.

Strax därefter, 1935, gick tyska trupper in i det demilitariserade Ruhrområdet. Hitler spände nu sina nybygda tyska muskler för omvärlden.

"The New Deal" räddar ekonomin i USA

l USA försökte president Roosevelt komma tillrätta med den omfattande lågkonjunkturen. Detta gjordes i början av 1930-talet genom en politisk satsning som kallades för "The New Deal", vilket betyder "den nya given" (syftar på en ny hand med kort i t.ex. poker).

The New Deal gick ut på att få fart på ekonomin genom att stimulera efterfrågan med hjälp av statliga investeringar. Detta gjordes i form av stora statliga projekt som skapade många jobb och därmed ökade köpkraften hos folket, vilket i sin tur ledde till att företagen kunde sälja mer och anställa fler.

Bild:

Börskraschen 1929 skulle komma att kasta mörka skuggor över världsekonomin långt in på 1930-talet då den banade väg för nazisternas maktövertagande t Tyskland.

Högerdiktaturer på frammarsch i Europa

l Europa förde de flesta regeringarna en mera passiv politik. Under mellankrigstiden växte därför högerdiktaturer fram i en rad europeiska länder vid sidan av nazistregimen i Tyskland (1933).

I Italien grep 1925 en fascistisk regim makten under ledning av Benito Mussolini, men Tyskland och Italien var bara några av många diktaturer i Europa under mellankrigstiden.

Andra länder som lät införa diktatur är: Ryssland (1917) Ungern (1920), Spanien (1923-1930, 1938), Turkiet (1923), Litauen (1926), Portugal (1926), Jugoslavien (1929), Österrike (1933), Bulgarien (1934), Estland (1934), Lettland (1934), Grekland (1936), Rumänien (1938) och Tjeckoslovakien (1939, genom Tysklands erövring av landet då demokratin krossades).

När andra världskriget stod för dörren 1939 hade demokratin bara överlevt i USA, Västeuropa och Norden. I de andra länderna i Europa, där demokratin inte rotat sig under en längre tid, hade diktaturerna kommit tillbaka.

Av Europas alla diktaturer urskilde sig främst två stora totalitära regimer som bland annat hade som mål att förändra världen. Den ena var Nazityskland, som nämnts ovan. Den andra var den kommunistiska diktaturen i Sovjetunionen.

Sovjetunionen blir en stormakt

I början av 1920-talet var Sovjetunionen ett imperium i ruiner. Befolkningen svalt och ekonomin hade kollapsat. Då avbröts försöken att införa en socialistisk planekonomi. Istället gav man återigen ett ökat spelrum åt de fria marknadskrafterna och privat ägande ("Den nya ekonomiska politiken"- NEP).

1924 dog Lenin som hade varit landets obestridda ledare sedan ryska revolutionen 1917. I den efterföljande maktkampen segrade Josef Stalin i slutet av 1920-talet.

När Stalin 1929 manövrerat ut sina motståndare i kommunistpartiet lade han radikalt om politiken. Alll privatägd jord (då 94 % all jord) skulle nu överföras till staten och hamna i "allmän ägo". Denna tvångskollektivisering av jordbruket drabbade de flesta bönderna mycket hårt. Miljontals människor dog av svält i samband med tvångskollektiviseringen.

Böndernas nya kollektivjordburk tvingades leverera livsmedel till staten för låga priser. Staten kunde därefter öka på priserna och sälja varorna vidare. Vinsten från jordbruket satsade Stalin på industrin.

Industrin - särskilt den tunga industrin - byggdes nu ut i massiv skala efter utarbetade femårsplaner. Industriproduktionen tredubblades under 1930-talet, men till oerhörda kostnader och lidande för människorna.

GULAG (efter den ryska förkortningen för ”Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger) var namnet på det jättelika system av av tusentals arbetsläger som byggdes upp i Sovjetunionen. Lägren placerades ofta i otillgängliga områden som t.ex. i Sibirien. Dit skickades alla som kritiserade kommunistpartiet eller som staten ansåg vara allmänt opålitliga.

 

Litteratur:
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003.
Ian Kershaw, Hitler. En biografi, Bonnirs Förlag, 2010.
Simon Sebag Montefiore, Den Röde Tsarens Hov, Prisma, 2004.


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Publicerad: 12 september 2015
Uppdaterad: 18 oktober 2016