M
Tagg
Svampmoln
AI-genererad bild som föreställer ett svampmoln efter en kärnvapenexplosion.

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den enorma kraft som kan utlösas genom en kärnreaktion hos en relativ liten mängd kärnbränsle gör att kärnvapen blir oerhörd effektiva i relation till den förstörelse de orsakar.

Till skillnad från konventionella vapen har kärnvapen även negativa långsiktiga följder då detonationen (explosionen) orsakar livsfarlig radioaktiv strålning. Denna strålning gör att människor och andra levande varelser som inte dör i själva explosionen antingen skadas direkt eller riskerar att utveckla cancer och andra sjukdomar långt efteråt. Dessutom blir platsen som utsatts för den radioaktiva strålningen obeboelig under lång tid. Det är bland annat på grund av dessa konsekvenser som kärnvapen nästan aldrig har används i krig.

ANNONS

ANNONS

Kärnvapen får sin förstörelseenergi från en kärnreaktion som kan vara av två typer: antingen genom fission eller fusion.

Atombomber (fissionsbomber) är enklare uppbyggda än vätebomber (se nedan). En atombomb innehåller en kärna av antingen plutonium eller berikat uran som frigör enorm energi vid atomklyvning (fission). Genom att trigga (skapa) en kärnreaktion klyvs bombens atomer (dess plutonium eller uran) som då utvecklar en kedjereaktion som frigör energi i form av en explosion. Atombomber är oerhört kraftfulla jämfört med TNT men har ändå begränsad sprängstyrka. Bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 var av den här typen.

Vätebomber (fusionsbomber) är mer komplicerade än vanliga atombomber och har mycket större sprängkraft. I fusionsbomber använder man istället olika isotoper av väte (deuterium och tritium), därav namnet vätebomb. I dessa skapar kärnreaktionen istället en sammansvetsning av väteatomerna som alstrar enorma mängder energi i form av värme. Fusionsbomber kan i stort sett ha obegränsad styrka. De flesta kärnvapen som existerar idag är av typen vätebomber.

Den första lyckade detonationen av kärnvapen skedde vid en provsprängning i USA den 16 juli 1945.

Kärnvapen har använts i krigföring vid endast två tillfällen, i båda fallen av USA som fällde atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki under slutskedet av andra världskriget, 6 respektive 9 augusti 1945. De två bomberna dödade tillsammans mellan 129 000 och 226 000 människor och orsakade total förödelse inom en radie av 1,6 km från explosionernas epicentrum, därtill omfattade de efterföljande bränderna ett betydligt större område på en radie upp till 12 kilometer. Bomben "Little Boy” som släpptes över Hiroshima innehöll uran med en sprängkraft motsvarande ca 15 000 ton TNT, och bomben "Fat man" som fälldes över Nagasaki var byggd på plutonium med en sprängkraft på ca 23 000 ton TNT.

Det kraftigaste kärnvapen som någonsin har detonerats var en vätebomb som provsprängdes i Sovjetunionen den 6 oktober 1961. Den hade en sprängkraft på 58 megaton, vilket är ca 4 600 gånger starkare än atombomben som släpptes över Hiroshima.

Under kalla kriget pågick en kapprustning mellan de båda supermakterna USA och Sovjetunionen som strävade efter att få ett övertag gentemot den andre genom att utveckla de mest effektiva och destruktiva kärnvapnen. Strategin byggde mer på skrämselteknik än utsikterna att använda kärnvapnen i verkligheten (med tanke på konsekvenserna då den andra supermakten slog tillbaka). Följden blev en slags terrorbalans där supermakterna byggde en arsenal av kärnvapen som endast skulle användas som motåtgärd vid ett kärnvapenanfall från motståndaren. I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.

ANNONS

ANNONS

Allteftersom den globala opinionen mot kärnvapen har ökat så har det införts internationella restriktioner och avtal om nedrustning, speciellt efter kalla krigets slut 1991. Men trots internationella avtal om förbud mot spridningen av kärnvapen och kärnvapentester, fortsätter en rad länder, främst USA, Ryssland och Nordkorea, att forska och utveckla nya typer av kärnvapen.

Idag har endast ett fåtal länder kärnvapen: USA, Ryssland, Indien, Pakistan, Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel och Nordkorea.

LÄS MER: Manhattanprojektet

LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Terrorbalans

PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter


FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kärnvapen

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Artiklar om Kärnvapen

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...

+ Läs mer

M

Atombomben över Nagasaki skulle tvinga Japan att kapitulera

av: Magnus Västerbro
2023-03-07

Människan har skapat vapen så fruktansvärda att de kan döda allt liv på jorden. Kärnvapen är den värsta av alla dessa sorter. De har därför bara använts vid två tillfällen i historien - båda gångerna av USA mot Japan, och med endast några dagars mellanrum 1945: den 6:e augusti över Hiroshima och den 9:e augusti över Nagasaki. Det primära syftet var att tvinga Japan till villkorslös kapitulation och få ett slut på andra världskriget. Det sekundära syftet var rent demonstrativt - ett sätt för USA att visa omvärlden att de nu var en militär supermakt...

+ Läs mer

M

Kalla krigets kulmen och vändning

av: Magnus Västerbro
2022-09-13

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.

+ Läs mer

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

av: Armémuseum
2022-06-17

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...

+ Läs mer

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

M

Robert Oppenheimer - atombombens fader

av: Kaj Hildingson
2021-01-16

- Skenet från tusen solar skulle likna glansen från den Allsmäktige.
Raderna från det indiska verket Bhagavadgita dök upp i huvudet på Robert Oppenheimer som efter åratals forskning bevittnade provsprängningen av världens första atombomb i juli 1945. Kort efteråt fällde USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan, vilket gjorde slut på andra världskriget. Oppenheimer, som lett forskarnas arbete, började senare fasa för de krafter som släppts lösa. Han berättade då att även några andra ord från diktverket ekat i hans huvud vid explosionen:
- Jag har blivit Döden, världarnas förgörare...

+ Läs mer

Podcast om Kärnvapen

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kärnvapen och kärnvapenmakter

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Läs mer

Länkar om Kärnvapen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS