L
Kategori

Pyramid i den gamla staden Chichen Itza som beboddes av mayafolket från 600-talet till 900-talet.

Mayafolkets historia

Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska ursprungskulturerna.

En gemensam kultur

Mayafolket bestod av olika urfolk som delvis hade en gemensam kultur.

Mayariket utgjordes av många olika stadsstater i nuvarande Mexiko, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador. Stadsstaterna påminde om dem som fanns i antikens Grekland.

Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska ursprungskulturerna.

En gemensam kultur

Mayafolket bestod av olika urfolk som delvis hade en gemensam kultur.

Mayariket utgjordes av många olika stadsstater i nuvarande Mexiko, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador. Stadsstaterna påminde om dem som fanns i antikens Grekland.

ANNONS

ANNONS

Mayariket täckte ett geografiskt område som till ytan var något större än dagens Italien.

Mayafolket byggde många städer

Många av mayastäderna är fortfarande tillräckligt bevarade för att vara mycket intressanta. I mitten av staden låg de viktigaste templen vid ett stort öppet torg. Det var vid dessa byggnader som man utförde viktiga religiösa ceremonier. I närheten låg bostäder för präster samt adelsmän. Längre bort fanns de hus som tillhörde de rika. I stadens utkanter bodde bönderna. Mayafolket levde främst på jordbruk där grödor som majs och bönor utgjorde basföda.

Mayastäderna byggdes alltid vid naturliga vattenhål, vilket var nödvändigt för att överleva i det varma klimatet.

Mayariket

En avancerad högkultur

Mayafolket var den enda ursprungskulturen i Amerika som hade ett skriftspråk innan européerna kom. Deras skriftspråk var en blandning av hieroglyfer och abstrakta bilder. Språket var så avancerat att forskarna ännu inte helt har lyckats tyda skrifterna.

I mayariket användes ett räknesystem som byggde på siffran 20 – d.v.s. antalet fingrar och tår hos en människa. De hade dessutom ett tecken för siffran noll, ungefär tusen år innan européerna hade det.

Prästerna i mayariket var framstående matematiker och astronomer. Mayafolket byggde observatorier där prästerna studerade himlen med blotta ögat. Ett bevis på mayakulturens otroliga astronomiska färdigheter var att de mätte upp planeten Venus omloppstid runt solen med ett fel så litet som ett dygn på 6 000 år. Mayaastronomerna kunde också förutsäga solförmörkelser flera sekel fram i tiden.

Mayakulturens religion

Mayakulturens astronomi var sammanlänkad med deras religion där himlakropparna betraktades som gudar som influerade människornas liv.

ANNONS

ANNONS

Mayafolket hade likartade symboler och ceremonier som aztekerna senare använde. De utförde också likartade människooffer för att få gudarnas välvilja. Det fanns främst två olika typer av människooffer - blodsoffer, där blod tappades från en speciell kroppsdel, eller människooffer där en människas liv offrades till gudarna.

Vid blodsoffer stack prästerna sig i tungan, örsnibben eller penisen för att gudarna skulle få några droppar människoblod.

Människooffer utfördes oftast genom att prästen skar ut hjärtat på offret. De vanligaste offren var krigsfångar, men även andra män, kvinnor och barn offrades för att tillfredsställa gudarnas blodtörst.

Det går också att finna likheter i aztekernas och mayafolkets skapelsemyter. De trodde t.ex. båda på att flera världar hade existerat före den nuvarande. Flera av deras största gudar hade dessutom liknande egenskaper och tillbads av ungefär samma orsaker.

Mayarikets nedgång började på 800-talet e.Kr

Under 800-talet och 900-talet slutade det ena samhället efter det andra att fungera inom mayariket. Invånarna försvann från sina hem. Städerna övergavs nästan helt. Palats och tempel förföll och den omkringliggande djungeln kunde snart ta ruinerna i besittning.

Forskarna är inte helt säkra på de direkta orsakerna till den plötsliga nedgången. Flera förklaringsmodeller existerar sida vid sida. Bland annat anses olika naturkatastrofer ha haft inverkan och fått befolkningen att överge en del av sina städer. Under hela 800-talet föll det dessutom mindre regn än vanligt i Centralamerika och torkan orsakade hungersnöd och död. Andra tänkbara förklaringar - som t.ex. kan ha varit en följd av dessa minskade naturresurser - är interna stridigheter och uppror.

Hur det än var med orsakerna till mayakulturens plötsliga nedgång, så var många städer helt övergivna i slutet av 900-talet.

Mayarikets undergång

Mayakulturen fortlevde dock på sina ställen i ytterligare flera hundra år. Men när spanjorerna kom i början av 1500-talet kunde de erövra det kvarvarande mayariket ganska lätt. Mayariket var vid den här tidpunkten kraftigt försvagat till följd av inbördeskrig. Urbefolkningens enkla vapen var dessutom ingen match för conquistadorernas krutvapen.

ANNONS

ANNONS

Européernas ankomst utgjorde det definitiva slutet för det uråldriga mayariket. Spanjorerna satte snabbt och systematiskt igång med att utvinna landets värdefulla naturtillgångar. Urfolkens kultur och liv slogs i spillror av tvångskristnande, slaveri och dödliga epidemier. Värst var alla de nya smittsamma sjukdomarna som de vita förde med sig från Europa till Central- och Sydamerika. Den amerikanska befolkningen som hade levt helt avskild från resten av världen i mer än tio tusen år hade inte kunnat utveckla ett fungerande immunförsvar mot många av "den gamla världens" sjukdomar. Den amerikanska urbefolkningen dog därför i miljoner och höll nästintill på att bli utrotade.

Idag finns flera miljoner ättlingar till mayafolket kvar i Centralamerika. De flesta finner man på Yucatánhalvön i Guatemala.

LÄS MER: Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

LÄS MER: Chichen Itza

LÄS MER: Mayafolkets kalendrar
 

Mordet i Chitchen Itza

År 1949 kom det ut en detektivroman med titeln Peter Duluth har döden i hälarna. Den var skriven av Patrick Quentin – pseudonym för amerikanerna Hugh Wheeler och Richard Webb.

Författaren Peter Duluth semestrar i Mexiko. På väg till Chitchen Itza får han en passagerare i bilen, en ung kvinna som säger sig heta Deborah Brand. Hennes pappa är arkeolog och har gjort utgrävningar i Chichen Itza. De tar in på ett hotell i staden, och morgonen därpå gör de sällskap till de framgrävda ruinerna.

”Deborah började peka ut de olika byggnaderna: de långa massiva murarna till Bollhuset, med Tigertemplet vid ena ändan, Skallarnas tempel, Chac-Mools grav, den stora ruin som höll mayafolkets öde i sina offerhungriga händer. Och över allt annat Krigarnas oerhörda tempel, omgivet av tusentals stenkolonner, som en gång inhägnat torget. … Vi fortsatte till Krigarnas tempel, där två stora stenormar med stjärtarna i luften och de väsande huvudena mot golvet, stod skiltvakter framför en stenstod av Chac-Mool själv, som satt nedhukad med ett fat på benen, redo att mottaga offrade hjärtan; huvudet vände han mot pyramiden.

Den känsla av något ondskefullt, som överväldigat mig föregående kväll, började åter smyga sig på mig. Väggarna runt om oss var prydda med Chac-Mool-masker i sten; näsan var stor, nästan en snabel, som tycktes trumpeta ut skräck. … Deborah tittade på sin klocka: ”Låt oss gå till cenoten. Far var expert på sådana. Han skulle slå ihjäl mig om jag inte kom tillbaka med en fullständig rapport.” … ”Vad är cenotes för något”, frågade jag. ”Det är naturkällor, som finns runtom här. Den helgade källan. Furstar kom från alla håll och kastade ned juveler, män och jungfrur. I synnerhet jungfrur.” … Vi hade nått Cenote de los Sacrificios (offerkällan). Mig föreföll denna helgade källa mera olycksbådande än allt annat vi sett. …

Framför oss öppnade sig en krater, ungefär fyrtiofem meter i diameter, ett gapande hål,  som om jorden just här hade störtat in. Jag gick fram till randen. Källans väggar, som var sågtandade, hade gett växtplatser åt ormbunkar och äventyrligt klängande buskar, och de stupade ungefär tjugofem meter lodrätt ner till ett grönt, till synes stillastående vatten

Deborah stod riskabelt nära kanten och tittade ner. ”Därnere finns det hundratals skelett, sa hon. ”Guld, jade och ametister – och kranier, kranier, kranier.” Hon verkade vilja bli av med Peter, och bad honom därför gå och hämta hennes kamera på hotellet. Peter gick, fast han förstod att hon troligen hade avtalat ett möte med någon annan, just här vid cenoten. Men han hann bara ett hundratal meter längs djungelstigen, innan han hörde ett skri bakom sig, följt av ett väldigt plask. Han rusade tillbaka följd av den flämtande hotelldirektören.

”Vi kom samtidigt fram till kratern. Långt nere under oss rörde sig det gröna vattnet långsamt mot utloppet av den underjordiska strömmen. … Tjugofem meter under oss, glimmande och glänsande under vattnet, kunde jag se Deborahs silverblonda hår. … Och hon rörde sig inte. Hon låg där, dränkt, stilla, medan den underjordiska strömmen ryckte i hennes hår.”

Vem var mördaren? Jo, en av de andra gästerna på hotellet, som följt efter Deborah till Chichen Itza. Det får läsaren reda på 250 sidor längre fram i boken.

