Antal invånare: 16 359 500 (2021)
Huvudstad: Mogadishu
Somalia på Afrikas horn är hårt drabbat av konflikter. Under det kalla kriget var det strategiskt belägna landet en bricka i spelet mellan USA och Sovjetunionen. Sedan 1991 har landet saknat en fungerande centralmakt. Klanstrider och konflikter mellan islamistgrupper och svaga regeringar har, tillsammans med återkommande perioder av torka, drabbat civilbefolkningen hårt. Den somaliska regeringen är i hög grad beroende av ekonomiskt och militärt stöd utifrån.
Befolkning
Det kaos som har rått i Somalia sedan början av 1990-talet gör det svårt att ange hur stor befolkningen är och alla statistiska uppgifter är ytterst osäkra. Befolkningstillväxten är hög och 2020 beräknades närmare hälften av alla somalier vara under 15 år. De flesta somalier bor på landsbygden och vid sidan av Mogadishu finns det bara ett fåtal större städer.
Klanväsendet
De somaliska klanerna är kluvna i underklaner och ännu mindre grupper ned till familjenivå. Medlemmarna i en klan anser sig alla härstamma från en gemensam anfader, och de flesta somalier kan räkna upp verkliga och mytiska förfäder 20 à 30 generationer tillbaka. Inom varje släktbaserad grupp förväntas medlemmarna hålla ihop mot yttervärlden, men det behöver inte betyda att de håller sams inbördes.
Religion
Nästan alla somalier är sunnimuslimer. Det finns också en shiamuslimsk minoritet men det är oklart hur stor den är. På senare år har den islamistiska gruppen al-Shabaab försökt driva igenom en fundamentalistisk form av islam som innebär ett brott mot den relativt liberala tolkning som traditionellt praktiserats i Somalia.
Politiskt system
Efter många år av kaos har en rad försök gjorts för att få till ett fungerande styre i Somalia. Sedan en ny men provisorisk författning antogs 2012 har allmänna val utlovats, men några sådana har inte hållits. Islamistiska grupper, framför allt det militanta al-Shabaab, utgör fortfarande ett allvarligt hot mot den federala regeringen i Mogadishu. Somaliland i nordväst fungerar i praktiken som en självständig stat.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Den somaliska staten är svag och regeringen i Mogadishu kontrollerar bara delar av Somalia. Inga allmänna val har hållits sedan 1960-talet. Det nuvarande parlamentet utsågs indirekt via klanäldste och regionala ledare. Rättssäkerheten har stora brister och såväl väpnade grupper som regeringens säkerhetsstyrkor gör sig skyldiga till grova övergrepp mot civilbefolkningen. Korruption genomsyrar hela samhället.
Somaliland
Somalias nordvästra hörn utropade sig 1991 till den självständiga Republiken Somaliland. Somaliland har dock inte lyckats bli internationellt erkänt, främst därför att andra länder i Afrika och arabvärlden motsatt sig att Somalia delas. Periodvis har det rått starka politiska spänningar inom Somaliland och det demokratiska systemet har stora brister. Flera val har dock kunnat hållas under relativt ordnade former. Beslutet att skjuta upp presidentvalet 2022 väckte skarp kritik från oppositionen.
Somaliland beräknas ha cirka 3,5 miljoner invånare. Majoriteten av dem tillhör klanen issaq och dess underklaner. Somaliland anses vara den lugnaste och bäst fungerande delen av Somalia, även om klanstrider förekommit också här. Nästan alla invånare är sunnimuslimer och islam är statsreligion.
Utrikespolitik och försvar
Konflikten i Somalia berör hela regionen. För sin överlevnad är regeringen i Mogadishu beroende av den fredsstyrka som Afrikanska unionen (AU) skickade till Somalia 2007, där grannländer som Etiopien, Kenya och Djibouti numera bidrar med trupper. För både Etiopien och Kenya handlar det mycket om att förhindra att oron i Somalia sprider sig in över deras gränser. Det är dock Uganda som bidrar med flest soldater AU-styrkan, som 2022 bytte namn från Amisom till Atmis. USA och många västländer oroar sig för att Somalia ska fungera som en fristad för internationella terroristgrupper.
Somaliska pirater
Pirater som kapar fartyg utanför den somaliska kusten blev ett stort problem från 2005. De första somaliska piraterna var ofta fiskare som beväpnade sig och krävde en slags skatt från utländska fiskeflottor som illegalt fiskade i området. Efterhand skaffade piraterna sig allt tyngre vapen och kapade fartyg av alla slag för att kräva ägarna på lösesummor. Från 2012 har antalet piratdåd minskat påtagligt, mycket tack vare att utländska krigsfartyg börjat patrullera det utsatta området.
Ekonomi
Det kaos som har rått i Somalia sedan slutet av 1980-talet gör det svårt att få en överblick av de ekonomiska villkoren i landet. Statistiska uppgifter om bruttonationalprodukt (BNP), import och export är ofta gamla eller saknas helt. Den statistik som ändå finns har stora brister. Grunden för ekonomin är nomadiserande boskapsskötsel och i andra hand jordbruk. Det finns även en del små industrier.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Somalias geografi >
Sociala förhållanden
Enligt FN:s organ för humanitära frågor Ocha räknades drygt 70 procent av somalierna som fattiga år 2021. Särskilt svåra är villkoren på landsbygden. I Somaliland och Puntland anses levnadsförhållandena vara något bättre än i resten av landet.
Besök Landguiden och läs mer om Somalia.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
