Karoliner i fångenskap i Sibirien

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer