Bild:
Ordet konjunktur betyder ungefär ekonomisk situation. I en lågkonjunktur minskar produktionen av varor och tjänster till skillnad mot i en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten ökar.
M

Samhällsekonomi

Vad är samhällsekonomi?

Samhällsekonomin inbegriper alla ekonomiska företeelser och alla ekonomiska aktiviteter i samhället. Med ett samhälle avses i samband med begreppet samhällsekonomi vanligen ett land, men i förlängningen kan begreppet även avse det globala samhället och världsekonomin.

Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation. Samhällsekonomin handlar också om det ekonomiska spelet mellan de olika aktörerna, som hushåll, företag, offentlig sektor och banker.

Här nedan redogörs kortfattat om några vanliga begrepp inom ämnet samhällsekonomi. Bland materialet längre ner på sidan hittar du också många pedagogiska filmer inom ämnet.

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt mått på välfärd är att mäta ett lands bruttonationalprodukt (BNP). Ett lands BNP är den sammanlagda produktionen av varor och tjänster under ett år.

Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. Den säger också att medborgarnas genomsnittliga inkomst är hög, vilket förr ansågs innebära att levnadsstandarden var hög. Men BNP mäter bara genomsnittet och säger inget om klyftan mellan de väldigt rika och de fattiga i samhället.

Idag mäts oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Man talar då om HDI eller "Human Development Index". Allt handlar inte längre om att producera varor och tjänster eller om att ha hög tillväxt. Numera är dessutom miljöaspekter viktiga och måste vägas mot tillväxt.

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.

När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.

Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.

Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.

En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.

Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Statens mål är att inflationen skall ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.

Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker. Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.

Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa. Riksbankens åtgärder handlar nästan alltid om att höja eller sänka reporäntan. Sådana åtgärder kallas penningpolitik.

Olika ekonomiska system

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns tre grundtyper: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi (en blandning av de två första).

Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Varor och tjänster införskaffas via olika marknader där köpare och säljare möts (livsmedelsmarknad, bostadsmarknad, arbetsmarknad etc). Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av utbud och efterfrågan, men också av lagar.

Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en planekonomi är det staten som styr vad som skall produceras - alltså inte utbud och efterfrågan.  Det är staten som lägger fram en planering för de närmaste åren som företagen måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen - som dessutom oftast är statsägda. Planekonomi finns i olika varianter och var bland annat det rådande ekonomiska systemet i Sovjetunionen.

Någon form av marknadsekonomi brukar vara det vanligaste systemet i kapitalistiska länder. Planekonomi är vanligast i socialistiska länder. Men det finns sällan renodlade ekonomiska system. Oftast praktiseras istället olika blandformer.

Länder som har en utpräglad blandning av marknadsekonomi och planekonomi brukar sägas ha blandekonomi. Dessa länder - däribland Sverige - kännetecknas av en ganska fri marknad i kombination med relativt hög skatt och stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället. I Sverige utgörs den offentliga sektorn bland annat av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. I en ren marknadsekonomi är den offentliga sektorn ganska liten, medan den i t.ex. den svenska blandekonomin är större. De politiska partierna har olika åsikter hur mycket pengar som skall satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som skall ingå i den.


Litteratur:
Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg, Millenium - Samhällskunskap A, Bonniers, 2000
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Hans Almgren, Stefan Höjelid, m.fl., Reflex ABC, Gleerups, 2003
Katri Cronlund, Attityd. Samhällskunskap A, Bonniers, 2003
 

Text: Jonas Ahlberg, statsvetare

Vad är samhällsekonomi?

Samhällsekonomin inbegriper alla ekonomiska företeelser och alla ekonomiska aktiviteter i samhället. Med ett samhälle avses i samband med begreppet samhällsekonomi vanligen ett land, men i förlängningen kan begreppet även avse det globala samhället och världsekonomin.

Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation. Samhällsekonomin handlar också om det ekonomiska spelet mellan de olika aktörerna, som hushåll, företag, offentlig sektor och banker.

Uppdaterad: 20 april 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Samhällsekonomi

av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet
Den här lektionen går ut på att belägga ett antagande om att det finns ett samband mellan BNP, utbildningsnivå och förväntad livslängd. Lektionen ska mynna ut i att eleverna blir bekanta med begreppet HDI som är en sammanvägning av dessa tre värden.

