Bild:
Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen. Bilden visar riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Så styrs Sverige

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Fokus ligger på den svenska statens uppbyggnad och funktion.

Vad är staten?

Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser. En grundläggande indelning ser ut så här: statschef, riksdag, regering och domstolar.

Statschefen är den nuvarande monarken, Carl XVI Gustaf. Han kallas statschef men har väldigt liten makt över staten. Sverige har en konstitutionell monarki, vilket betyder att monarkin är inskriven i grundlagen.

Monarkin är ärftlig. Det betyder att det barn som föds först av kungen och drottningen ärver tronen. I Sverige har monarken, som statschefen också kallas, mest symboliska och representativa uppgifter och saknar politisk makt. Det brukar därför ofta bli stora rubriker i medierna då kungen ändå har en åsikt i politiska frågor.

Bild: Maktfaktorn

Riksdagen utgörs av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och stifta nya lagar.

Regeringen består av statsministern och de statsråd (ministrar) som han eller hon har utsett. Regeringen styr Sverige genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar.

Domstolarna är oberoende av statschefen, riksdagen och regeringen för att gynna rättssäkerheten. Detta är viktigt så att även de politiska makthavarna följer lagen. Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott.

Statens viktigaste uppgifter kan sägas vara att skydda medborgarna och deras egendom och att försvara landet mot yttre hot. Till sin hjälp har staten polisen, försvaret och rättsväsendet.

Statens roll diskuteras ofta av de olika politiska partierna. Viktiga frågor i den politiska debatten är bl.a: Hur mycket skall staten lägga sig i? Vad får staten kosta? Hur skall staten fördela sina pengar?

Sveriges grundlagar

De viktigaste reglera om statsskicket har samlats i fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen talar om hur Sverige skall styras. Lagen innehåller de viktigaste bestämmelserna för statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas och myndigheternas roller. Denna grundlag är den äldsta och också den mest omfattande. Den skrevs första gången 1634, men den senaste omskrivningen gjordes 1974. Regeringsformen inleds med orden "All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal  självstyrelse." (Regeringsformen 1 kap. 1 §)

Successionsordningen är från 1810 och handlar om monarkin. Förr i tiden bestämde kungen mycket. I dag har kungen eller drottningen ingen politisk makt, men är en symbol för Sverige. Kungen och drottningen ärver sitt uppdrag. Så ska det vara enligt grundlagen successionsordningen.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är två grundlagar som handlar om rätten att uttrycka sig fritt. När det gäller tidningar och böcker finns tryckfrihetsförordningen. För radio, tv och webbsändningar har vi yttrandefrihetsgrundlagen. Chefredaktören bestämmer vad som ska stå i en tidning, inte politikerna. Tidningar, radio och tv har en viktig uppgift att granska människor med makt, till exempel politiker.
Läs mer i avsnittet om Mediakunskap.

Varför är då grundlagarna så viktiga? Jo, de ligger till grund för andra lagar och skapar ramverket för hur Sverige skall styras. För att garantera detta ramverk så att ingen skall kunna göra en "statskupp" efter ett val, kan lagarna inte ändras hur som helst.

För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger (det finns undantag). Det måste också hållas ett allmänt val mellan besluten. Regeln är också till för att staten inte skall fatta alltför snabba beslut. Den extra betänketiden ger möjligheter för alla att noga överväga lagändringen.

Riksdagen

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2010, 2014 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den tredje söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.

Riksdagen består av 349 personer som valts av folket. Platserna i riksdagen kallas mandat och fördelas proportionellt utifrån rösterna. Har ett politiskt parti fått 16% av svenska folkets röster så får de också 16% av platserna i riksdagen. Blanka och ogiltiga röster räknas inte. Varje mandatperiod varar fyra år. Sedan sker ett nytt val.

Fördelningen av platser (mandat) i riksdagen efter riksdagsvalet 2014.

Riksdagens uppgifter är enkelt uttryckt att styra landet och genomföra den politik folket har röstat fram. Mer detaljerat kan riksdagens uppgifter bestå i att stifta lagar, utse regeringen (eller avsätta den), kontrollera regeringens arbete, godkänna statens budget, besluta om internationella relationer och rösta i viktiga frågor.

Varje politiskt parti som kommer in i riksdagen bildar en partigrupp. Varje sådan har sedan en gruppledare som företräder partiet i olika sammanhang. I partigruppen sitter politiker med olika kompetens och intressen. Dessa politiker ingår i sin tur i riksdagens utskott. De olika utskotten arbetar med varierande intressefrågor, som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, statens finanser, rättsväsendet, kulturen, miljön, o.s.v. Viktigast är finansutskottet eftersom det sysslar med statens finanser.

Varje utskott har ett eget kansli där det finns tjänstemän, sekreterare och andra som bistår politikerna med hjälp. Utskottens möten är inte offentliga, men det går ändå att få viss insyn genom att bevaka riksdagens arbete. Det är också möjligt att uppvakta ett utskott. Det innebär att det går att boka in en tid för att komma till utskottet och presentera en idé eller säga sin mening. Denna möjlighet utnyttjas flitigt av andra politiker, intressegrupper och lobbyister. De sistnämnda är ofta särskilt anställda konsulter som arbetar för en viss intresseorganisation. Lobbyistens arbete är att påverka utskottets medlemmar så att de lägger fram förslag som gynnar lobbyistens uppdragsgivares intressen. Lobbyism kallas ibland även för "korridorspolitik".

Förutom utskott finns också några andra arbetsgrupper. Riksdagsstyrelsen planerar riksdagens arbete och leds av talmannen. Det finns också några olika nämner, som utrikesnämnden och EU-nämnden.

Då en fråga behandlats färdigt i ett utskott läggs den fram för riksdagen. Ett sådant möte är offentligt och kallas plenarmöte. Ibland säger man kammaren.

Riksdagens arbete består i stor utsträckning av att behandla skrivelser, förslag och frågor som de fått från olika utskott och från regeringen. Förslag från riksdagsledamöter kallas motioner och förslag från regeringen kallas propositioner.

Ibland debatteras olika frågor där ledamöter får lägga fram sin synpunkt. Oftast återgs då det man kommit överens om inom sitt parti. Efter att riksdagen debatterat klart sker en omröstning då förslaget antingen går igenom eller förkastas.

Regeringen

Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser vilka statsråd (ministrar) som ska sitta i regeringen. Det är helt fritt för statsministern att välja vem han eller hon vill som är svensk medborgare. Antalet statsråd varierar från regering till regering och är beroende på vilken kompetens och vilka frågor som regeringen vill lyfta fram. Regeringen måste inte bestå av personer från riksdagen. Dagens regering består både av riksdagsledamöter och personer som aldrig suttit i riksdagen.

Regeringens uppgifter är att föreslå nya lagar och ta fram förslag på en statsbudget. Regeringen skall också verkställa riksdagens beslut, leda de statliga myndigheternas arbete, sköta de internationella relationer som riksdagen bestämt samt leda försvarets och polisens arbete.

Riksdagens ledamöter kan ställa frågor till regeringen eller enskilda statsråd. Längre sådana frågor kallas interpellationer och måste lämnas in skriftligen. Detta är viktigt eftersom de faller under offentlighetsprincipen.

Riksdagen kontrollerar regeringens arbete. Tycker den att regeringen har misskött sig kan den väcka en misstroendeförklaring. Om majoriteten i riksdagen röstar för den så måste regeringen avgå. Kvar finns sedan en expeditionsregering som sköter arbetet tills en ny regering utsetts.

Om ett politiskt parti har egen majoritet i riksdagen kan den bilda regering på egen hand, men det är ganska ovanligt. En sådan regering kallas enparti- eller majoritetsregering. I stället brukar flera partier gå samman för att få majoritet i riksdagen. Då pratar man i stället om en koalitionsregering. Båda dessa regeringsformer är starka och en misstroendeförklaring från oppositionspartierna leder oftast ingen vart.

I vissa fall har det eller de partier som bildar regering ingen egen majoritet i riksdagen. De utgör då en s.k. minoritetsregering. Det är en svagare regering som i hög grad måste förlita sig på att skaffa samarbetspartier, s.k. stödpartier, för att få igenom sina förslag.

Förutom att riksdagen granskar regeringens arbete finns det också andra som gör det. Konstitutionsutskottet (KU) gör varje år en granskning av hur regeringen och de enskilda statsråden har skött sina arbetsuppgifter. Det är då framförallt personer från oppositionspartierna som sköter granskningen.

Riksdagen utser även tre stycken riksrevisorer som leder Riksrevisionen. Det är en myndighet som även granskar andra myndigheters arbeten och rapporterar till riksdagen. Riksrevisionen är en av få myndigheter som lyder direkt under riksdagen i stället för under regeringen.

Riksdagen utser också Justitieombudsmannen (JO), som egentligen är flera personer. Dessa tar emot klagomål från allmänheten som framförs på myndigheter och tjänstemännens arbete.

Regeringens arbete

Till sin hjälp har regeringen ett kansli som kallas regeringskansliet. Där jobbar mellan 4-5 000 personer på olika avdelningar. Den avdelning där statsministern sitter kallas statsrådsberedningen. De andra avdelningarna kallas departement.

Statsrådsberedningens arbetsuppgift är att leda och samordna arbetet i regeringskansliet. Det betyder att de försöker ha koll på vad som sker i de olika departementen. En annan uppgift är att samordna den svenska EU-politiken.

Statsråden är chefer över var sitt departement (undantag finns). Deras närmast underlydande är i sin tur statssekreteraren och pressekreteraren.

Varje departement ansvarar för ett visst fackområde. Namnet på de olika departementen avslöjar detta: Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Justitiedepartementet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- och kulturdepartementet, Utrikesdepartementet, o.s.v.

Som nämnts tidigare handlägger regeringen frågor och förslag från riksdagen och tvärt om. För regeringens arbete gäller att det är departementen som behandlar och bereder de olika ärendena som sedan presenteras för regeringen. Departementen skapar alltså ett beslutsunderlag åt regeringen.

Vissa frågor är mer besvärliga än andra att bereda. Anledningen kan vara att arbetet är omfattande eller kräver särskild expertis. Då tillsätts ofta en kommitté, som är en arbetsgrupp med lämpliga personer. Kommittéer kan vara parlamentariskt tillsatta eller oberoende. I de sistnämnda sitter inte bara politiker utan även experter och andra sakkunniga.

Utredningskommittéernas arbeten brukar redovisas i en skriftserie som heter Statens offentliga utredningar (SOU). Men självklart är det inte bara i dessa grupper som det görs utredningar. Ärenden skickas ofta ut till olika remissinstanser, som organisationer och intresseföreningar, vilka i sin tur gör egna undersökningar. De skickar sedan synpunkter på förslaget till kommittéerna eller departementen, som väger in dessa i sina egna beslut.

Statsförvaltningen - statens myndigheter

Statsförvaltning består av landets ämbetsverk och myndigheter. Myndigheterna skall tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdagen och regeringen har beslutat om. Myndigheterna kallades tidigare för ämbetsverk eller bara verk och namnen lever delvis kvar. Ibland kallas myndigheterna i stället styrelser, råd, inspektion eller institut.

Skillnaden mellan ett verk och en myndighet är att verken sköter sig själva. Statliga verk är därmed självbärande eller affärsdrivande, vilket innebär att de styrs enligt företagsekonomiska principer. De upprättar årsredovisningar och bokslut på samma sätt som stora företag. Exempel på sådana verk är Skolverket och Luftfartsverket.

Chefen för en myndighet kallas generaldirektör. Olika myndigheter har kontor i olika städer. Andra exempel på myndigheter är Polisen, Migrationsverket, Universitets- och högskolerådet, Skatteverket, Sjöfartsverket, Kulturrådet och SMHI. Enkelt uttryckt så sköter myndigheterna staten.

Under varje departement finns en eller flera myndigheter. Under varje myndighet finns sedan en eller flera olika nämnder, distriktskontor, regionkontor, lokalkontor, o.s.v.

Om politikerna i för hög grad försöker påverka vad en myndighet gör pratar man ibland om ministerstyre. Det är förbjudet enligt svensk lag. Det ingår i riksdagens uppgifter att kontrollera att de enskilda ministrarna inte lägger sig i myndigheternas arbete för mycket.

Alla myndigheter är statliga men alla arbetar inte på statlig nivå. Exempel på myndigheter som verkar på regional nivå är länsstyrelserna.

Bra att veta...

Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit  statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Hur styrs en kommun?

Ordet kommun. Själva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten och avlopp o.s.v.

Olika kommuner. En kommun är ett geografiskt område, d.v.s. ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns ca 290 kommuner i Sverige.

Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, drygt 900 000 (2014). Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2 450 invånare (2014).

Kommunens föregångare. I det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas.

Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2 500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att de flesta kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1 000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor simhallar o.s.v., så ännu fler kommuner slogs samman. Idag (2014) finns det 290 kommuner i Sverige.

Kommunvalet. Valet till kommunen sker den tredje söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet.

Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter.

Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen.

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen.

Nämnder. Naturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen. Vissa av nämnderna är obligatoriska, dvs kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden o.s.v. Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena.

Kommunens ekonomi. Kommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta.  Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna.

Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster. Kommunerna få också bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster.

Landstingen. I Sverige finns det 23 landsting . I stort har landstingen samma gränser som länen. Varje landsting består då av flera kommuner. Landstingen ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. Ett landsting fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelse och nämnder. Valet till landstinget sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. Landstingens inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.


Litteratur och webbsidor:
Regeringens hemsida, Så styrs Sverige: http://www.regeringen.se/sb/d/109
Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg, Millenium - Samhällskunskap A, Bonniers, 2000
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Hans Almgren, Stefan Höjelid, m.fl., Reflex ABC, Gleerups, 2003
Katri Cronlund, Attityd. Samhällskunskap A, Bonniers, 2003

Text: Jonas Ahlberg, Carsten Ryytty och Robert de Vries (red)

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Fokus ligger på den svenska statens uppbyggnad och funktion.

Vad är staten?

Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser. En grundläggande indelning ser ut så här: statschef, riksdag, regering och domstolar.

Statschefen är den nuvarande monarken, Carl XVI Gustaf. Han kallas statschef men har väldigt liten makt över staten. Sverige har en konstitutionell monarki, vilket betyder att monarkin är inskriven i grundlagen.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Så styrs Sverige

Sveriges Utbildningsradio AB
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Maktfaktorn är en inspirerande och lärorik webbplats från UR om demokrati. På sajten får dina elever hjälp att utforska sina egna och andras värderingar och rättigheter i en demokrati.
Statens medieråd och Mediekompass
Målgrupp:
Högstadiet
I den här handboken som Statens medieråd och Mediekompass tagit fram finns massor av lektionsförslag som lärare kan använda i undervisningen för att stärka elevernas medie- och informationskunnighet.
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Högstadiet
Lektionsmaterial om vilka förutsättningar det finns att driva företag i olika delar av Sverige. Materialet som innehåller 11 lektioner riktar sig mot årskurs 7-9 och behandlar ämnen som samhällskunskap, historia, geografi och bild. Till materialet finns även en lärarhandledning och filmer.
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att ge elever kunskap om hur EU växte fram samt unionens viktigaste uppgifter. Eleverna kommer att få insyn i vilka EU:s institutioner är och vilka uppgifter dessa institutioner har samt hur lagar stiftas i EU.
Riksdagsförvaltningens informationsenhet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur arbetar konstitutionsutskottet och hur går en misstroendeomröstning till? Vad är en interpellationsdebatt och vad gör JO? I den här broschyren får du veta hur riksdagen kontrollerar regeringen. Varför den ska göra det och hur kontrollen och granskningen går till.
Riksdagsförvaltningens informationsenhet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur ser samhällets spelregler ut? Vem har makten och vilka rättigheter och skyldigheter har vi som medborgare? Det här undervisningsmaterialet berättar om det svenska statsskicket och grundlagarna.
Riksdagsförvaltningens informationsenhet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad är demokrati och vilka fördelar har ett demokratiskt styrelseskick? I det här studiematerialet kan eleverna läsa om hur demokratin fungerar i Sverige och i världen.

Artiklar om Så styrs Sverige

EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (mars 2014) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-03-01
Här kan du lära dig en del om hur en kommun arbetar. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som fattar beslut kring frågor som angår kommunen. Verksamheten leds av...
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

Länkar om Så styrs Sverige

Sortera efter:
          

Genomgång (11:03 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om hur det går till när man bildar regering samt om regeringens funktion.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:01 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om hur Sverige styrs. Fokus ligger på riksdag och regering.

Spara som favorit
          

En grundläggande power point presentation (6:16 min) om den svenska välfärden. De tar upp hur och vad välfärd är, den offentliga sektorn och hur välfärden fungerar och finansieras. Den är skapad för som undervisningsmaterial för högstadiet. Genomgången är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om hur en kommun styrs.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om riksdag och regering. I menyn till höger finns fakta om regeringen.

Spara som favorit
          

UR:s nya sajt Maktfaktorn hjälper dig att utforska dina och andras värderingar och era rättigheter i en demokrati.

Spara som favorit
          

Genomgång om hur du kan påverka beslut i samhället (3:02 min). Vad kan du göra om du inte kan rösta, eller om du vill göra mer än att rösta för att påverka? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång om vad som kännetecknar en demokrati (6:45 min). Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg tillsammans med kollegan Martin ...

Spara som favorit
          

I fyra korta animerade filmer (mellan 3-6 min) går UR igenom vem som bestämmer vad. Hur fungerar det när man tar beslut om till exempel älgjakt, BMX-banor, gratis glasögon eller förbud av miljöfarliga glödlampor? Vi får se hur det fungerar när riksdagen, kommunen, landstinget och EU tar beslut. Vilka är det som bestämmer, hur går det till, och vem är det som bestämmer vilka det är som bestämmer?

Spara som favorit
          

Genomgång (14:13 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och regering. Här behandlas bl.a. riksdagens och regeringens organisation. Du lär dig också skillnaden mellan riksdag och regering.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:40 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige. Här får du bl.a. lära dig mer om direkdemokrati, indirekt (representativ) demokrati, grundlagarna, val, riksdag, regering o.s.v.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:01 min) av gymnasieläraren Tomas Bohlin som berättar om hur regeringsbildningen i Sverige går till.

Spara som favorit
          

Via den här länken kan du i factlab se i vilka kommuner som riksdagspartierna har sina starkaste fästen. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:40 min) av gymnasieläraren Tomas Bohlin som berättar om svensk lagstiftning, riksdag och regering. Hur går det till när en ny lag stiftas?

Spara som favorit
          

SVT:s kunskapsbaserade program samlade på ett och samma ställe. På SVT Skola samlas alla de program som lärare kan ha användning för i undervisningen. I utbudet finns alltifrån Kobra och Babel till dokumentärer, naturfilmer och samhällsprogram.
 

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:08 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om Sveriges fyra grundlagar och deras funktion.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:13 min) där du kan lära dig lite om riksdagen och hur den fungerar. Materialet presenteras av Studi.se. De som är invalda till riksdagen kallas för riksdagsledamöter. Alla ledamöter tillhör olika partier. Svenska folket väljer vart fjärde år 349 personer som ska företräda dem i riksdagen. Det är viktigt att det är ett ojämnt antal. Detta för att det inte ska bli lika många röster för som emot när man ska rösta och besluta...

 

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:27 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om svensk demokrati och Sveriges statsskick. Här berörs bl.a. val, riksdagen, politiska partier och regeringen.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:46 min) där läraren Eva Lindahl sammanfattar sina tre tidigare föreläsningar om Sveriges statsskick. Det bästa är om du tittar på de andra föreläsningarna innan du tittar på den här, men den funkar bra som en "fristående" genomgång också.

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:57 min) där läraren Eva Lindahl berättar om vårt statsskick och dess grunder. Här förklaras våra fyra grundlagar, riksdagens funktion, parlamentarism, valsystemet, rösträtt m.m.

Spara som favorit

Sidor

Annons

No Flash

Relaterade ämneskategorier

Lag och rätt - om juridik, kriminalitet och rättsväsende i Sverige och internationellt.

Läs om demokratins utveckling och hur den fungerar idag. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...