Tagg om snapphanar
Bild:

Snapphanar

Genom freden i Roskilde 1658 tvingades Danmark avvara de danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge till Sverige. Snapphanarna var en slags motståndsrörelse i de före detta danska landskapen i södra Sverige som under andra halvan av 1600-talet kämpade på danskarnas sida mot den svenska "ockupationsmakten".

Efter Roskildefreden inleddes försvenskningen av de tidigare danska landskapen, även kallade Skånelandskapen. Svenska mynt infördes och skatterna betalades nu till den svenska Kronan (staten) istället för till Danmark.

Enligt fredsavtalet skulle befolkningen i dessa landskap få behålla en del av sina tidigare rättigheter. Exempelvis fick prästerna predika på danska samt behålla sina danska pipkragar. Att inte svenskarna förbjöd allt som förknippades med Danmark berodde på att man från svensk sida inte ville ha en folklig resning i Skånelandskapen.

Men freden mellan Sverige och Danmark varade inte länge. I september 1675 förklarade Danmark krig mot Sverige och i juni 1676 landsteg en dansk invasionsarmé utanför Ystad i Skåne. Danskarna erövrade snabbt område efter område. Det skånska kriget 1675-1679 var ett faktum. I början av december 1676 drabbade de svenska och danska arméerna samman i slaget vid Lund, det blodigaste slaget i svensk och dansk historia.

Under det skånska kriget var det många bönder i Skånelandskapen som blev snapphanar, vilket innebar att de hjälpte den danska armén att på olika sätt bekämpa svenskarna. Begreppet snapphane var den svenska statsmaktens benämning för alla dem som på olika sätt kämpade mot den svenska militärmakten.

Snapphanarna var ingen enhetlig rörelse utan bestod av flera olika kategorier människor. För det första fanns det bönder som inte längre ville vara lojala mot den svenska överhögheten och hellre ville kämpa för danskarna. De beväpnade sig och flyttade ut i skogarna där de anföll svenska truppenheter ur bakhåll. Därtill fanns friskyttekompanier som bestod av bönder som avlönades av den danska kronan och som bedrev krigföring bakom svenskarnas linjer. Dessutom var det inte ovanligt med stråtrövare som överföll svenska soldater och officerare när de färdades genom de mörka skogarna. Oavsett vilken grupp dessa förövare tillhörde så var de snapphanar i svenskarnas ögon.

Många snapphanar kom från Göingebygden (nordöstra Skåne). I juli 1676 lyckades snapphanar från Göinge genomföra en av tidernas största rånkupper då de på gränsen till Småland, vid Loshult, överföll en svensk militär transport av bland annat penningplåtar. Värdet på de stulna plåtarna motsvarade många miljoner kronor i dagens penningvärde. I april 1678 brände svenskarna ner stora delar av Göingebygden och avrättade bönder som hämnd för snapphanarnas motstånd.

Blev man som snapphane tillfångatagen av svenskarna väntade ett fruktansvärt öde. Fasansfulla avrättningsmetoder användes mot snapphanarna. Detta för att statuera exempel och skrämma befolkningen till underkastelse.

Efter att skånska kriget avslutades 1679 och Sverige fick behålla Skånelandskapen, inleddes en betydligt hårdare försvenskningsprocess än tidigare.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap

Här hittar du material som handlar om snapphanarna och deras frihetskamp.

Uppdaterad: 
21 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Snapphanar

av:
Regionmuseet Kristianstad
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

Artiklar om Snapphanar

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...

Länkar om Snapphanar

Sortera efter:
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som tar sig an Karl XI:s blodiga krig på sitt egna sätt. I det här avsnittet handlar det om hämnd, förlåtelse och problemen med att slåss mot sina egna. Per Dahlberg bökar runt i snapphanebygd och ger sig i kast med Loshultskuppen och slaget vid Borst. Hur brett träffar en karteschladdning? Tillsammans med slagfältsarkeolog Bo Knarrström fyller Per hagel i kanoner och fyrar av...

Spara som favorit