Referatet är skrivet av Hans Thorbjörnsson, medförfattare till bl.a. Direkt Historia, Sanoma Utbildning.
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Mayafolket hade ett märkligt skönhetsideal. Man ansåg att det var vackert att ha ett spetsigt huvud. För att uppnå detta bands de nyföddas huvuden hårt för att huvudformen skulle ändras. Att vara skelögd ansågs också vara mycket fint. För att uppnå skelögdhet hängde man en vaxkula i pannluggen mellan ögonen.
     
  • Mayakulturen var den enda i Amerika som kände till hjulet innan de spanska erövrarna kom. Det besynnerliga var att de tillverkade hjul till sina barns leksaker, men de tillverkade aldrig ett fordon på hjul.
     
  • Mayarikets tempel var enorma för att tydligt markera skillnaden mellan gudarna och deras tjänare. Det största templet var 180 meter långt, 154 meter brett och 27 meter högt. För att kunna bygga templet var man tvungen att släpa 900 000 ton sten och annat byggnadsmaterial genom skogen.
     
  • Både aztekerna och mayafolket ägnade sig åt ett rituellt bollspel som påminde om fotboll. Den hårda gummibollen fick bara stötas till med höften, knäet eller armbågen. Spelarna bar skyddsutrustning för att de inte skulle skadas av den hårda bollen. De bästa spelarna betraktades nästan som gudar och segerbonusen var hög.

    Om en spelare lyckades göra mål, fick han rusa in bland åskådarna och stjäla åt sig kläder och smycken. För förlorarna kunde det gå illa. Ibland blev de halshuggna och deras huvuden placerades på en särskild plattform.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var bodde mayafolket?
     
  2. Nämn några fakta om en mayastad.
     
  3. Mayakulturen hade duktiga astronomer och matematiker. Ge några exempel.
     
  4. Berätta kortfattat om mayakulturens religion och offerritualer.
     
  5. Vad orsakade mayarikets slutgiltiga undergång och varför?

Ta reda på:

  1. Vad handlar filmen Apocalypto (2006) om?
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 - Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries, SO-lärare och författare


 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Mayafolkets historia

SO-rummet bok
L
Majs

Majsens historia

av: Lars Hildingson
2023-09-05

De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...

+ Läs mer

M

Conquistadorerna - de spanska erövrarna

av: Kaj Hildingson
2021-04-20

I början av 1500-talet kunde en ung spanjor som inte fötts in i adeln bara nå de högsta klasserna i samhället på två sätt. Ett var att gifta in sig i adeln. Det andra var att vinna land och rikedomar åt den spanske kungen. Många unga män beslöt att pröva sin lycka på andra sidan Atlanten. I Amerika döpte erövrarna platser och orter efter dem där hemma. Exempelvis bär Medellin, Guadeloupe och Albuquerque samma namn som orter i Extremadura (en region i västra Spanien). Ingen del av Spanien har sett så många conquistadorer, spanska för erövrare, födas som Extremadura. Härifrån kom Cortés, hans kusin Pizarro, Balboa, de Soto och Orellana. Dessa har alla skrivit in sig i conquistadorernas historia. Men de allra flesta av de tusentals som sökte guld och ära i Amerika misslyckades.

+ Läs mer

L

Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-16

Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...

+ Läs mer

L

De stora upptäckternas tid

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-27

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?

+ Läs mer

M

Kolonisation - bara avigsidor?

av: Hans Thorbjörnsson
2014-03-12

Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som intogs. Men vad innebar det egentligen för människorna som redan bodde där?

+ Läs mer

L

Mayafolkets kalendrar

av: Hans Thorbjörnsson
2014-01-24

Mayafolkets lärda var intresserade av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkin-kalendern som består av 13 stycken 20-dygnsperioder. 20-dygnsperiodens alla dagar är namngivna och representeras av var sin glyf i mayaskrift.

+ Läs mer

Länkar om Mayafolkets historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi
Karta

Central- och Sydamerikas historia

Få en överblick av Central- och Sydamerikas historia. Här hittar du material som behandlar den Central- och...

Hi

Aztekernas historia

Aztekerna var ett urfolk i Centralamerika som på 1300-talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas...

Hi

Inkafolkets historia

Inkariket uppkom på 1200-talet i västra Sydamerika. Inkafolket var duktiga organisatörer och lyckades hålla ihop sitt...

Hi
Karta

Mexikos historia

Fördjupa dig i Mexikos historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

El Salvadors historia

Här hittar du material som behandlar El Salvadors historia i stora och små perspektiv.

Hi
karta

Guatemalas historia

Historia om Guatemala. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
karta

Honduras historia

Här hittar du material som behandlar Honduras historia i stora och små perspektiv.

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Amerikanska urfolk

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning.De första...

Hi
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Hi
Columbus i Amerika 1492

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Hi
Conquistadorer

Conquistadorer

De spanska erövrarna som kom till Amerika under 1500-talet kallas conquistadorer. Ordet...