Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till rörelse och till slut elektricitet. Denna process ger radioaktivt avfall.
Kärnkraft har sedan kärnkraftsolyckan i Harrisburg (USA) 1979 varit en ifrågasatt energikälla. En ännu större kärnkraftsolycka ägde rum 1986 i staden Tjernobyl i Ukraina. Radioaktiva ämnen från Tjernobylolyckan spreds då med vindarna ända bort till Sverige. Ytterligare en stor kärnkraftsolycka inträffade i Japan 2011 då kärnkraftverket Fukushima kollapsade efter att en tsunami dränkt anläggningen.
Av Sveriges totala elproduktion kommer ca 31 procent (2021) från landets tre kärnkraftverk i: Forsmark (Uppland), Oskarshamn (Småland) och Ringhals (Halland).
Förespråkare för kärnkraft lyfter fram att kärnkraftverken inte släpper ut växthusgaser som kolkraftverken gör. Och jämfört med förnybara energikällor som vindkraft och solenergi är kärnkraften driftsäker samtidigt som elproduktionen från kärnkraftverken är överlägsen.
Kärnkraft räknas dock som en icke-förnybar energikälla på grund av att uran (som utgör drivmedlet i kärnkraftverken) inte återskapas. Däremot är tillgången på uran i världen stor. Uran finns och bryts från gruvor och dagbrott i bland annat USA, Ryssland och Frankrike.
Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken måste hanteras mycket varsamt och kan vara skadligt för både människor, djur och natur under mycket lång tid. Motståndarna till kärnkraft pekar på att risken för allvarliga olyckor måste ställas mot kärnkraftens fördelar.
LÄS MER: Energikällor
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
PODCAST: Kärnkraft - fördelar och nackdelar
PODCAST: Energi och energikällor
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