Artiklar om Samhällsekonomi

S
Ekonomifakta
2017-03-21
Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter,...
L
Carsten Ryytty
2015-09-08
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka...
S
Konsumentverket och Sveriges Konsumenter
2014-03-02
Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar...

Podcast om Samhällsekonomi

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-17

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur den svenska välfärden (ex. sjukvård och pension) fungerar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-26

Julia, Kristoffer och Mattias förklarar vilka skatter vi betalar i Sverige och vad pengarna går till.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-30

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Länkar om Samhällsekonomi

Sortera efter:
          

Klas Eklund förklarar vad inflation och deflation är, vad Riksbanken gör för att styra inflationen och vilka problem som kan uppstå i ett samhälle som har hyperinflation. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:58 min) där gymnasieläraren Anders Larsson (Sundsgymnasiet, Vellinge) berättar kortfattat om statlig finans- och penningpolitik. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (22:06 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om det ekonomiska kretsloppet som får samhällsekonomin att gå runt.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:24 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om de olika aktörerna i det ekonomiska kretsloppet och hur det hänger ihop. Genomgången nämner också hur eventuella förändringar påverkar flera delar av det ekonomiska kretsloppet.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander förklarar grundläggande samhällsekonomiska frågeställningar t.ex. produktionsfaktorer.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om olika betalningsmedel genom tiderna. Banker och lån fanns långt före de moderna pengarna såg dagens ljus. Under människans historia har allt ifrån säd och boskap till snäckor, valtänder, kakaobönor, salt och cigaretter fungerat som betalningsmedel...

Spara som favorit
          

På sajten Företagande.se finns en lista på vad som kännetecknar en entreprenör. Känner du att du inte alltid passar in i normen för hur man ska bete sig? Då kan du ha värdefulla entreprenörsegenskaper. För de egenskaper som är bra när man är anställd är inte nödvändigtvis till en fördel när man är företagare...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Genomgång (10:17 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar vad BNP är.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om tillväxt och inflation. Här berörs: vad tillväxt är, inflation, Philipskurvan och konsumentprisindex.

Spara som favorit
          

På Riksbankens hemsida hittar du fakta om deras verksamhet och funktion. Här kan du läsa om penningpolitik, prisstabilitet, räntor, finansiell stabilitet, valutakurser, sedlar och mynt. Webbsidan har också en del utbildningsmaterial för skolor. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om nationalekonomi. Här berättas om nationalekonomins centrala begrepp, teorier, historia och inriktningar.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (11:10 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om skatter och hur det funkar. Här förklaras även bruttoinkomst och nettoinkomst.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:25 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur pengarna pengar i samhället flyttar sig. Mattias går igenom hur hushåll, företag, offentlig sektor och banker samverkar i det ekonomiska kretsloppet.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om prisbildning. Här berörs: olika ekonomiska system, utbud och efterfrågan, överskott, jämviktspriset, ökad efterfrågan, ökat utbud samt vad som påverkar priset.

Spara som favorit
          

Ung Företagsamhet är en sajt där du ges möjlighet att träna och utveckla din kreativitet, företagsamhet och ditt entreprenörskap. Här finns massor av nyttig information för dig som blivande entreprenör.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Genomgång (13:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om konjunkturer och konjunkturpolitik. Här berörs: ekonomins utveckling, ekonomisk trend, högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturpolitiska verktyg och politiska verktyg (tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik).

Spara som favorit
          

På Khan Academys hemsida hittar du hundratals korta lektioner i form av videoklipp som handlar om finans och makroekonomi. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.

Spara som favorit
          

På Europeiska centralbankens webbsida kan du lära dig mer om hur penningpolitik fungerar speglat i ECB:s arbete. Här hittar du bland annat beskrivande texter, filmer, spel och utmaningar som tar upp centralbankernas arbete och speciellt då hur inflationsbekämpningen går till.

Spara som favorit
          

Genomgång (17:21 min) om det ekonomiska kretsloppet och samhällsekonomins aktörer. Här berättas bl.a. om olika ekonomiska system: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Filmen är gjord av gymnasieläraren Malin Ahlgren.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:27 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om skatter och välfärd. Här berörs: olika välfärdsmodeller, begreppet välfärd och olika skatter.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Ekonomiämnen som berör det mesta från internationell ekonomi och global handel till privatekonomi och enskild konsumtion.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...